Problem: Övergången från pediatrik till vuxenvård tillfredsställer inte de behov som ungdomar med diabetes har vilket leder till att de känner sig osynliga i vården och osäkra i sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa hur ungdomar med diabetes typ 1 upplever och hanterar sjukdomen i övergången från pediatrik till vuxenvård och processens påverkande faktorer. Metod: Med hjälp av 14 vetenskapliga artiklar och en avhandling formades litteraturstudien. Resultat och konklusion: Att utforska sin identitet och att tänja på gränser är ett naturligt beteende under adolescensen. Detta beteende i kombination med diabetessjukdomen leder till en ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Övergången mellan pediatrik och vuxenvård upplevdes av ungdomarna som problematisk. Faktorer som försvårade övergången från pediatrik till vuxenvård var klyftan i vårdkultur mellan vårdenheterna. Vuxenvården innebar ett större ansvarstagande från individen, mindre vårdtillgänglighet och mindre delaktighet från föräldrar samt bristande kontinuitet och uppföljning. Skillnaderna i vårdkulturen mellan pediatrik och vuxenvård bör minskas, och riktlinjerna kring övergången bör tydligare klargöras.   Implikation: Framtida forskning bör fokusera på de faktorer som, enligt ungdomar med diabetes anser underlätta övergången mellan pediatrik och vuxenvård. Forskningen bör även inriktas på sjuksköterskans förståelse för den problematik som ungdomar med diabetes typ 1 har i adolescensen.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes. Resultatet visade ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga adolescenter. Det uppvisades heller ingen skillnad i global självkänsla i relation till etnicitet. En tendens till interaktionseffekt mellan kön och etnicitet uppvisades. Manliga adolescenter med svensk etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än manliga adolescenter med annan etnicitet. Kvinnliga adolescenter med annan etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än kvinnliga adolescenter med svensk etnicitet. Manliga deltagare med svenskt ursprung beskrev mer positiva självuppfattningar än kvinnliga deltagare gjorde medan det var tvärtom hos deltagare med annat ursprung. Resultaten kunde bero på ett fåtal deltagare. </p><p>Nyckelord: adolescens, självkänsla, kön, etnisk identitet.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes. Resultatet visade ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga adolescenter. Det uppvisades heller ingen skillnad i global självkänsla i relation till etnicitet. En tendens till interaktionseffekt mellan kön och etnicitet uppvisades. Manliga adolescenter med svensk etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än manliga adolescenter med annan etnicitet. Kvinnliga adolescenter med annan etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än kvinnliga adolescenter med svensk etnicitet. Manliga deltagare med svenskt ursprung beskrev mer positiva självuppfattningar än kvinnliga deltagare gjorde medan det var tvärtom hos deltagare med annat ursprung. Resultaten kunde bero på ett fåtal deltagare. Nyckelord: adolescens, självkänsla, kön, etnisk identitet.

Syftet med denna studie är att diskutera och analysera vad fritidsgårdstiden gav den före detta besökaren av lärdomar, delaktighet och meningsfullhet. Frågeställningarna som ställs är: Varför valde man att gå till fritidsgården? Hur uppfattade besökaren att man arbetade på fritidsgården för att han/hon skulle känna sig delaktig i en meningsfull verksamhet? Hur tror man en ungdomstid utan fritidsgården hade sett ut? Som teoretisk grund i uppsatsen finns Aaron Antonovsky och hans teori om Salutogenes och Kasam; Känsla av sammanhang med, samt begreppen; adolescens och relationskapital. Viktiga teorier och begrepp var för sig, men jag väljer att använda dem tillsammans då jag anser dem vara; begripliga, tillgängliga och kompatibla tillsammans med tidigare forskning och den insamlade empirin. Detta är en retrospektiv kvalitativ studie med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre stycken kvinnor och tre män i åldrarna mellan 22-59 år. Under analysen användes en kvalitativ analysmetod där de analysverktygen som ansågs lämpliga plockades in i en så kallad; bricolage. Resultatet i studien visar på att de före detta fritidsgårdsbesökarna har uppskattat sin tid på fritidsgårdarna och att de anser sig ha fått erfarenheter av att möta många människor med olika bakgrunder. Besöken på gården har varit socialiserande för den enskilde, har lett till vänskap och lärdom om hur man är en bra kompis. Man har lärt sig att visa respekt, att se andra människor och bemöta dem väl. Flera av respondenterna ser att de i sina nuvarande arbeten kan dra kopplingar till att de använder sig av lärdomar de fick under sin fritidsgårdstid.

