Det finns en koppling mellan NPF-problematik och Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, vilket gör att läs- och skrivinlärningen kan bli extra bekymmersam för elever med NPF-problematik. Detta gör att det finns en svenskämnesdidaktisk vinst i att ta reda på hur metoder som används i läs- och skrivundervisningen fungerar ur ett NPF-perspektiv. Digitala verktyg används mer och mer i undervisningen och en metod för läs- och skrivinlärningen som utgår från användningen av dator eller lärplatta är Att skriva sig till läsning, ASL. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma klasslärare och speciallärare upplever att ASL fungerar för elever med NPF-problematik. De frågeställningar som användes för att konkretisera syftet var: Vilka möjligheter med ASL anger informanterna det finns för elever med NPF-problematik? Och Vilka svårigheter med ASL anger informanterna det finns för elever med NPF-problematik? Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med klasslärare/speciallärare. Resultatet av studien pekar på att ASL inte främst är en metod för att läs- och skrivundervisning, utan ett inkluderande arbetssätt som fungerar för alla elever och för svenskämnets alla delar.

Culture is an integral part of the FL classroom, yet teachers often face difficulties when incorporating it into their curricula. This survey study gathered data from teachers of many different languages, including ASL, all at the secondary level in the state of Utah. The study attempts to describe how secondary FL teachers view the role of culture in language teaching. It also details which models, means, or methods teachers use to communicate culture to their students, as well as the amount of culture included in their lesson planning, instruction, and assessment. Factors that contribute to more culture inclusion in the secondary classroom are also discussed. Findings from this study support previous research in the field, but also reveal particular definitions, insights, and dilemmas. These ideas form a basis to suggest pedagogical implications and further research for an effective model of culture integration for the FL teaching profession.

Gesture retrieval can be defined as the process of retrieving the correct meaning of the hand movement from a pre-assembled gesture dataset. The purpose of the research discussed here is to design and implement a gesture interface system that facilitates retrieval for an American Sign Language gesture set using a mobile device. The principal challenge discussed here will be the normalization of 2D gestures generated from the mobile device interface and the 3D gestures captured from video samples into a common data structure that can be utilized by deep learning networks. This thesis covers convolutional neural networks and auto encoders which are used to transform 2D gestures into the correct form, before being classified by a convolutional neural network. The architecture and implementation of the front-end and back-end systems and each of their respective responsibilities are discussed. Lastly, this thesis covers the results of the experiment and breakdown the final classification accuracy of 83% and how this work could be further improved by using depth based videos for the 3D data.

Thesis (M.A.)--Indiana University, 2007. / Title from screen (viewed on July 23, 2007). Department of World Languages and Cultures, Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI). Advisor(s): Marta Antón, Kimmaree Murday, Paz Rabanal. Includes vitae. Includes bibliographical references (leaves 82-86).

Made available in DSpace on 2016-08-03T16:15:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Osmar Roberto pereira.pdf: 1469522 bytes, checksum: 2c1ebd66d22e29d50cb2d00bf8278dd2 (MD5) Previous issue date: 2012-12-13 / This paper seeks to present the experiences of three listeners, besides the author, childrens of deaf parents, discussing family relationships between parents and children, showing the differences in relation to families who have no deaf people at its core, demystifying prejudices and pre -concepts. Due to communication barriers and prejudice, many deaf people ended up being deprived of the right to be parents. In the reports presented in this thesis, there were times when it almost happened in the lives of the subjects interviewed for this research, but with strength and awareness of rights they had, these deaf parents would not allow such a thing to happen. The text begins with the history and formation of the author to then bring the authors covering topics such as deafness (Wrigley, 1996; Lacerda, 1998; Perlin, 1998; Moura, 2000; Sá, 2002; Quadros, 2004; Sacks, 2007), anthropology (Hall, 1992; Gomes, 2008), family relationships (Lacan, 1987) and autobiography (Ferraroti, 1991; Pineau, 2006; Demartini, 2008). The sign language of the deaf and educational history are also discussed in this paper. At the end are presented reports of life history made in the research field of literary form, with analyzes of testimonies collected by interviewees (deaf parents and hearing children) which showed to be son of deaf parents can be as normal as being the child of hearing parents. / Este trabalho busca apresentar as vivências de três pessoas ouvintes, além do próprio autor, filhas de pais surdos, discutindo as relações familiares entre pais e filhos, mostrando as diferenças em relação às famílias que não possuem pessoas surdas no seu âmago, desmistificando preconceitos e pré-conceitos. Devido as barreiras comunicacionais e pelo preconceito, muitos surdos acabavam sendo privados do direto de serem pais. Nos relatos apresentados nesta dissertação, houve momentos em que isso quase aconteceu na vida dos sujeitos entrevistados para esta pesquisa. Porém, com força e consciência dos direitos adquiridos, esses pais surdos não permitiram que tal coisa acontecesse. O texto inicia com a trajetória formativa e profissional do autor para, em seguida, trazer os autores que abordam temas como surdez (Wrigley, 1996; Lacerda, 1998; Perlin, 1998; Moura, 2000; Sá, 2002; Quadros, 2004; Sacks, 2007), antropologia (Hall, 1992; Gomes, 2008), relações familiares (Lacan, 1987) e autobiografia (Ferraroti, 1991; Pineau, 2006; demartini, 2008). A língua de sinais e a história educacional dos surdos também são discutidas neste trabalho. Por último, são apresentados os relatos de história de vida feitos na pesquisa de campo de forma literária, com as análises dos depoimentos colhidos pelos sujeitos entrevistados (filhos ouvintes e pais surdos) os quais evidenciam que ser filho de pais surdos pode ser tão normal quanto ser filho de pais ouvintes.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan.

Skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPFproblematik är ofta problematisk på grund av de svårigheter de befinner sig i. Lärare saknar också ofta kunskap om och har därför svårt att möta och anpassa undervisningen för elever med den här typen av problematik. Eftersom skolans kunskapsinhämtning bygger på det skrivna ordet är det av största vikt att eleverna så fort som möjligt tillgodogör sig läs- och skrivundervisningen. Det finns en koppling mellan NPF-problematik och Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, vilket gör att läs- och skrivinlärningen kan blir extra bekymmersam för elever med NPFproblematik. Detta gör att det finns en ämnesdidaktisk vinst i att ta reda på hur metoder som används i läs- och skrivundervisningen ur ett NPF- perspektiv. Digitala verktyg används mer och mer i undervisningen och en metod för läs- och skrivinlärningen som utgår från användningen av dator eller lärplatta är Att skriva sig till läsning, ASL. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur verksamma lärare upplever att ASL som metod för läs- och skrivinlärning fungerar för elever med NPF-problematik. Den teoretiska utgångspunkt som används är sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden för undersökningen är halvstrukturerade intervjuer.

I denna studie belyses lärares användning av digitala skrivverktyg vid textproduktion. Allt fler lärare väljer att använda sig av digitala skrivverktyg i undervisningen, vilket innebär förändringar i lärares sätt att undervisa när det kommer till textproduktion. Syftet med studien är att lyfta lärares förhållningssätt och användande av digitala skrivverktyg i undervisningen för elever i årskurs 1–3, inom området skrivutveckling och textproduktion. Frågeställningarna som har besvarats är: när och varför använder sig lärare av digitala skrivverktyg i undervisningen? Hur arbetar lärare med textproduktion och digitala skrivverktyg? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare med digitala skrivverktyg i undervisningen? Metoden fokusgrupper har använts där lärare som undervisar i de aktuella årskurserna har intervjuats. Analysen består av en kvalitativ innehållsanalys. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för analysen av materialet. Resultatet visar att lärare ser många anledningar till att använda digitala skrivverktyg i undervisningen. Lärare använder digitala skrivverktyg i många moment i undervisningen och i många olika ämnen. Lärarna använder sig främst av två olika metoder, att skriva sig till läsning (ASL) och skriva sig till lärande (STL). Resultatet visar även att lärarens roll är viktigt för elevernas skrivutveckling och digitala kompetens. Lärarna ser både möjligheter och begränsningar med digitala skrivverktyg. / This study highlights teachers’ use of digital writing tools in text production. More and more teachers are choosing to use digital writing tools in teaching, which means changes in teachers' way of teaching when it comes to text production. The purpose of the study is to examine teachers' attitudes and use of digital writing tools in teaching for students in grades 1-3, in context of writing development and text production. The questions addressed in the study are: When and why do teachers use digital writing tools in teaching?, How do teachers work with text production and digital writing tools?, and, What opportunities and challenges do teachers with digital writing tools experience in teaching? The focus group method has been used where teachers who teach in the current grades have been interviewed. The analysis consists of a qualitative content analysis. The socio-cultural perspective forms the basis for the analysis of the material. The result shows that teachers see many reasons for using digital writing tools in teaching. Teachers use digital writing tools in many aspects of teaching and in many different subjects. Teachers mainly use two different methods: writing for reading (RtW) and writing for learning (iWTR). The result shows that the teacher's role is important for students' writing development and digital competence. Teachers experience both opportunities and limitations with digital writing tools.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pojkars skrivutveckling mellan årskurserna ett och tre genom att undersöka vad som utmärker texterna och vilken utveckling som sker då de skrivs analogt respektive digitalt. Studien har gjorts med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa elevtextanalyser. Tjugo elevtexter har analyserats. Resultatet visar att texterna utvecklas både i textlängd, stavning och disposition särskilt då eleverna skriver med hjälp av digitala skrivverktyg. En jämförelse mellan de två olika kategorierna analoga och digitala texter visar att utvecklingen är större då pojkar skriver med digitala skrivverktyg, vilket tyder på att de gynnas mer av att skriva digitalt än analogt. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin. / The aim of this study is to increase the knowledge about boys’ writing development in grades one to three by examining what characterizes the texts and what developmental differences there are between handwritten and digitally written texts. Quantitative and qualitative text analyzes was done on twenty student texts. The results shows that the texts develop in length, spelling and disposition particularly when they are written with digital writing tools. A comparison between the handwritten and the digitally written texts   show that the development is greater when boys write with digital writing tools, which indicates that boys benefit more from writing with digital tools. The result has been analyzed with a sociocultural theory.

Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg. / <p>Godkänt datum 2021-05-05</p>