Bedingt durch die zunehmende Prävalenz der Rhythmusstörung Vorhofflimmern mit den assoziierten Morbiditäts- und Mortalitätsrisiken ist die Entwicklung und Etablierung kurativer Therapieverfahren von klinischem und wissenschaftlichem Interesse. Entsprechend dem pathophysiologischen Verständnis der Arrhythmie-induzierenden Triggeraktivität und des Arrhythmie-erhaltenden Flimmersubstrat mit der vorrangigen anatomisch-strukturellen Lokalisation beider Entitäten im Übergangsbereich der großen Pulmonalvenentrichter in den posterioren linken Vorhof wurden katheterinterventionelle Ablationskonzepte als potentiell kurative Therapien entwickelt. Limitationen der praktischen Umsetzung theoretischer Linienkonzepte ergeben sich aus komplexen anatomischen Gegebenheiten und instabilen Zugangsbedingungen infolge Atmung und kardialer Mobilität. Aufbauend auf non-fluoroskopischen Navigationssystemen wurden Verfahren für vollständig Modell-integrierte Ansätze der Ablationslinienplatzierung entwickelt, bei denen Planung, Durchführung und Validierung der Ablation an anatomisch korrekten dreidimensionalen CT-Modellen des linken Vorhofes erfolgen. Zur Verbesserung instabiler Zugangsbedingungen wurden Verfahren der Katheternavigation mittels steuerbaren Schleusensystemen eingeführt und in entsprechenden Studien mit klinischen Endpunkten validiert. Zu objektivierbaren Erfassung von Energietransfer und myokardialer Läsionsbildung während der Ablation wurden katheterinterventionelle Kontakttechnologien, die auf der Messung lokaler komplexer Impedanzen zwischen Katheter und Gewebe beruhen, in der ersten klinischen Anwendung erprobt und validiert. Mit diesen technologischen Entwicklungen gelangen eine zunehmend akkuratere klinische Umsetzung theoretischer Ablationskonzepte und damit eine Etablierung des Therapiekonzeptes als klinisches Standardverfahren. Eine zur Abschätzung des Nutzen/Risiko-Profils nötige detaillierte Komplikationsanalyse stellte die Ösophagusverletzung als schwerste Komplikation heraus, die mit 0,3% selten auftrat, aber für nahezu alle langfristigen Folgeschäden verantwortlich war. Entwicklungen zur periprozeduralen Visualisierung des Ösophagus mit paralleler intraösophagealer Temperaturmessung sind Ansätze zur Vermeidung dieser Komplikation in der Zukunft. Bedingt durch das Auftreten und die postinterventionelle Zunahme asymptomatischer Flimmerrezidive ist die Frage eines objektiven Vorhofflimmermonitorings von entscheidender Bedeutung für die Beurteilung der Effektivität der Ablation sowie weitergehende klinische und wissenschaftliche Fragestellungen; wie die Indikation zur Antikoagulation oder den Vergleich von Rhythmus- und Frequenzkontrolle. 7-Tage-LzEKGs und transtelephonische EKGs wurden als Standard zum Monitoring innerhalb klinischer Vorhofflimmerstudien etabliert. Entwicklungen im Bereich implantierbarer kontinuierlicher Rhythmusmonitore werden in Zukunft das Netz zur Erfassung asymptomatischen Vorhofflimmerns weiter verdichten.