Sammanfattning     Författare (Tillnamn, förnamn)                                                                                                                 Årtal                     Unis, Brian                                                                                                       2010              Arbetets titel   Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomar Opublicerad uppsats för magisterexamen.                                                                                                Sidoantal (tot)                 Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.            Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap                                                                    47                 Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället.   Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende.   Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende.   Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS). Enkäten innehöll även tilläggsfrågor om sexuellt beteende. Ett systematiskt slumpmässigt urval gjordes bland ungdomar mellan 16 och 18 år från två gymnasieskolor i en glesbygds kommun i mellersta Sverige och 139 ungdomar deltog i studien. Enkäterna förmedlades via mentorerna för respektive klass. Svarsfrekvens var 38%.   Resultat: Resultat visar att ungdomarna har en god självkänsla. Killarna har ett signifikant högre värde för bassjälvkänsla medan tjejerna redovisar ett högre signifikant värde för förvärvad självkänsla. Ungdomarna hade en positiv attityd till kondomanvändning men cirka hälften var dåliga i att använda kondom. Attityder till samlag visade på en liberal inställning. En tredjedel av ungdomarna hade inte erfarenhet av samlag. Drygt hälften av dem som hade erfarenhet angav ingen eller en sexpartner de senaste 12 månaderna. Det var ovanligt att ungdomarna använde alkohol i samband med samlag. Det framkom att self-efficacy var god när det gällde att avstå samlag, att kommunicera om kondomanvändning och att köpa och använda kondom. Tjejer hade en signifikant högre self-efficacy i att avstå från samlag än killar.     Nyckelord Självkänsla, sexuellt riskbeteende, adolescens / Abstract     Author (Last name, First name)                                                                                                                                                                                                                                                                                 Year Unis, Brian                                                                                                                                                                                                                                2010 Title Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomar (Sexual risk behavior and Self-Esteem in late adolescence)   Unpublished thesis for the degree Master of Community Care and Public Health                                   Pages (tot) Karlstad: Karlstad University. Faculty of Social and Life Sciences                                                          47 Department of Social Studies                                                                                                                                                                                                                                                                                                      Background: Attitudes to sex and sexual behaviour especially among young people have gone through great changes in recent years with a rise in the number of sexually transmitted diseases (STD), especially Chlamydia, in the youth group and unwanted pregnancies. Many studies show a negative correlation, some show a weak correlation and some studies show a positive correlation between self-esteem and sexual risk behaviour.   Aim: The aim of the study was to describe self-esteem and sexual behaviour in high school students. Another aim was to investigate attitudes, norms, and self-efficacy in relation to young peoples’ sexual behaviour.   Method: The study’s design was a cross sectional study. Three instruments were used to study basic self-esteem (Basic Self-Esteem Scale, short form), earned self-esteem (Earning Self-Esteem Scale, short form) and factors which affect sexual risk behavior (Sexual Risk Behavior Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS). The survey also contained supplementary questions on sexual behavior. A systematic random sample was made among students between 16 and 18 years old from two high schools in a small town in mid-Sweden and 139 students participated in the study. The survey was distributed to the students by their class mentors. The response rate was 38%.   Results: The results show that young people have good self-esteem. The boys have significantly higher scores for basic self-esteem while the girls’ results show significantly higher scores for earned self-esteem. The students had positive attitudes about condom use but around half of them were poor at using condoms. Attitudes about sexual intercourse showed a liberal view. A third of the students did not have any experience of sexual intercourse. A little more than half of those with experience answered that they had no partner or one partner in the last 12 months. It was uncommon that the students used alcohol in combination with sex. The results showed that self-efficacy was good when it came to refusing sex, in communication about condoms, and buying and using condoms. The girls had a significantly higher score for self-efficacy in refusing sex than the boys.     Key words:  Sexual risk behavior, Self-Esteem, Adolescence

SammanfattningOdqvist, Caroline. (2007) Undervisning i ridning under adolescensen – vad motiverar eleverna? Teaching riding during adolescent - What does motivate the students? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med mitt examensarbete är att ta reda på mer om hur elever med ridundervisning i gymnasieskolan upplever en del av de bakomliggande faktorer som motiverar dem till att fortsätta utöva sitt intresse under adolescensen. Vidare vill jag även undersöka vad eleverna uppfattar som positiv pedagogik och vad vi som lärare då kan göra för att få eleverna mer motiverade. För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning, där 79 elever ur årskurs 1-3 från 2 olika skånska gymnasieskolor har ingått i undersökningen. Litteraturen som används är fokuserad på motivation och adolescens samt pedagogiska grundtankar från 1900- och 2000-talet.Resultatet av enkätundersökningen tyder på att eleverna vill vara delaktiga i planeringsprocessen och känna att de kan föra en dialog med läraren gällande planering av mål och arbetssätt under vägen dit samt att de kan känna stöd och uppmuntran från familj och lärare.Slutsatsen i min undersökning är att vi ur lärarkåren har en viktig funktion att fylla och att det måste ske i samspel med våra elever för att motivationen ska kvarstå även under adolescensen.Förslag till vidare forskning inom området är undersökningar med elever som har slutat rida. Då skulle en jämförande studie kunna göras, som än tydligare skulle kunna ge svar på vad som verkligen får eleverna att fortsätta känna sig motiverade att rida. Sökord: adolescens, lärare, motivation, självkänsla, undervisning

