Fjärrvärme står för stora delar av den uppvärmning av fastigheter som sker i Sverige och har länge ansetts vara kostnadseffektiv och miljövänlig. Detta är något som börjat ifrågasättas, vilket lett till att energibolag ständig letar efter sätt att effektivisera fjärrvärmenäten för att stärka fjärrvärmens marknadsposition. En teknik för att effektivisera fjärrvärmenäten som utvecklats på senare år är laststyrning. Tekniken ger energibolag möjlighet att optimera produktionen för att minska användningen av dyra och miljömässigt dåliga bränslen som exempelvis olja. Laststyrning bygger på faktumet att byggnader är tunga objekt som har goda möjligheter att lagra värme. När energibolag använder sig av laststyrning styr de effektuttaget i fastigheter som är anslutna till fjärrvärmenätet utifrån produktionens behov. Då laststyrning direkt påverkar värmetillförseln till de fastigheter som ansluts måste nya affärsmodeller utvecklas för att säkerställa att kundernas behov av fjärrvärme uppfylls. Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla ett underlag till hur fallföretaget Luleå Energi AB (LEAB) kan ta fram en affärsmodell för laststyrning. LEAB utreder möjligheterna att införa laststyrning för att jämna ut de effekttoppar som uppstår i fjärrvärmenätet. Studiens syfte har uppnåtts genom att litteratur och genomförda intervjuer lett till framtagandet av en generell modell som innehåller de viktigaste punkterna i en affärsmodell för laststyrning. Slutsatserna i studien är framförallt riktade till fallföretaget LEAB men bör vara applicerbara av andra energibolag som planerar att införa laststyrning i sina fjärrvärmenät. Vidare bör studiens slutsatser även vara av intresse för läsare som söker ökad förståelse för fjärrvärme och laststyrning. LEAB rekommenderas använda den generella modell som presenteras i studien som underlag vid utvecklingen av en affärsmodell för laststyrning. Då både resultaten i denna studie och tidigare studier tyder på att om laststyrning implementeras på rätt sätt finns det goda möjligheter till mindre miljöpåverkan och ekonomiska vinster för både energibolag och deras kunder. / District heating accounts for a large part of the heating of real estate in Sweden and has long been considered cost-effective and environmentally friendly. But this is something that has begun to be questioned, which has led to the fact that energy companies are constantly looking for ways to streamline district heating networks to strengthen the district heating market position. One of the technologies for streamlining district heating networks developed in recent years is load control. The technology enables energy companies to optimize their production to reduce the use of expensive and environmentally bad fuels such as oil. The technology is because buildings are heavy objects, and therefore have a good heat storage capacity. When energy companies use load control they take control over properties substations and regulate the heat demand according to the production units’ demands. Since load control directly influences the heat supply to the properties that are connected, the district heating business models must be developed to ensure that customers' needs regarding district heating are met. The purpose of this study has been to develop a foundation for how the case company Luleå Energi AB (LEAB) can develop a business model for load control. LEAB wants to introduce load control in its district heating network to even out the peaks which occur in the district heating network. The purpose of this thesis has been achieved by the fact that literature combined with interviews resulted in a general model. The model contains the most important areas to be considered in a business model for load control. The results in this study are mainly aimed at LEAB, but should be able to be applied by other energy companies who plan to introduce load control in their district heating networks. Furthermore, the results of the study should also be of interest to readers seeking greater understanding about district heating and load control in general. The recommendation to LEAB is to use the general model presented in this thesis as a foundation for the development of a business model for load control. As both the results in this study and previous studies indicate that if load control is implemented properly, there are opportunities for less environmental impact from the heat production and financial gains and for both energy companies and their customers.

