Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg. / <p>Godkänt datum 2021-05-05</p>

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / El propósito de este estudio es investigar los cambios en el uso del juego lingüístico multilingüe en mis escrituras privadas durante varios periodos de residencia en el extranjero y relacionarlos con otros factores que jugaron un papel importante para mi experiencia de aprender la L2 en este contexto. Específicamente, intentaré relacionar los cambios en el empleo de alternancia de códigos evidenciados en mis diarios con factores de motivación, participación social con hablantes nativos de la cultura anfitriona y una creciente identificación personal con este nuevo entorno social y lingüístico. El juego lingüístico multilingüe puede verse como índice de esta nueva identificación con la cultura y lengua meta, que me proporcionaba a la vez un medio de disfrutar del creciente dominio de la L2 y también un espacio de diálogo personal para la construcción de una nueva identidad surgida de una participación lingüística, social y cultural en el contexto del país anfitrión.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med att förebygga elevers läs- och skrivsvårigheter genom digitala verktyg inom F-3 och ämnet svenska. Forskningsfrågorna handlar om hur pedagogerna som medverkar i studien tolkar fenomenet läs- och skrivsvårigheter, samt på vilka sätt de arbetar för att främja inlärningen med digitala verktyg och vilka möjligheter respektive svårigheter de möter i undervisningen med stöd av digitala verktyg. Resultatet vilar på intervjuer med fyra verksamma pedagoger som dagligen arbetar med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Deras uttalanden har analyserats för att finna kärnan i praktiker med digitala verktyg som främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet, då digitala verktyg är kommunikationsverktyg. Då studien även behandlar specialpedagogiska aspekter används specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra elevers behov. Resultatet visar på att de digitala verktygen främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Detta genom att de digitala verktygen tillåter anpassningar som ej är möjliga i den traditionella läs- och skrivundervisningen. Användandet av digitala verktyg skapar även motivation hos eleverna då arbetet ses som något lustfyllt. / The purpose of this study is to explore how teachers work when counteracting pupils’ reading and writing difficulties through digital tools, in elementary school, and in the Swedish subject. The research questions process how the teachers that participate in the study interpret the phenomenon of difficulties of reading and writing, how they work with promoting learning through digital tools and what possibilities and difficulties they encounter in this type of education. The result is based on interviews with four active teachers who work with digital tools in reading and writing education daily. Their statements have been analyzed to find the core of what promotes learning to read and write for students that have reading and writing difficulties when using digital tools. The theoretical framework the study is based on is the socio-cultural perspective, because of the digital tool being a communication tool. As the study also processes special education aspects, the special education perspectives are used to make the needs of pupils´ visible. The result shows that the digital tools promote reading and writing skills for students with reading and writing difficulties. This is because the digital tools allow adaptations that would not be possible in traditional reading and writing instruction. The digital tools also create motivation for students because the work is seen as something pleasurable.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga årundervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- ochkunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i enskola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hurstudiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga årför att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren ochhur de ser på sin yrkesroll.Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och derasteorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundarsig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisningoch studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare ochstudiehandledare i grundskolans tidigare år.Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifikstöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter ärfrämjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tidsamt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nyamajoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet ochstudiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket ochtillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna medkoppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket. En viktig slutsats är att trotsklasslärarnas språkinriktade undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet efterfrågar de mer studiehandledning på modersmålet till de nyanlända eleverna.

No description available.

No description available.

