Det viktigaste verktyget i samhällets kommunikation är språket. Som lärare har vi en stor utmaning med att ge eleverna tillgång till kunskapsspråket (det akademiska språket) och att skapa förutsättningar som gör att eleven lyckas i sitt lärande. Eleverna har olika språknivå och olika förståelse när det gäller skolsystemet och skolans integrationsmetoder. Skolan har en stor utmaning med nyanlända elever som har olika bakgrund, behov och kompetens. För att förmedla kunskapen till eleven behöver man en djup förståelse av elevens tänkande, bra relationer och lämpliga kommunikationsmetoder. Syftet med studien är att visa hur både ämneslärare och studiehandledare kan underlätta nyanlända elevernas lärande i fysikämnet. Vilka möjligheter finns att använda elevens tidigare kunskap och kompetens för att hjälpa dem att uppnå målet? Resultaten visar att det inte bara är språket som är ett hinder utan att anpassning, lärarens arbetssätt, material, bedömningsmetoder och undervisningsmetoder har betydelse.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar lärare möter med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO och dess lösningar. Studiens frågeställningar är: Hur anpassar SO-lärare sin undervisning till nyanlända elever i klassrummet? Vilka utmaningar möter lärare med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO? Vilken fortbildning erbjuds SO-lärare, för att kunna inkludera nyanlända elever? De teorier som används är det sociokulturella perspektivet och läroplansteori. Den metod som används i denna studie är semi-strukturerade intervjuer och intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I studien har fyra lärare intervjuats, och de arbetar i årskurserna 5–6 i tre olika skolor. De transkriberade intervjuerna har analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att lärares utmaningar med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO är att de har ett bristande språk. I resultatet redogörs för hur lärare hanterar dessa utmaningar genom att planera och anpassa sin undervisning utifrån nyanlända elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Resultatet anger även att alla skolor erbjuder fortbildning på varierande sätt. Slutsatsen visar på att lärare anpassar undervisningen för nyanlända elever utifrån deras behov och förutsättningar. I slutsatsen presenteras dessutom att studiehandledning är ett stöd för nyanlända elevers skolprestationer. Nyckelbegrepp: Nyanlända elever i grundskolan, inkludering, skolspråk, ämnesspråk och studiehandledning på modersmålet.

Sverige är numera ett mångkulturellt land och barn som kommer till landet ska inom en månad efter ankomst påbörja sin skolgång. Denna skolgång innebär att samtidigt som att förvärva nya ämneskunskaper förväntas de också lära sig ett nytt språk och en helt ny skolkultur, vilket är en stor utmaning för såväl elever som för personal i skolan. Ett sätt att underlätta för flerspråkiga elever är att erbjuda dem studiehandledning på modersmålet. Syftet med studien är att öka kunskapen angående hur och på vilka grunder studiehandledning på modersmålet initieras och ges nyanlända och flerspråkiga elever i årskurs 1–6, enligt klasslärare, ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och studiehandledare, samt deras uppfattning om studiehandledning som stöd till nyanlända och flerspråkiga elever både generellt och med fokus på deras läsutveckling. För att få svar på den kvalitativa studiens syfte och frågeställningar intervjuades klasslärare, ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och studiehandledare enskilt. Resultatet visar att samtliga yrkeskategorier har uppfattningen om att studiehandledning är ett framgångsrikt sätt för flerspråkiga elever att utveckla sin språk- och läsförståelse samt förståelse generellt för det svenska samhället och den kontext de nu befinner sig i. Läsning som kan ses som summan av avkodning och förståelse anser de tillfrågade yrkeskategorierna att lärare ska arbeta med avkodningen och att studiehandledare med fördel kan arbeta med förståelsen. Resultatet visar också att framgångsrik studiehandledning sker när kontinuerligt samarbete finns mellan de olika yrkeskategorierna. Slutsatsen i denna studie blir att frågeställningarna har blivit besvarade. Informanterna är överens om att studiehandledning är betydelsefull för flerspråkiga elever i deras förståelseutveckling, men att det finns ett utvecklingsområde kring initieringen och omfånget av och samarbetet kring studiehandledning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga årundervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- ochkunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i enskola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hurstudiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga årför att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren ochhur de ser på sin yrkesroll.Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och derasteorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundarsig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisningoch studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare ochstudiehandledare i grundskolans tidigare år.Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifikstöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter ärfrämjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tidsamt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nyamajoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet ochstudiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket ochtillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna medkoppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket. En viktig slutsats är att trotsklasslärarnas språkinriktade undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet efterfrågar de mer studiehandledning på modersmålet till de nyanlända eleverna.