Förmaksflimmer är den vanligast förekommande hjärtrytmsrubbningen och är associerat med en ökad risk för morbiditet och mortalitet, samt en negativ påverkan på livskvaliteten. Förmaksflimmer är en kronisk sjukdom och står för en stor del av sjukdomsbördan både för patienterna och för hälso- och sjukvården. Inom vården för patienter med förmaksflimmer fungerar verksamheter för omhändertagandet olika. För att hjälpa dessa patienter behövs specifik och avancerad patientutbildning och råd av multidisciplinära team med kunskap som är evidensbaserad. Där är sjuksköterskan en del av det multidisciplinära teamet. I riktlinjer från ESC (European Society of Cardiology) gällande förmaksflimmer, har patienten den centrala rollen och ska tillsammans med vårdpersonal ta beslut om sin vård. Ett personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att stärka patientens tilltro till sin egna förmåga, förbättra livskvalitet och symtomlindring, samt leda till kortare vårdtider. Syftet var att belysa sjuksköterskeledda mottagningar och dess effekt för patienter med förmaksflimmer. Litteraturöversikt med strukturerad sökning användes som design. Detta självständiga arbete inkluderade 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och CINAHL Complete. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys för att syntetisera resultaten i relation till varandra. Vid analysen framkom kategorier och underkategorier som beskrev artiklarnas resultat. Resultatet visade att sjuksköterskeledd mottagning hade ett antal olika effekter för patienter med förmaksflimmer. Effekterna för sjuksköterskeledd mottagning var likvärdig eller bättre för patienter med förmaksflimmer jämfört med sedvanlig vård. Resultatet visade att de positiva effekterna för patienter med förmaksflimmer som fick vård på sjuksköterskeledd mottagning resulterade i färre sjukhusinläggningar, lägre mortalitet, bättre behandling med antikoagulantia, bättre följsamhet till fler rekommendationer, reducerat antal symtom och ökad kunskap om förmaksflimmer hos patienter. Slutsatsen var att sjuksköterskeledd mottagning är likvärdig eller bättre för patienter med förmaksflimmer vid jämförelse med sedvanlig vård. personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att stärka patientens tilltro till sin egna förmåga, förbättra livskvalitet och symtomlindring, samt leda till kortare vårdtider / Atrial fibrillation is the most common cardiac arrhythmia and is associated with an increased risk of morbidity and mortality and negative impact on quality of life. Atrial fibrillation is a chronic disease and accounts for a large proportion of the disease burden both for patients and for health care. In the care of patients with atrial fibrillation, care activities work differently. To help these patients, specific and advanced patient education and advice from multidisciplinary teams with evidence-based knowledge is needed. There, the nurse is part of the multidisciplinary team. In guidelines from the ESC (European Society of Cardiology) regarding atrial fibrillation, the patient has the central role and must, together with care staff, make decisions about their care. A person-centered approach can help strengthen the patient's confidence in their own abilities, improve the quality of life and symptom relief, as well as shorten their care times. The aim was to illuminate nurse-led clinics and their effect for patients with atrial fibrillation. A literature review with structured search was used as a method. This master thesis included 16 scientific articles from the databases Pubmed and CINAHL Complete. The included result articles were quality reviewed and analyzed with integrated analysis to synthesize the results in relation to each other. The categories were then identified to describe the results of the articles. The results showed that nurse-led clinics had a number of different effects for patients with atrial fibrillation. The effects for nurse-led clinics were equivalent or slightly better for patients with atrial fibrillation compared with usual care. The results showed that the positive effects for patients with atrial fibrillation who received care at the nurse-led clinic to be: fewer hospital admissions, lower mortality, better treatment with anticoagulants, better adherence to more recommendations, reduced number of symptoms and increased knowledge of atrial fibrillation among patients. The conclusion is that nurse-led clinics are equivalent or better for patients with atrial fibrillation when compared with usual care.

Vid flertalet hjärtsjukdomar kan det förekomma störningar i den diastoliska funktionen, detta tillstånd benämns diastolisk dysfunktion. Detta innebär att fyllnadstrycken i vänsterkammare ökar på grund av nedsatt eftergivlighet i kammaren. Bedömning av diastolisk funktion, hos patienter som utvecklat förmaksflimmer, är en utmaning inom ekokardiografi. Detta beror på att förmaksflimmer innebär utebliven förmakskontraktion, oregelbunden längd av hjärtcykeln och förmaksdilatation, vilket försvårar bedömningen. Syftet med studien var att med ekokardiografi studera diastoliska parametrar hos patienter med förmaksflimmer för att studera om dessa kan användas vid bedömning av den diastoliska vänsterkammarfunktionen hos denna patientgrupp. I studien inkluderades 37 deltagare med förmaksflimmer som var remitterade för en ekokardiografisk undersökning med olika frågeställningar. Pulsad doppler teknik och vävnads doppler teknik användes för att registrera följande diastoliska parametrar: förmaksvolym, mitralisinflöde (E-vågshastigheten) och myokardiets diastoliska hastigheter (e´). Utöver dessa uppskattades även ejektionsfraktion, hjärtfrekvens, hypertrofi och trycket i lilla kretsloppet, som togs med vid bedömningen. Mann-Whitneys test visade att det förelåg ett starkt statistiskt samband mellan fyllnadstrycket (E/e´) och E-vågen, e ´samt förmaksvolym (p = <0,05). Signifikant resultat erhölls även för sambandet mellan PA-tryck och fyllnadstryck (p = 0,014) genom ett chitvå-test. Vidare gav multipel linjär regression utslag på E-vågen och e´. Analysen visade att det förelåg en hög förklaringsgrad för E-vågen (p = <0,001) och e´ (p = 0,008). Sammanfattningsvis visade resultaten att ekokardiografi kan användas för diagnostik av förmaksflimmerpatienter avseende fyllnadstryck där förmaksvolym, E-vågshastigheten och e´ anses vara bästa parametrarna. / In the majority of heart diseases disturbances in the diastolic function may occur, this condition is called diastolic dysfunction. This means that the left ventricular filling pressure increases due to reduced compliance in the chamber. The assessment of diastolic function in patients who have developed atrial fibrillation (AF), is a challenge in echocardiography. This is a result of AF which involves absence of atrial contraction, irregular length of the cardiac cycle and left atrium dilatation that complicates the assessment. The aim of this study was to observe the diastolic echocardiographic parameters in patients with AF to examine if these can be used in the assessment of diastolic left ventricular function in this population. The study included 37 participants with AF who were remitted for an echocardiographic examination due to various concerns. Pulsed Doppler technique and tissue Doppler technique was used to record the following diastolic parameters: atrial volume, mitral inflow velocity (E) and the myocardial diastolic velocity (e'). Ejection fraction, heart-rate, hypertrophy and pulmonary artery pressure were also estimated and included in the assessment. Mann-Whitneys test showed that there was a strong statistical correlation between the filling pressure (E/e') and E, e' and atrial volume (p = <0.05). Significant results were also obtained for the relation between pulmonary artery pressure and the filling pressure (p = 0.014) by a chi-square test. A multiple linear regression showed association between E and e'. The analysis showed that there was a significant value of coefficient of determination for E (p = <0.001) and e' (p = 0.008). In conclusion, the results showed that echocardiography can be used for diagnosis of AF patients regarding filling pressures, where atrial volume, E velocity and e' are considered to be the best parameters.

