Denna studie bygger på halvstrukturerade intervjuer som är gjorda med fem lärare i förskoleklass som i sin verksamhet arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de reflekterar kring bruket av digitala skrivverktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, just med fokus på metoden ASL. Den frågeställning som studien utgår från är: Vilka kategorier av uppfattningar uttrycker lärarna om ASL-metoden? Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Det som framkom i resultatet är bland annat att elever som använt sig av metoden generellt skriver längre och mer avancerade texter om man ser till bland annat struktur och ordval. Det pedagogerna framhäver som den främsta anledningen till detta är att eleverna inte behöver lägga tid och kraft på att forma bokstäver förhand och då i högre grad kan fokusera på textskapandet, vilket de även menar är den största vinsten med ASL. I textskapandet på lärplattor är talsyntes något som pedagogerna menar gör det lättare för eleverna, då eleverna direkt får respons på om det de skriver är rätt eller fel. Utöver detta menar pedagogerna även att eleverna tycker att det är lustfyllt och roligt med lärplattor och att detta i sin tur leder till ett positivt textskapande. Den nackdel som tas upp med metoden är teknikens brister och vad det får för konsekvenser för undervisningen. Pedagogerna menar att denna metod är något som passar alla elever – det gäller bara att anpassa metoden efter behov.

Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärarens förhållningssätt till metoden att skriva sig till läsning (ASL). Metoden går ut på att eleverna använder dator istället för penna i som första skrivverktyg. Den frågeställning studien avsett att besvara är på vilka sätt det pedagogiska arbetet med metoden ASL kan bedrivas i årskurs 1-3. För att söka svar på studiens frågeställning har fem lärare i en kommun intervjuats via kvalitativa strukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av analyssättet innehållsanalys, vilket innebär att intervjuerna transkriberades för att sedan kodas och kategoriseras. Resultatet visade att de fem lärarna har deltagit vid samma föreläsningar och/eller studiebesök och att de flesta lärarna arbetar med så kallade mönstertexter och olika teman men tar även inspiration från andra metoder och läromedel. De slutsatser som dras av denna studie är att de intervjuade lärarna anser att ASL bidrar till att elevernas skrivförmåga förbättras men att tekniken ibland kan upplevas som problematiskt. Samtliga lärare kommer att fortsätta med ASL och det verkar som att de anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

Chronic neuropathic pain affects up to 8% of the United Kingdom population and is a difficult condition to manage. It is established and maintained through many mechanisms, including central sensitisation (CS) in the spinal cord and brainstem. Neuropathic pain manifests as spontaneous pain, sensory loss and evoked hypersensitivity. The development of novel treatments for neuropathic pain is challenging, in part due to inadequate experimental models of clinically relevant pain. The use of functional magnetic resonance imaging (fMRI) techniques for imaging acute and increasingly tonic states enables the assessment of the neural correlates of evoked hypersensitivity and persistent pain, with the goal of developing appropriate biomarkers to test new therapies. This thesis develops novel techniques for the assessment of ongoing pain states and their modulation by therapies. We first identified a suitable human experimental model of CS using topical capsaicin, and an fMRI pipeline for the investigation of supraspinal involvement in pain hypersensitivity. In a placebo-controlled study, we then demonstrated the improved sensitivity of fMRI above subjective reports in detecting the efficacy of a known analgesic as compared to an ineffective active compound in a small cohort. To translate this to the more clinically relevant symptom of spontaneous pain, we developed and validated the use of a multi-inversion time pseudo-continuous arterial spin labelling (ASL) imaging and analysis pipeline for the neural assessment of tonic states and the absolute quantification of cerebral blood flow (CBF). Current evidence from structural and functional studies suggests a direct role for the posterior insula cortex in the encoding of nociception and pain. Using the ASL pipeline, we found that only a CBF change in the posterior insula region was correlated with the changing perception of persistent capsaicin-induced pain, and in a separate experiment showed that suppression of CBF in this region by gabapentin was related to the drug's suppression of subjective pain perception. We also demonstrated in a cohort of phantom limb patients that pain relief resulting from transcranial direct current stimulation of the deprived sensorimotor cortex is neurally represented by a decrease in posterior insula CBF. In a separate study, we showed that baseline CBF in the periaqueductal grey can predict individuals who are most vulnerable to pain and hypersensitivity following the induction of capsaicin-related CS. Taken together, these findings suggest that fMRI can be used as a tool to assess the efficacy of established and novel analgesics, with the midbrain reticular formation and posterior insula cortex being prime candidates as biomarkers of CS mechanisms and persistent pain respectively. Relatedly, ASL-fMRI may also be an effective technique for evaluating individuals' susceptibility to pain following inflammation or injury.