Safety, reliability and availability are important factors in the aviation industry. To fulfill this, systems of high quality are required and in order to ensure high quality in the long term, control and maintenance are important during the aftermarket. The greatest profitability in the aviation industry is in the aftermarket. This bachelor thesis has been carried out in cooperation with an Avionic company. The company is in an expansive phase where a new customer base and the launch of new systems create potential for a profitable business. The purpose of the thesis is to design a proposal for a business model for the aftermarket. Two questions were formulated that should lead to the purpose. The first question answers what creates value for customers in the civil aviation market. The second question answers which factors are important in designing a business model fitted for the aftermarket. The empirical data has been collected by examining aftermarket models in different industries and by examining trends and needs in the aviation industry. The thesis shows that structured aftermarket offers have a major impact on companies' profitability in the aviation industry. It is important to be part of the beginning of a business in order to design the aftermarket structure. Creating a support organization and get partners around the world are essential to be involved in competing for aftermarket services. One conclusion is that the offering of aftermarket services is affected by the type of system that the company intends to sell. The work resulted in three proposals for business models adapted for the aftermarket. The business models are designed according to the type of system that the company intends to sell.

Vår globala population växer och resursanvändandet och konsumtionsnivåerna accelererar i takt med en ökad ekonomisk aktivitet. Frågan kring konsumtionens miljömässiga och sociala implikationer har på ett sällan skådat sätt lyfts in i vår vardag, och det blir för oss människor allt tydligare att faktumet att fortsätta förbruka materiella resurser i denna takt inte längre är ett alternativ för en hållbar framtid. För företag blir det uppenbart att affärer inte kan drivas som vanligt, och det handlar framåt om att hitta en lösning för att bruka, men inte förbruka jordens resurser - vilket idag är den krassa effekten av linjär produktion och konsumtion.   Textilindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher, där vi enbart i Sverige kan vittna om alarmerande siffror över konsumtionens klimatutsläpp. Mot denna bakgrund tar studien avstamp i de stora utmaningar som såväl privatpersoner som företag står inför då klädkonsumtionen skjuter i höjden, och ställer oss frågan hur företag genom nya typer av affärsmodeller kan frambringa en attitydförändring till hur vi köper, äger och använder våra kläder. Vi har konstaterat att arbete med effektiva produktionsprocesser, återvinning och miljövänliga material endast utgör en marginell skillnad i den miljöpåverkan som konsumtionen i stort utgör, och att en kraftig minskning i mängden producerade varor krävs. Studien syftar därför till att undersöka hur företag kan gå tillväga för att begränsa den överkonsumtion som idag kännetecknar klädbranschen.   Genom en kvalitativ fallstudie har vi studerat fyra framsynta företag verksamma inom outdoorbranschen, som i många fall anses ligga i framkant vad gäller hållbara alternativ. Vi redogör för hur företagen genom affärsmodellsinnovation integrerat hållbara lösningar som möjliggör minskade konsumtionsnivåer utan att göra avkall på lönsamhet eller konsumentens upplevda värde. Studien visar att företag kan tillhandahålla högt värde och samtidigt generera lönsamhet utan att sälja fler enheter, vilket tyder på att det inte finns någon motsättning mellan hållbarhet och goda affärer. Vi framhåller att affärsmässiga fördelar med fördel kan skapas genom att implementera uthyrningsmodeller, designa för längre produktlivslängd och arbeta med klädinsamling.   I studien belyser vi även vilka utmaningar och möjligheter som finns i företag med olika finansiella och storleksmässiga förutsättningar, och presenterar med hänsyn till dessa praktiska rekommendationer till detaljhandelsföretag som vill påbörja en omställning av sin affärsmodell. Resultaten indikerar att en av de största utmaningarna utgörs av det faktum att konsumentens efterfrågan på hållbara alternativ fortfarande är begränsad, trots en uttryckt strävan efter att konsumera mer hållbart. Producerande företag måste således skapa en efterfrågan genom att dels lyfta frågan kring konsumtionens miljöpåverkan, dels utforma konkreta alternativ till det traditionella, linjära köpbeteendet. Sett ur ett övergripande perspektiv kan vi efter vår analys dock konstatera att skärpt lagstiftning och en förändrad prissättning är en förutsättning för dessa företag att snabbare kunna ställa om och bidra med en mer utbredd cirkuläritet inom branschen.     Med samarbete, ett förlängt ansvar hos såväl konsument som producent, ett tydligare regelverk samt engagerande företag som i större utsträckning adresserar frågan kring sina miljömässiga avtryck, kan såväl verksamheter som konsumenters attityder förändras och således bana väg för en lite renare och bättre klädbransch.