Syfte: Att enbart jämföra klinisk undersökning med klinisk undersökning i kombination med bitewingundersökning avseende initial och manifest approximalkaries på premolarer och molarer hos 15-åriga barn i Da Nang, Vietnam. Metod och material: En tvärsnittsstudie. Röntgenbilder har använts som material i denna studie. Studien bygger delvis på kliniskt insamlat material från en randomiserad epidemiologisk studie. Studien bestod av sammanlagt 200 slumpmässigt utvalda 15-åriga deltagare. Undersökningen bestod av fyra röntgenbilder med bitewingteknik. Studien fokuserar på mesiala och distala ytor på premolarer och molarer. Resultat: Vid jämförelse av klinisk undersökning med bitewingundersökning hittades ytterligare 152 approximala initiala kariesangrepp respektive 71 approximala manifesta kariesangrepp vid bitewingundersökningen. Total kariesprevalens på molarer och premolarers alla ytor visar ett medelvärde för initialkaries på 2,1 ytor per barn och vid manifest karies ett medelvärde på 4,6 ytor per barn vid klinisk undersökning i kombination med bitewing. Karies förekom oftast på bettets första molarer vid klinisk undersökning och bitewingundersökning. En statistisk signifikant skillnad, p-värde &lt;0,001 fanns mellan klinisk undersökning och klinisk undersökning i kombination med bitewingundersökning av approximal initial och manifest karies. Slutsatser: En kombinerad undersökningsstrategi (klinisk undersökning och bitewingundersökning) är säkrare som metod vid undersökning av initial och manifest approximal karies. / Title: The importance of radiographic examination (bitewing) combined with clinical examination of 15-year old children in Da Nang, Vietnam. Aim: Comparing only clinical examination with clinical examination combined with radiographic examination (bitewing) in initial and manifest proximal caries on premolars and molars of 15-year-old children in Da Nang, Vietnam. Methods: A cross-sectional study. X-ray images were used as material in this study. This study includes partly data from a randomized epidemiological study. The subjects were 200 children, 15 years old. A set of standard posterior bitewing radiographs was taken. Two surfaces (mesial and distal approximal surfaces) of premolars and molars were noted and recorded. Results: On comparing clinical examination findings with radiographic examination, radiographic examination found an additional 154 approximal initial surfaces and 71 approximal manifest surfaces that were not evident clinically. Caries prevalence of molars and premolars on all surfaces with clinical examination combined with radiographic examination showed a mean value of 6,8 decayed surfaces per child. The proximal surfaces most often affected by caries at the radiographic and clinical examination were the first molars. A statistically significant difference, p-value &lt; 0,001 was when comparing the clinical examination alone and clinical examination combined with radiographic examination of proximal initial and manifest caries lesions. Conclusions: The use of bitewing radiographs combined with careful clinical examination is of great advantage in detection of proximal initial and manifest caries of premolars and molars in children.

<p>Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.</p>

Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats synliggöra våra respondenters berättelser och tankar och då främst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrån en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass där vi valde att fokusera på deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nätanvändandet. Uppsatsens centrala tema är: ungdomarnas användning av Internet, nätbehov, sociala relationer och utanförskap, näthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid där snabb utveckling och högt tempo styr våra liv och när produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram är det lätt att tappa fotfästet och förlora sig i en stor värld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvärlden. Kanske finner ungdomarna ett ännu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lättåtkomlig värld till andras inre via Internet? Som så mycket annat gäller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron på gott och ont. Eventuellt är den balansen viktigare nu än någonsin att lära sig redan under sin barndom. Här har vi alla ett ansvar om samhället ska erbjuda hjälp för att bevara positiva interaktionsritualer för en samvaro med hög emotionell energi.Med detta vill vi dock inte förkasta den kunskap som unga får från internet och vi är inte ute efter en jämförelse utan av en förståelse för deras vardagliga ritualer via datorn. För att kunna skapa en klarhet i vad som kan tolkas som tidsödande och meningslöst, försöker vi med hjälp av dessa ungdomar tydliggöra och synliggöra deras känsla av den medierade värld de upplever.