Bakgrund Förmaksflimmer tillhör en av de vanligaste hjärtrelaterade sjukdomarna. Ändå kan det vara svårt för både vårdpersonal och patienter att upptäcka symtomen på grund av dess natur. Detta kan leda till att patienter, ovetandes om sin diagnos, upplever en försämring av sin livskvalitet. Det är fastslaget att patienten har rätt till att få förståelig information om sitt hälsotillstånd och sin vårdprocess samt delta vid beslut om behandling. Delat beslutsfattande är ett förhållningssätt som involverar patienten vid val av behandlingsalternativ och kan relateras till personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixade metodansatser som hämtades från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes därefter med hjälp av en integrerad dataanalys som sedan presenterades i en resultatredovisning. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre huvudkategorier: Upplevelse om det egna tillståndet, Patienters möjlighet i val av behandling och Delaktighet bidrar till följsamhet. Resultatet visade att patienters upplevelse är starkt kopplat med vårdpersonalens sätt att förmedla information. Hur vårdpersonalen kommunicerar och samarbetar med patienten kan relateras till graden av patientens upplevda delaktighet. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att patientens delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer är en fråga som aktualiseras, när olika behandlingsalternativ diskuteras och omvårdnadsåtgärder väljs. Upplevelsen av delaktighet är centralt för att öka följsamhet till behandling och även i relation till egen kunskap som till exempel hälsofrämjande åtgärder där patienten själv kan vidta åtgärderna för att uppnå samt bibehålla en känsla av kontroll över sitt hälsotillstånd. / Background Atrial fibrillation is among the most common heart related diseases. Yet, due to its nature, it can be difficult for both healthcare professionals and patients to detect the symptoms. This can lead to patients, unaware of their diagnosis, experiencing an impairment in their quality of life. It is established that the patient has the right to receive understandable information about their state of health and their health care process and to participate in decisions about treatment. Shared decision-making is an approach that involves the patient when choosing treatment options and can also be related to person-centred care. Aim The aim was to describe patients’ experiences of participation in their health care regarding atrial fibrillation Method This study has been produced using a non-systematic literature review which consisted of 15 original scientific articles with qualitative, quantitative or mixed methods that were collected from searches in the databases PubMed and CINAHL. The articles underwent a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment protocol. The results of the articles were then analyzed and compiled by using an integrated analysis which then was presented in a report. Results The results were compiled based on three main categories: Experience of one's own condition, Patients' options in choosing treatment and Participation contributes to compliance. The results showed that the patients' experience is strongly linked with the healthcare staff's way of conveying information. The way a health care professional communicates and collaborates can be related to the level of the patient's experienced participation. Conclusions This literature review showed that the patient's participation in their health care is an issue that is brought up to date, when different treatment options are discussed and nursing measures are chosen. The experience of participation is central to increasing compliance and also in relation to their own knowledge like health-promoting measures that the patient can take to achieve and maintain a sense of control over their own situation.

