AbstractMånsson Marielle 2011. Adopterade och identitetSyftet med undersökningen är att studera hur internationellt adopterade ungdomar ser på sin identitetsutveckling under skoltiden, särskilt under grundskolans senare år. Frågeställningarna är:* Hur upplever internationellt adopterade ungdomar att deras utseende påverkar självbilden? * Hur ser de på sitt identitetsskapande under skoltiden? * Vilka tankar under skoltiden hade internationellt adopterade ungdomar kring sitt ursprung?I den tidigare forskningen nämns det att internationellt adopterade ungdomar ofta känner sig som svenskar men på grund av sitt icke-vita utseende kan de ses som icke-svensk av andra individer i samhället. Det är vanligt att den adopterade känner sig bristfällig, underlägsen och ful på grund av sitt utseende. Men detta är något som urvalsgruppen inte har bekräftat.Metoden som används i undersökningen är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex personerna. Dessa är mellan 20-30 år och adopterades från olika länder, de växte upp på olika platser i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att intervjupersonerna har det bra idag och att de inte tänker så mycket på sitt utseende eller att de skulle vara annorlunda. Deras upplevelser från skoltiden är blandad, vissa av intervjupersonerna hade en riktigt bra tid med vänner som accepterade dem för vilka de var, medan vissa av intervjupersonerna hade en sämre tid. De hade svårt att hitta sin identitet, med svåra funderingar som följd, och detta gjorde att de hade svårt att hinna med i skolan. Nyckelord: internationellt adopterad, identitet

<p>Idag lever omkring 10 000 adopterade barn och vuxna från Korea i Sverige, vilket gör Korea till det dominerande ursprungslandet. Syftet med studien var att studera adopterade koreaners upplevelse av återresor med speciellt fokus på hur återresan har påverkat upplevelse av identitet. Resultatet baserades på semistrukturerade intervjuer med sex personer, som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att återresorna har gjort att de adopterade funderat över sin identitet, där de upplevde sig varken som svensk eller koreansk, utan upplevde en ambivalens. Återresorna har möjliggjort att en egen uppfattning om Korea och en relation till ursprunget skapats. Resultatet av studien har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området. Eriksons och Marcias identitetsteorier har använts för att tydligare belysa identitetsaspekten. Studien anses vara användbar då de adopterades situation är något som uppmärksammats alltmer och då särskilt identitetsprocessen där relationen till ursprunget kan ses som viktig.</p>

No description available.

Idag lever omkring 10 000 adopterade barn och vuxna från Korea i Sverige, vilket gör Korea till det dominerande ursprungslandet. Syftet med studien var att studera adopterade koreaners upplevelse av återresor med speciellt fokus på hur återresan har påverkat upplevelse av identitet. Resultatet baserades på semistrukturerade intervjuer med sex personer, som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att återresorna har gjort att de adopterade funderat över sin identitet, där de upplevde sig varken som svensk eller koreansk, utan upplevde en ambivalens. Återresorna har möjliggjort att en egen uppfattning om Korea och en relation till ursprunget skapats. Resultatet av studien har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området. Eriksons och Marcias identitetsteorier har använts för att tydligare belysa identitetsaspekten. Studien anses vara användbar då de adopterades situation är något som uppmärksammats alltmer och då särskilt identitetsprocessen där relationen till ursprunget kan ses som viktig.

Denna uppsats behandlar ämnet adoption utifrån etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen påverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan påverkas negativt av adoptionen. Vårt empiriska material är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration från en tematisk analysmetod. I vårt resultat uppger ingen av våra respondenter att de själva upplevt några problem med sin adoption. Det som de upplevt genom livet tror de inte har något med adoptionen att göra utan är slumpmässiga händelser. Det vi sett är att etniciteten och identiteten påverkas i olika kontexter däremot visar resultatet att adoptionen inte haft någon påverkan på anknytningsmönstret.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgång, samt deras upplevelser av skolans arbete när det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jämfördes med tidigare forskning på området, utifrån ett teoretiskt perspektiv samt utifrån lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, på att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten är ett relativt vanligt fenomen. Studien påvisar också att personal som är verksamma inom institutionen många gånger har ett passivt förhållningssätt vad det beträffar att motverka och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Slutsatsen visar huvudsakligen på att internationellt adopterade elever som utsätts för rasism inte ges det stöd som de är i behov av. Detta innebär att lärare och annan skolpersonal uppvisar en del brister när det angår att följa skollagens (1985:1100) kap. 14 a – Åtgärder mot kränkande behandling.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet. Det teoretiska- och begreppsliga ramverk vi använt oss av är symbolisk interaktionism och begreppen stigma, identitet samt svenskhet. Den tidigare forskning vi har tagit del av är indelad i tre teman, svenskhet och rasifiering, identitetsarbete och självkänsla samt mental hälsa och välbefinnande. Den tidigare forskningen belyser dissonansen som internationellt adopterade kan erfara vad gäller svenskhet kontra ett icke-vitt utseende vilket kan resultera i identitetskriser och psykisk ohälsa.

No description available.

No description available.

I den här uppsatsen belyses hur problembilden kring utlandsadopterade ungdomar beskrivs av personal som arbetar på ett behandlingshem med särskild kompetens att ta emot adopterade ungdomar samt hur behovet av ett behandlingshem med sådan profil motiveras av hemmets personal. Studien bygger på intervjuer utförda under våren 2008. Resultaten visar att ett speciellt fokus har lagts på utlandsadopterade ungdomar på behandlingshemmet vilket uppges ha sin grund i den överrepresentation som dessa ungdomar har på andra behandlingshem i Sverige. Att göra en studie angående internationellt adopterade barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa är enligt min åsikt relevant, då det gagnar personer som arbetar med den typen av barn och ungdomar.