Ämnet kring hållbarhet växer sig allt större i vårt samhälle och det finns en ökad medvetenhet om samhällsansvar från företag såväl som konsumenter. Trots detta växer konsumtionen av jordens naturresurser och det finns en antydan till svårigheter med att frångå vårt linjära konsumtionsmönster. För att möjliggöra ett mer hållbart samhälle har forskningen presenterat cirkulär ekonomi, som kan bli avgörande för tillvaratagandet av naturresurser. Sverige har visat på initiativ från politiskt håll för att accelerera omställningen mot cirkulär ekonomi, men begreppet har fortfarande svårt att få genomslagskraft. Cirkulär ekonomi baseras på att se samhället som ett slutet kretslopp, där material och resurser tas tillvara på i större utsträckning genom förlängda livscykler. Fokusområden i denna samhällstyp är att hitta nya användningsområden, minimera avfall och extern miljöpåverkan. Om cirkulär ekonomi ska implementeras krävs anpassningar av samhället och företag för att möjliggöra dessa aktiviteter. I och med att företag förväntas ta ett större hållbarhetsansvar har tidigare forskning presenterat att affärsmodeller är företagens främsta utvecklingsområde för en omställning. Därför blev syftet med denna studie att med en kvalitativ metod undersöka möjligheter och utmaningar som kan härledas till företagens affärsmodeller i cirkulär ekonomi för en träbyggnadsfastighet. Den teoretiska referensramen inleds med en beskrivning av cirkulär ekonomi, samt hur det kan appliceras på en träbyggnadsfastighet. Det görs med hjälp av standarden EN 15 804, som redogör för livscykeln av ett byggnadsverk. Därefter följer en redogörelse av affärsmodeller och hur dessa kan anpassas mot cirkulär ekonomi. Avsnittet presenterar slutligen den cirkulära affärsmodellskanvasen, vilken kommer användas av författarna i undersökningen. Studiens empiriska data har samlats in via semistrukturerade intervjuer och genom analysen konstaterar författarna hur företagens affärsmodeller kan utvecklas mot en implementering av cirkulär ekonomi för en träbyggnadsfastighet. Det fastställs vidare att viktiga utvecklingsområden i affärsmodellerna berör samarbeten, externa anpassningsfaktorer, returneringssystem och kommunikationen med kunderna. Utöver de områdena belyses även certifikat och kundernas efterfrågan som viktiga faktorer. Genom studien genererades praktiska rekommendationer för att underlätta företagens implementering av cirkulär ekonomi, vilket visar på ett tydligt praktiskt bidrag. Studiens syfte och problemformulering uppfylls då resultatet visar på möjligheter för en övergång mot cirkulär ekonomi, men även utmaningar för implementering har identifierats.

Denna uppsats syfte är att undersöka nyhetsurvalet på nyhetsmedierna 24Uppsala och Upsala Nya Tidning för att se hur de skiljer sig åt samt om dessa skillnader går att koppla till respektive tidnings ekonomiska affärsmodell. Teorier kring affärsmodeller, journalistisk logik kontra marknadslogik samt kommersiella nyhetsvärderingskriterier lade basen till denna studie. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersökte vi hur nyhetsurvalet såg ut tidningarna emellan i fråga om antal artiklar, ämnesval, textlängd, områdesbevakning, bilder samt hur många och vilka intervjupersoner som citerades i artiklarna. Sedan utfördes fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med journalister från respektive tidning. Resultatet visade på skillnader i både nyhetsurvalet och de uttalade målsättningarna på respektive nyhetssajt, samt att ambitionerna för tidningarna inte alltid syntes i nyhetsproduktionen. Utifrån resultatet och med det teoretiska ramverket som grund kunde vi dra slutsatserna att deras ekonomiska affärsmodeller påverkar respektive tidnings nyhetsurval och att deras läsare erbjuds olika typer av nyheter.