Förmaksflimmer är en av de vanligaste arytmierna i Sverige och västvärlden och förväntas öka bland befolkningen. Riskfaktorer som övervikt, stort alkoholintag, hypertoni och hög ålder har visat sig ha en stor påverkan på förmaksflimrets progression och därmed ökande morbiditet och mortalitet hos patienterna. Studiens syfte är att belysa påverkan av omvårdnadsinterventioner ledda av sjuksköterskor, hos patienter med förmaksflimmer. En allmän litteraturstudie med systematisk sökmetod har genomförts. Datainsamlingen gjordes via databaserna Cumulative Index to Nursing an Health Literature (CINAHL) och Public MEDLINE (PubMed). Totalt hittades femton artiklar, varav fjorton var kvantitativa och en artikel hade mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en modifierad bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes för att sammanställa data. Resultatet blev sex kategorier: Riskfaktorer, Livsstil, Hälsorelaterad livskvalitet, Patientens sjukdomskännedom, Behandlingsrekommendationer och Sjukhusinläggningar. Resultatet påvisar att omvårdnadsinterventioner ledda av sjuksköterska har en god påverkan på patientens sjukdomstillstånd. Dock påvisar inte alla studier att det finns en signifikant skillnad. Litteraturöversikten visar behov av ett multidisciplinärt team, där en specialistsjuksköterska inom hjärtsjukvård kan göra en skillnad för patienten. Men även ett behov av mer forskning inom området för att identifiera kunskapsluckor för att ge patienter en bättre vård. / Atrial fibrillation is one of the most common arrhythmias both in Sweden and in the world and is expected to increase among the population. Risk factors such as obesity, large alcohol intake, hypertonia and age are shown to have great impact on atrial fibrillation progress hence rising mortality and morbidity among this group. The aim of this study is to illuminate the effect of nursing interventions on patients with Atrial Fibrillation. A general literature overview with a structural search method was conducted. The data was collected via CHINAHL and PubMed databases. The total of fifteen articles were selected, fourteen with quantitative and one with mixed method. All the articles were qualified via Caldwell scale design. An integrated data analysis was performed to compile the data. The result is presented in six categories: Risk factors, Lifestyle, Health related quality of life, Disease awareness, Treatment recommendation and Hospitalization. The results have shown that the nursing interventions having good effect on the patient's illness situation. However, not all studies show that there is a significant difference. The area studied requires further research and that studies be carried out in larger populations. This is to draw real conclusions that help to offer patients with atrial fibrillation better care. The literature review shows tendencies that patients are in need for a multidisciplinary team, where specialist nurses in cardiac care can make a difference for the patient. It also shows a need for further studies to identify knowledge gaps in order to a better healthcare to patients.

Aims: The clinical role of the left atrial (LA) hypertension in patients with atrial fibrillation (AF) and its role as predictor in those undergoing pulmonary vein (PV) isolation is still unknown. The aim of the present study was to analyze the role of LA pressure in patients with nonvalvular AF who underwent PV isolation and its implication for AF catheter ablation. Methods: Consecutive patients with drug resistant AF who underwent PV isolation at San Maurizio Regional Hospital of Bolzano (Italy) as index procedure were included in this analysis. Results: A total of 132 consecutive patients (97 males, 73%; mean age 58.0 ± 13.2 years) were included in the analysis. Eleven patients (8%) underwent radiofrequency ablation and 121 (92%) cryoballoon ablation. Higher LA pressures were found in 54 patients (40.9%). At a mean follow up of 14.3 ± 8.2 months (median 12 months), the success rate without antiarrhythmic therapy was 65.9% (87/132; considering the blanking period). Female gender and continuous mean LA pressure were significantly associated with AF recurrence and remained significant on multivariable Cox analysis (respectively, HR 1.845, 1.00–3.40, p = 0.05 and HR 1.066, 1.002–1.134, p = 0.04). We identified a LA mean pressure of >15 mmHg as ideal cutoff and constructed a model to predict AF recurrence which fitted with a concordance index (C-index) of 0.65 (95% CI 0.56–0.75), logrank score p = 0.003.