Syftet med den här kvalitativa studien var att studera några specialpedagogers uppfattningar angående mer eller mindre väl fungerande stöd till elever i språk-, skriv- och lässvårigheter i grundskolans senare år. Datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju specialpedagoger och har i en första analys tolkats utifrån hermeneutisk metod. Därefter har resultaten i den slutgiltiga analysen förklarats utifrån en teoretisk utgångspunkt som utgörs av två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet, enligt Bengt Perssons (2013) modell: det relationella och det kategoriska perspektivet. Resultatet visade på flera faktorer för väl fungerande stöd, där vikten av en tillitsfull relation mellan lärare och elev sticker ut, liksom kunskap om specialpedagogiskt stöd hos lärare samt tidiga insatser såsom pedagogisk kartläggning och digitala verktyg. Samarbete och goda relationer mellan specialpedagog, pedagoger och vårdnadshavare var ytterliga faktorer som bidrog till fungerande stöd medan elevens egen inre vilja och drivkraft; sk grit var en annan intressant framgångsfaktor i uppfattningarna. Faktorer som hittades för mindre väl fungerande stöd var motsatsen; nämligen brist på specialpedagogisk kunskap hos rektorer, lärare men även hos specialpedagoger själva. Värt att uppmärksamma var också avsaknad av studiehandledning på modersmålet samt försummelse att sätta in stöd till elever i avvaktan på utredningsbeslut. Sammanfattningsvis så är de viktigaste resultaten från studien om faktorer för fungerande stöd följande: a) kunskap om specialpedagogiskt stöd hos rektorer och pedagoger, b) goda relationer och samarbete mellan lärare, elever, specialpedagoger och vårdnadshavare, c) tidiga insatser samt d) elevers drivkraft; sk grit och inre vilja att lyckas. Den faktor som utkristalliserades tydligast i studien för mindre väl fungerande stöd var just bristen på specialpedagogisk kunskap hos rektorer och skolans pedagoger, vilket förstärker det omvända resultatet, att specialpedagogisk kunskap hos rektorer och pedagoger är en framgångsfaktor för fungerande stöd. De flesta uppfattningar i resultatet utgick från ett relationellt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet. / The aim of this qualitative study was to examine the perceptions of some special educators concerning more or less well functional support to students in language-, writing- and reading difficulties in secondary education. The data consists of semi structured interviews with seven special educators, which has been analyzed according to hermeneutic analysis method in the primary analysis. In order to explain the results, a theoretical framework was used in the final analysis, which proceeds from two perspectives on special education practices according to Bengt Perssons’ (2013) model: the relational and the categorical perspective. The result indicated several factors for well functional support, where the importance of a trusting relation between teacher and student stands out as well as knowledge about special educational support within teachers but also early interventions, such as pedagogical surveys and the use of digital tools. Good relations and collaboration in between special educators, teachers, students and caregivers were other important factors contributing to functional support while the student´s own will and inner urge to succeed; the so called grit was another interesting finding among the perceptions. Factors found working less well for functional support were the opposite; lack of knowledge concerning special educational support within principals, teachers but also within special educators themselves. Noticeable was lack of study guidance in the mother tongue and negligence to insert support to students in special education needs while awaiting results of inquiry. In summary; the most important results from this study concerning factors for functional support were a) knowledge about special educational support within school staff, b) good relations/collaboration between teachers, students, special educators and caregivers, c) early interventions and d) students’ grit and inner will to succeed. The most important result indicating less well functional support was the lack of knowledge about special educational support within staff, which stretches the opposite result, that knowledge about special educational support within principals and teachers is a success factor for functional support. Most perceptions in the result proceeded from a relational perspective on special education practices.