Till följd av överdriven konsumtion av textil är textilavfall ett växande problem. Det finns utrymme att utveckla metoder för att kunna ta tillvara på överflödet av textilavfall på ett resurseffektivt sätt och upcycling är en metod för detta och en växande trend inom textilindustrin. Att arbeta med upcycling kräver dock en annan process än konventionella textilföretag och det finns behov av att utveckla nya affärsmodeller i textilindustrin som kan baseras på upcycling. Syftet med studien var att undersöka textilföretags affärsmodeller baserade på upcycling och respondenter från åtta företag intervjuades. Respondenternas data tillsammans med tidigare forskning inom området affärsmodeller för hållbarhet och dess lönsamhet ligger till grund för diskussionen och slutsatsen. Diskussionen och slutsatsen innehåller data som är teoribyggande för områdena vilka förutsättningar det finns att bygga sin affärsmodell på upcycling, hur textilföretag kan arbeta med hållbara affärsmodeller för att lyckas med upcycling och hur de kan arbeta med detta på ett lönsamt sätt. Det har genom studien identifierats potential för textilindustrin att implementera affärsmodeller baserade på upcycling för att skapa nya möjligheter till en mer hållbar textilindustri. / Textile waste is a growing issue and there is capacity to develop methods for taking care of the textile waste in an effective way, upcycling is one of these methods that is a growing trend in the textile industry. However, upcycling is made through another process compared to the conventional textile confection, which requires development of new business models that can be built upon upcycling. The intention with this study is to investigate textile companies business models based on upcycling and eight respondents get interviewed. The discussion and conclusion in this report is built on earlier research in the field sustainable business models and profitability compared with the data from the interviews. The report aims to build theory in the field about which conditions there are to work with a business model built on upcycling, how textile companies can work with sustainable business models to success with upcycling and how they can do this with profitability. Through the study there has been identified potential for the textile industry to implement business models based on upcycling. This is to build sustainable opportunities for the textile industry.

This paper dives into the world of business models where more precisely the business model called Freemium is inspected. The paper has multiple purposes where one is to examine why businesses decide to use a business model that is as volatile as Freemium. The other purpose of the paper is to examine what kind of management accounting is used within the business model. Reasoning behind that is to see if there are any specific traits that originates from the usage of the business model Freemium.   To fulfill this purpose the writers have decided to take a qualitative approach with the usage of interviews as the main instrument to gather data. The companies represented in the study are within different industries and are all considered to be SMEs. The chosen theoretical framework is built on previous research on business models and management accounting in SMEs and Start-ups.   The results of the study indicate that the business model originates from the changes in the market due to digitalization which allowed new ways for companies to present value to customers. Thanks to this, giving away part of the product for free became an acceptable way of conducting business as costs for distributing products were severely reduced. Once companies chose to adapt to this business model its competition were left with no choice but to adapt or get left behind. Nowadays most businesses choose the model thanks to its great benefits in advertising and the possibility to expand their business further beyond the business model. The role of management accounting within these companies has somewhat shifted to a greater emphasis on what the customer desires. Customers are the foundation for almost all decisions made within the companies. To leverage the customer for utmost efficiency companies collect user data and then use the information as foundation for its decisions. Due to this the business needs to adapt to quick changes and most of the tools used for management accounting have a controlling function along with the purpose of learning more about the user within the product. / Den här uppsatsen tar sitt avstamp i området affärsmodeller och mer specifikt den affärsmodell som kallas för Freemium. Uppsatsen har flera syften och ett av dem är att undersöka varför företag väljer att använda en affärsmodell som är så volatil som Freemium. Det andra syftet med uppsatsen är att undersöka vilken typ av ekonomistyrning som används inom affärsmodellen. Resonemanget bakom det är att se om det finns några specifika drag som kan kopplas till användningen av Freemium.   För att uppfylla detta syfte har författarna haft ett kvalitativt förhållningssätt med användning av intervjuer som huvudinstrument för insamlingen av data. De företag som representeras i studien finns inom olika branscher och anses alla vara små och medelstora företag. Det valda teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om affärsmodeller och ekonomistyrning i små och medelstora företag och nystartade företag.   Resultaten av studien indikerar att affärsmodellen uppstod efter förändringar som skett på marknaden till följd av digitaliseringen som möjliggjorde nya sätt för företag att presentera värde för kunderna. Tack vare detta blev att ge bort en del av produkten gratis ett acceptabelt sätt att bedriva verksamheter eftersom kostnaderna för distribution av produkter minskade kraftigt. När företagen väl valde att anpassa sig till denna affärsmodell fick konkurrenterna inget annat val än att anpassa sig eller bli kvarlämnade i det förflutna. Numera väljer de flesta företag affärsmodellen tack vare dess stora fördelar med reklam och möjligheten att expandera. Ekonomistyrningens roll hos företag som använder Freemium har ett större behov av att tillfredsställa kunden efter vad de önskar. Kunderna är grunden för nästan alla beslut som fattas inom företagen. För att utnyttja kunden för största möjliga effektivitet samlar företag in användardata och använder sedan informationen som grund för sina beslut. På grund av detta måste företaget anpassa sig till snabba förändringar och de flesta verktyg som används för ekonomistyrning har en kontrollfunktion tillsammans med syftet att lära sig mer om användaren i produkten.