Sympathovagal imbalance is known to precede the on-set of atrial fibrillation (AF) and has been analyzed extensively based on heart rate variability (HRV). However, the relationship between sympathetic and vagal effects before AF onset and their influence on various HRV features have not been fully elucidated. QT interval variability (QTV) reflects sympathetic activity and may therefore provide further insights into this relationship. Using the time delay stability (TDS) method, we investigated temporal changes in coupling behavior before AF onset between 20 vagal or sympathovagal-associated HRV and QTV features. We applied the TDS method to 26 electrocardiograms from the MIT-BIH AF database with at least one hour of sinus rhythm preceding AF onset. Sinus rhythm segments were split into 5-minute windows with 50 % overlap. Logistic regression analysis revealed significantly (p<0.01) increased coupling between QTV and vagal HRV features from 20 to 15 minutes before AF onset. We found similar behavior between QTV and sympathovagal HRV features. This indicates sympathetic predominance increasing until 15 minutes before the onset of AF and decreasing towards vagal predominance right before AF onset. Our results provide new insights into temporal changes of sympathovagal imbalance preceding AF onset and may improve the prediction of AF in clinical applications.

No description available.

No description available.

Atrial fibrillation is a cardiac condition in which the heart rate is abnormally fast and/or irregular. While not yet proven to be fatal on its own, it severely increases the probability of developing further medical conditions including a five times higher risk of getting stroke. The prevalence has, over the past decades, increased significantly across the world and was in 2014 approximated at roughly 2% in the European population. Though, this number is expected to further increase in the coming years and decades. Therefore, in order to reduce suffering and save lives, it is vital that there is an efficient way of treating this condition. Current treatment methods include medicine, cardioversion, and tissue ablation. This thesis focuses on tissue ablation, more particularly cryoballoon ablation, which is a minimally invasive procedure in which a cryoballoon catheter is guided through a blood vessel (generally accessed through an incision made in the groin area) to the heart. When inside the atrial chambers the balloon can be inflated, put into contact with the faulty tissue and then be injected with liquid nitrous oxide which vaporizes and freezes said tissue isolating the currents causing the irregular heartbeat. This thesis aims to attach flexible electronics to the outside of the cryoballoon, which should then be able to inform the operator that adequate contact has been achieved before freezing, thereby increasing the probability of successful ablation. Three prototypes were created using polyurethane balloons, flexible circuit boards and a biocompatible, flexible cyanoacrylate adhesive. The flexible circuit boards were arranged in different patterns for each prototype to see which configuration would best suit the application. It was found that narrow strips (single trace) aligned axially and spaced evenly along the circumference best accomplished the goal. The traces did, however, not adhere as well to the balloon as was hoped which likely was due to user error during the gluing procedure but a further investigation may be desired to ensure that the materials and adhesive are compatible. / Förmaksflimmer är ett hjärtfel som gör att hjärtslagen blir ovanligt snabba och/eller oregelbundna. Trots att det inte bevisats vara direkt dödligt än, ökar det kraftigt risken för att utveckla ytterligare medicinska besvär, bland annat fem gånger större risk att drabbas av stroke. Utbredningen av förmaksflimmer har under de senaste decennierna ökat avsevärt över hela världen och under 2014 uppskattades det att ungefär 2 % av den europeiska befolkning var drabbade. Den här siffran förväntas dock fortsätta öka under de kommande åren och decennierna. Därför, för att i största mån lindra smärta samt förhindra dödsfall, är det mycket viktigt att det finns ett effektivt sätt att behandla tillståndet. I nuläget innefattas behandling av medicin, elektrokonvertering eller vävnadsablation. Det här examensarbetet fokuserar på ablation, närmare bestämt kryoballongsablation, vilket är ett minimalinvasivt ingrepp som innebär att en kryoballongskateter förs in genom en blodådra (ofta via ett snitt i ljumsken) in i hjärtat. Väl inne i förmakskammarna kan ballongen blåsas upp, läggas emot den felaktiga vävnaden och sedan fyllas med flytande kväveoxid som förångas och fryser vävnaden vilket isolerar strömmarna som ger upphov till den felaktiga hjärtrytmen. Målet med det här examensarbetet är att fästa flexibla kretskort på utsidan av dessa kryoballonger, vilka då ska kunna känna av fysisk kontakt med vävnaden och informera operatören om detta innan frysningen sker. Därmed bör sannolikheten för lyckad ablation öka. Tre prototyper tillverkades med polyuretanballonger, flexibla kretskort och ett biokompatibelt, flexibelt cyanoakrylatlim. Kretskorten arrangerades i olika mönster för respektive prototyper för att undersöka vilken konfiguration som skulle passa ändamålet bäst. Det visade sig att smala kretskort placerade längs med ballongen axiellt och jämnt utspridda längs med omkretsen gav bäst resultat. Däremot höll inte limmet så bra som förväntat vilket troligtvis handlar om användarfel vid limningen men en vidare utredning kan vara att önska för att säkerställa att limmet är kompatibelt med övriga material.