Syftet med studien är att undersöka flickors och pojkars läs- och skrivattityder efter undervisning utifrån ASL. Studien har skett främst via enkät. Urvalsgruppen svarade på frågor gällande sin läs- och skrivattityd samt läs- och skrivfrekvens. Utifrån resultatet drog vi slutsatserna att eleverna utvecklat positiva läs- och skrivattityder samt att flickornas och pojkarnas attityder skiljer sig åt. Pojkarna är mer positiva till läsning än flickorna men flickorna är de som anger sig syssla med läsning. Flickorna är mer positiva till skrivning än pojkarna. Resultaten kan inte kopplas till enbart ASL eftersom undervisningen eleverna mött även influerats av andra arbetssätt.

Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om hur utvalda undervisande lärare i årskurs 1–3 uppfattar och använder sig av digitala verktyg i svenskämnet för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. För att uppfylla syftet har två metoder använts, kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarnas inställning har betydelse för hur de digitala verktygen används. Lärarna använder dessa som ett komplement i språk-, läs- och skrivundervisningen. Resultatet visar även att hinder som hårdvarors kvalité, nätverksuppkoppling, utbildning och tillgången till en dator eller surfplatta per elev begränsar användandet av digitala verktyg trots att lärarna såg möjligheter med verktyget. Dessa möjligheter var bland annat möjligheten till individanpassning. Slutsatsen är att lärarna har en positiv inställning till att använda digitala verktyg mer i undervisningen, dock försvårar hindren i användandet.

Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod för skriv- och läsinlärning som grundades i Arne Tragetons forskningsprojekt. Metoden ASL går ut på att eleverna, till skillnad från traditionell skrivoch läsinlärning, börjar med skrivningen innan läsningen. Inom ASL används digitala verktyg med talsyntes för att underlätta vid skrivinlärning. Talsyntes är när ljud, kopplat till tangent, ord eller text, uppläses i samband med att man skriver på dator eller lärplatta via ett talsyntesprogram, t.ex Skolstil. Syftet med studien är att återge hur lärare beskriver sitt arbete med metoden ASL i den svenska grundskolan, vad införandet av ASL har inneburit för lärarna, samt belysa hur metoden verkar relevant i ett perspektiv av sociokulturell lärandeteori. Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod där fem lärare intervjuades. Resultaten visar att de intervjuade lärarna inte enbart arbetade med metoden ASL, utan anpassade metoden efter elevernas behov och skolans resurser. Gemensamt hos alla intervjuade lärare var att metoden ASL har haft stor framgång i klassrummen och att ingen av dem vill gå tillbaka till en mer analog undervisning med penna och papper.

Les troubles du spectre autistique sont vraisemblablement liés à des altérations des circuits neuronaux au cours du développement. Des études en imagerie cérébrale ont mis en évidence des anomalies anatomo-fonctionnelles localisées notamment au niveau du sillon temporal supérieur (STS) dans l’autisme. Chez le sujet sain, le STS est impliqué dans la perception et la cognition sociale, dont les dysfonctionnements sont au coeur des symptômes autistiques. En effet, des anomalies de la perception sociale, notamment un manque de préférence par les yeux, ont été mises en évidence dans l’autisme. Dans cette thèse nous avons montré qu’il est possible de moduler l’activité neuronale du STS droit à l’aide de la stimulation magnétique transcranienne (TMS) avec un impact significatif sur la perception sociale, mesurée par l’eye-tracking. En effet, suite à une inhibition du STS, des jeunes volontaires sains regardent moins les yeux des personnages dans les scènes sociales. Par ailleurs, cette perception sociale a été corrélée au débit sanguin cérébral (DSC) au repos, mesuré en IRM avec la séquence arterial spin labelling. Ainsi, les volontaires sains qui regardaient le plus les yeux des personnages étaient ceux chez qui le DSC au repos était plus élevé au niveau des régions temporales droites. De plus, cette corrélation a été également observée chez des enfants avec autisme: les enfants qui regardaient le plus les yeux des personnages étaient ceux chez qui le DSC au repos était plus important au niveau des régions temporales droites. Enfin, les résultats préliminaires concernant l’application de la TMS chez des adultes avec autisme ouvrent des nouvelles perspectives thérapeutiques. / Autism is a pervasive developmental disorder associated with alterations of neural circuits. Neuroimaging studies in autism have revealed anatomo-fonctional abnormalities, particularly located within the superior temporal sulcus (STS). In normal subjects, STS is largely implicated in social perception and social cognition. Deficits in social cognition and particularly in social perception are the core symptoms of autism. Indeed, abnormalities of social perception have been described in adults and children with autism. These abnormalities are characterized by a lack of preference for the eyes. In this thesis, we have shown that it is possible to modulate neural activity within the right STS using a transcranial magnetic stimulation (TMS) protocol, with significant effects on social perception parameters, measured by eye-tracking during passive visualization of social scenes. Furthermore, social perception parameters were correlated with rest cerebral blood flow (CBF), measured with arterial spin labelling (ASL) MRI. We have shown that the healthy young volunteers who looked more to the eyes during passive visualization of social scenes were those who had higher rest CBF values within right temporal regions. In addition, this correlation was also observed in children with autism: children who looked more to the eyes during passive visualization of social scenes were those who had higher rest CBF values within right temporal regions. Finally, preliminary results concerning application of the TMS protocol in adults with autism open up new perspectives on innovate therapeutically strategies.