Det globala miljöhotet är en av vår tids största utmaningar och många arbetar nu för att minska klimatavtrycket. Bland annat FN har ställt krav på företag för att de ska ta ansvar och driva sin verksamhet hållbart. Ett sätt att nå dit är att utveckla hållbara affärsmodellinnovationer. I denna studie är avsikten att besvara forskningsfrågan:”Hur kan företag arbeta med hållbara affärsmodellinnovationer för att uppnå sina hållbarhetsmål?”För att kunna undersöka denna forskningsfråga valde författarna en kvalitativ forskningsansats baserad på intervjuer i två företag. Polarbrödsgruppen AB valdeseftersom de arbetar aktivt med innovativt hållbarhetsarbete. Umeå Energi AB har använts som referensföretag i vårt arbete med att undersöka hållbara affärsmodellinnovationer. Även de har genomfört arbetet med hållbara innovationer i sin affärsmodell.Under studiens gång har etiska riktlinjer beaktats gällande exempelvis anonymitet och konfidentialitet.Idag finns teoretiska studier kring hållbara affärsmodeller och affärsmodellinnovationer,men mer välutvecklade förhållningssätt efterfrågas. För att nå dit krävs en kombination av kunskap om hållbarhet, affärsmodeller, innovation, förändringsarbete och företagskultur. Denna studie bidrar med förståelse kring hur organisationer kan kombinera dessa områden under begreppet hållbara affärsmodellinnovationer. Därmed bidrar arbetet till företagsekonomin, mer bestämt teori om organisation och entreprenörskap.I empirin diskuteras de strategiska handlingar som bidrar till ett långsiktigt, varaktigt värdeskapande influerat av hållbarhetens tre dimensioner; ekonomiska, sociala och miljömässiga. De centrala begreppen förs samman i en modell som beskriver hur organisationer kan arbeta för att uppnå hållbara affärsmodellinnovationer.Modellen används sedan för att diskutera lösningar för att överkomma de utmaningar somstår i vägen för hållbarhetsmålen

I takt med den snabbt växande digitaliseringen har de digitala förändringarna lett till att e-handeln växt kraftigt. På sikt har den tagit över alltmer och fler konsumenter väljer idag att handla online. Detta har lett till att fler företag har behövt se över sin affärsmodell och anpassa sig efter digitaliseringen. Som resultat har företag idag börjat införa e-handeln för att möta kundernas ändrade köpbeteende. Syftet med denna studie var att få insikt i hur småföretag verksamma på Gotland har förändrat sin affärsmodell till följd av e-handelns införande samt vilka drivkrafter som låg bakom förändringen. Studien grundas på teorier som illustrerar följande ämne: affärsmodeller, förändring av affärsmodellen och drivkrafterna till detta samt drivkrafter till införandet av e-handeln. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskningsdesign med induktiv ansats för att få en djupare förståelse och helhetsbild baserad på de intervjuade respondenternas erfarenheter och upplevelser. Det empiriska materialet bygger på nio småföretagsägare i olika branscher. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilket gav möjlighet till att jämföra respondenternas syn på studiens fenomen. Intervjufrågorna var tematiserade i fem olika kategorier utformade efter studiens syfte och teori. Resultatet visade att för åtta av företagen var förändringen av affärsmodellen inte så omfattande och butikverksamheten är fortfarande dominerande, vår slutsats är att dessa har gjort en anpassning av affärsmodellen. För en av respondenterna har däremot affärsmodellen förändrats på flera områden bland annat marknadsföring och sortimentet och e-handeln är numera den dominerande delen av verksamheten. Vi drar slutsatsen att företaget har genomfört en innovativ förändring av affärsmodellen De största drivkrafterna till förändringen av affärsmodellen var efterfrågan, omgivningens förväntan och överlevnad. Därav visar studien att hot var den dominerande orsaken till förändring för samtliga företag. / Digitalization has led to companies implementing digital changes such as e-commerce to meet customers changing shopping behavior. The study was conducted to gain insight into how small companies operating on Gotland have changed their business model as a result of the introduction of e-commerce and the driving forces behind the change. The study is based on a qualitative research design with an inductive approach to gain a deeper understanding. The empirical material is collected through interviews with nine small business owners.  The results showed that for eight of the companies, the change in their business model was minimal as the physical store are still dominant. For one of the respondents, however, the business model had changed in several areas. The driving forces for the companies' introduction of e-commerce were based on three categories, which were: threats, strategic orientation and opportunities. Threats were the dominant cause of change for all companies.