Syftet med den kvantitativa undersökningen var att jämföra ASL (att skriva sig till läsning) i ett helordsperspektiv med den traditionella ljudmetoden gällande elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Jämförelsen gjordes också för att se vilken läsinlärningsmetod som är mest gynnsam och om någon av dessa har bättre möjligheter att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen bygger på sekundärdata från cirka 200 elever med olika läsinlärningsmetoder där i första hand ordavkodningsförmågan jämförs. Resultat gällande fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, stavning samt nationella prov i svenska samlades in från två parallellgrupper (ASL - ljudmetod). Testmaterialet har hämtats från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultatet visade bättre ordavkodningsförmåga för de flesta elever som har haft ASL som läsinlärningsmetod. Detsamma gäller för elever som hade hög ordavkodningsförmåga från årskurs 1. För elever med låg ordavkodningsförmåga visade resultaten däremot ingen skillnad mellan de båda metoderna. En tolkning skulle kunna göras att ASL gynnar ordavkodningsförmågan för många elever, men inte har större möjligheter än ljudmetoden att förebygga läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the quantitative study was to compare WTR (writing to read) in a whole language perspective with the traditional phonics regarding students' early literacy development. The comparison was also made to see which literacy learning method that is most favourable and if any of them is more able to prevent reading and writing disabilities. The study is based on secondary data from approximately 200 students with different methods of teaching reading in which primarily word decoding ability was compared. Results regarding phonological awareness, word decoding ability, spelling and National tests in Swedish were gathered from two parallel groups (WTR - phonics). The test material has been taken from pre-school to grade 3. The results showed better word decoding ability for most students who have had WTR as literacy learning method. The same applies to students who had high word decoding ability from grade 1. Results from students with low word decoding ability showed however no difference between the two methods. One interpretation would be that WTR favours word decoding ability for many students, but does not have more opportunities than phonics of preventing reading and writing disabilities.

This is a study of how four teachers work with pupils’ early literacy learning. Interviews were conducted with two teachers who chose to use a specific method, Writing to Read (WTR), for teaching pupils to read, and with two teachers who had not chosen a specific method. The aim of the study was to compare how the teachers worked, their motives for their choice of method, and the ideas the teachers have about early literacy learning. To see whether the teachers’ choice of method was related to the individualization of the teaching and their views of pupils’ learning in interaction, Vygotsky’s theories about children’s learning have been used. The result shows that there are both similarities and differences in the teachers’ reasons for their choice of method. Those who use WTR say that they do so to be able to individualize the teaching, while the teachers who do not use a specific method use the same arguments. There is a difference in whether the teachers aim for structured or unstructured teaching, regardless of the choice of method. Several parallels to Vygotsky’s theories were found, in that all four teachers, irrespective of method, think that their teaching should be characterized by interaction and individualization.

The aim of this study is to investigate four teachers’ ideas and experiences of Information and Computer Technologies (ICT) in the early years of learning to read in the lower grades of school. This is done with the aid of qualitative interviews. The results of the interviews are then discussed on the basis of Vygotsky’s sociocultural theory. The informants work in three different municipalities in southern Sweden. The study presents research that is both positive and negative to the use of computers or tablets instead of pen and paper in the teaching of writing. The study also aims to elucidate the informants’ perception of advantages and disadvantages of ICT in teaching. The result shows that the informants have a positive view of ICT as a complement in their teaching. The informants, however, are limited by external factors such as access to technical tools and Internet connections, which causes frustration and has the effect that they get relatively little actual experience of it. The teacher’s technical competence and the age of the pupils also affect the working methods and the pupils’ assignments. / Syftet med den här studien är att undersöka fyra lärares föreställningar om och erfarenheter av IKT i den tidiga läsinlärningen, för skolans yngre årskurser. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet från intervjuerna diskuteras sedan utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Informanterna arbetar i tre olika kommuner i södra Sverige. I studien presenteras forskning som är både positiv och negativ till att använda dator eller surfplatta istället för penna och papper i skrivundervisningen. Studien syftar även till att belysa informanternas upplevda för- och nackdelar med IKT i undervisningen. Resultatet visar att informanterna är positivt inställda till IKT som ett komplement i undervisningen. Informanterna begränsas dock av yttre faktorer som tillgång på tekniska verktyg och internetuppkoppling, vilket dels skapar frustrationer, dels leder till att deras erfarenheter är förhållandevis få. Även lärarens tekniska kompetens och elevernas ålder påverkar arbetssätt och uppgifter.