The airway surface contains a number of important defense mechanisms to protect against infection. Antimicrobials found in the thin layer of fluid lining the airways, the airway surface liquid (ASL), rapidly kill bacteria. Another defense mechanism, mucociliary transport, propels foreign particles and mucus out of the airways. These and potentially other host defense properties show a dependence on the pH of the ASL. An acidic ASL pH reduces bacterial killing by cationic antimicrobial peptides, and increases ASL viscosity, potentially effecting mucociliary transport. Consequently, an acidic ASL pH can impair airway host defense. An example of a disease where an acidic ASL pH impairs airway host defense, is Cystic Fibrosis (CF). The major cause of morbidity and mortality in CF is airway infections. Humans with CF and the CF pig model develop airway infections. But curiously CF mice are spared. Compared to non-CF, people with CF and CF pigs show an abnormally acidic ASL pH. However, the ASL pH in CF mice is not different to that of non-CF. Thus, we hypothesized that CF mice do not show defects in airway host defense because their ASL pH is not acidic compared to non-CF. As pH is a balance between acid and base secretion, we first determined which HCO3- and H+ secreting proteins contribute to ASL pH and the differences between humans, pigs, and mice. CF is caused by defects in an anion channel, CFTR. We found that in all three species, CFTR secreted HCO3- into the ASL, which was absent when CFTR was defective. To determine how much CFTR is required to rescue ASL pH and host defense properties, we mixed CF and non-CF airway epithelia from newborn pigs in different ratios. HCO3- secretion, ASL pH, and host defense properties showed a direct relationship to CFTR, suggesting that CFTR was the rate-limiting step. As CFTR was limiting, we found that supernormal CFTR expression in a small number of cells could dramatically increase ASL pH, suggesting viral-mediated gene therapy approaches may have benefit for CF. We found that Ca2+ activated Cl- channels also played some role in ASL pH in CF pigs and CF mice. However, as CF pigs develop airway infection, while CF mice do not, this suggested that other factors might be important for differences in ASL pH and consequently the development of disease. To further investigate the determinants of ASL pH, we examined H+ secretion. Humans and pigs showed 6 times more H+ secretion compared to mice. This acidification occurred through the non-gastric H+/K+ ATPase (ATP12A). ATP12A was also much more highly expressed in human and pig airways compared to mice. Blocking ATP12A in human and pig airways increased ASL pH and consequently improved host defense properties such as bacterial killing and ASL viscosity. Conversely, expressing ATP12A in CF mouse airways acidified ASL, impaired defenses, and increased airway bacteria. These findings suggest that ASL pH is a balance between HCO3- and H+ secretion. In humans and pigs lacking CFTR, unchecked H+ secretion by the non-gastric H+/K+ ATPase (ATP12A) acidifies the ASL, which impairs airway host defenses. However, as mouse airways expressed little ATP12A and secrete minimal H+, loss of CFTR does not lead to ASL acidification, protecting CF mice. These findings not only help explain why CF mice are protected from infection, but also nominate ATP12A as a therapeutic target for improving ASL pH and host defense in humans with CF.

<p>El presente estudio versa sobre el análisis de errores de un grupo de suecos aprendientes de español como segunda lengua. El análisis trata de explorar si el tiempo de estadía en el país de la lengua meta, juega un papel significativo en la frecuencia de errores lingüísticos. Para este efecto, se analizaron las transcripciones de un ejercicio narrativo hecho por los aprendientes, para luego determinar los errores gramaticales y léxicos más frecuentes. Además de los aprendientes también se constó de un grupo de nativos monolingües de español quienes también hicieron el mismo ejercicio narrativo. El método de análisis en este trabajo es de tipo cuantitativo y como herramienta de análisis se utilizaron el t-test y el test correlacional Pearson. El t-test ayuda a determinar si la diferencia entre los dos grupos es suficientemente grande y significativa. El test correlacional Pearson ayuda a determinar la correlación entre el total de errores y el tiempo de estadía.</p><p>Las preguntas de investigación responden a dos preguntas: las diferencias entre nativos y aprendientes en lo que se refiere a los errores lingüísticos que comente y el papel que desempeña el tiempo de estadía en la frecuencia de errores cometidos. Seguido a estas preguntas se plantean dos hipótesis: los aprendientes cometen más errores que los nativos, y el tiempo de estadía juega un papel importante en este comportamiento en el sentido de que mientras más tiempo se lleva en el ámbito L2 menos errores lingüísticos se deben cometer.</p><p>Los resultados del análisis indican que el tiempo de estadía no presenta mayor efecto en la frecuencia de errores que los aprendientes cometen.</p>