Mode-och textilbranschen är en resursintensiv bransch som står för en stor del av de globala utsläppen. Den har uppmärksammats av EU som en särskilt betydande bransch som måste genomgå förändringar för att bidra till en hållbar utveckling. Stora företag i mode-och textilbranschen i EU behöver de närmaste åren göra en omställning till cirkulära affärsmodeller för att möta kraven som angetts i EU:s cirkulära mål. Trots detta finns det få studier som undersöker hur långt dessa företag kommit i denna omställning. Sverige och Danmark har antagit mer ambitiösa krav på företags hållbarhetsrapportering än EU-direktivet NFRD anger. I denna studie utförs en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsrapporter från sex mode-och textilföretag på den svenska och danska marknaden. Syftet är att beskriva och analysera hur långt dessa företag kommit i hållbarhetsarbetet och jämföra om det finns skillnader i hur företagen på de olika marknaderna presterar. Resultatet av studiens empiriska analys visar att det finns en homogenitet i hur långt fallföretagen kommit i hållbarhetsarbetet med undantag för ett fallföretag på den danska marknaden. Bortsett från detta undantag har alla företagen satt upp mål för sina koldioxidutsläpp i linje med 1,5-gradersmålet. Cirkulära affärsmodeller pilot-testas i dessa företag. Alla studiens företag placeras i nivån av hållbarhet business-as-usual utifrån den information de presenterat i sina hållbarhetsrapporter. Det kan konstateras att alla företag utom ett uppfyller flera subkriterier både i business sustainability 1, 2 och 3. Fallföretagen och de koncerner-och moderbolag de tillhör har investeringsstilar och ESG-betyg som stärker det empiriska resultat som framkommit. / The fashion and textile industry is a resource-intensive industry that accounts for a large part of global emissions. It has been recognized by the EU as a particularly significant industry that must undergo changes in order to contribute to a sustainable development. In the coming years, large companies in the fashion and textile industry in the EU need to make a transition to circular business models to meet the requirements stated in the EU's circular goals. Despite this, there are few studies that examine how far these companies have come in this transition. Sweden and Denmark have adopted more ambitious requirements for corporate sustainability reporting than the EU directive NFRD specifies. In this study, a qualitative content analysis of sustainability reports from six fashion and textile companies in the Swedish and Danish markets is carried out. The purpose is to describe and analyze how far these companies have come towards becoming sustainable businesses and compare whether there are differences in how the companies in the various markets perform. The result of the study's empirical analysis shows that there is a homogeneity in how far the case companies have come towards becoming sustainable businesses, except for one case company in the Danish market. Apart from this exception, all the companies have set targets for their carbon dioxide emissions in line with the 1.5-degree target. Circular business models are tested in the companies. All the companies in the study are placed in the level of sustainability business-as-usual based on the information they presented in their sustainability reports. It can be stated that all but one company meets several sub-criteria both in business sustainability 1, 2 and 3. The case companies and the groups and parent companies they belong to have investment styles and ESG ratings that strengthen the empirical results that emerged.