<p>To start a company on the Internet is something that has appealed a lot of people during the last couple of years. Some of the companies have succeeded in their struggle but a lot of companies have failed to live out their ambition. This paper deals with the concept of e-commerce and aims to study whether or not the companies that has succeeded has made use of business models and what other factors that is important that you wont find in any written theory.</p><p>The paper also aims to study the concept of business models and what a business model consists of. To be able to do this research we have interviewed three different companies that are all active in e-commerce and have survived for at least three years. Two of the companies are classical web shops that sell products to their customers and the last one is a site with articles about hardware and IT business in general. The company that provides articles receives their incomes from advertising sales.</p><p>The results from these research has been compared to what the theory says to see if the theoretical business models is being used and to see if there are other factors that has impacted the success of the company.</p><p>In the result of the thesis it shows that there are factors where the studied companies have followed the theoretical approaches. But there are also other factors that are important to consider. In the theory part of the thesis the authors put together a research model based on other authors theories on what a small internet based company should think of. With the research model as a base the founders of three small internet based companies were interviewed. From these interviews the authors discovered that there are other important factors that the theory did not bring up. One of those factors is personal engagement which is strongly linked with the personal freedom that you get from running your own Internet based company. Other essential factors that were found are the development of distributor contacts and having a good customer focus.</p> / <p>Att starta ett företag på Internet är någonting som har lockat många personer de senaste åren. En del företag har lyckats men många har de varit som har misslyckats att leva ut sin ambition. Den här uppsatsen handlar om e-commerce och syftar till att undersöka om företag som lyckats har använt sig av teoretiska affärsmodeller. Uppsatsen syftar också till att undersöka begreppet affärsmodell och vad en affärsmodell består av. För att kunna undersöka detta har intervjuer genomförts på tre olika företag som alla är verksamma inom e-commerce och som har överlevt i minst tre år. Två av företagen säljer produkter som en ren handelsplats. Ett företag driver en sida med gratis material och får sina intäkter via försäljning av annonsplatser. Resultatet från dessa undersökningar har sedan jämförts med teorin för att se om de teoretiska affärsmodellerna tillämpas och om det finns ytterligare faktorer som påverkar att företagen lyckats.</p><p>I uppsatsens resultat visar det sig att det finns faktorer där företagen verkligen har följt de teoretiska tillvägagångssätten, men också att det finns ytterligare faktorer som är viktiga för att lyckas. I uppsatsens teoridel så tas det fram en undersökningsmodell för vad det är små företag bör tänka på när de startar upp ett Internetbaserat företag. Med denna undersökningsmodell som grund intervjuades grundarna av tre mindre Internetbaserade företag och utifrån denna empiri så kom det fram att det fanns saker som teorin inte tryckte så hårt på. En utav dessa viktiga faktorer är personligt engagemang som är starkt förknippat med den personliga friheten som fås av att driva ett Internetbaserat företag, vilket tillsammans ger företaget en unik drivkraft. Andra viktiga faktorer som framkom är utvecklingen av företagets leverantörskontakter och god kundfokus.</p>

Användandet av smarta telefoner och läsplattor har ökat signifikant de senaste åren. Detta medför att flera utnyttjar internet på sina enheter och således blir exponerade med en mängd annonser. Utvecklingen har gjort att företag tvingas anpassa sig till mobilannonsering eftersom intäkterna från annonser i traditionella medier minskar kontinuerligt. Vi fick ett öppnat intresse för detta i och med kontakt med företaget MBIS som är verksamma inom branschen med sin produkt Adder. Vi fann det intressant att undersöka hur företag inom branschen fungerar och vilka tendenser vi kunde se i aktörernas affärsmodeller. Tillsammans med detta fann vi det även intressant att undersöka hur en annonsvisningstjänst kan prissättas. Fokus i studien ligger på att analysera affärsmodellerna samt titta på prissättningsstrategier för Adder. Vi har utfört en fallstudie på MBIS som efterfrågat att vi kollat närmare på deras mobilannonseringsprodukt och hur den ställer sig till andra affärsmodeller i branschen. Vi har genom intervjuer med nyckelpersoner, frågeformulär och dokument, analyserat branschen och Adder. Detta ledde till en kartläggning av de huvudkategorier av företag som utgör ett komplext närverk vi kom att kalla spelplanen. Vi har utgått från Amit och Zotts vedertagna teori om affärsmodeller och hur vi kan se dem som ett system av aktiviteter som skapar värde. Vidare har vi använt en fundamental teori inom prissättningsstrategier som delar in dem i tre huvudkategorier: kostnads-, konkurrens-, och värdebaserad. Vid vår kvalitativa analys kunde vi kartlägga branschen och visa på hur kontaktvägar mellan flera olika aktörer på den ser ut. Vi har analyserat data kring företag för att se om det finns några tendenser inom affärsmodellerna på spelplanen. Vi har även ställt datan kring prissättningsstrategierna mot produkten Adder. Resultaten visade att det överlag fanns tendenser till låg innovation i branschen, att företagen generellt är bra på att låsa in sina kunder samt att alla företag inom branschen tycks arbeta effektivt. När vi såg till prissättningsstrategier kom vi fram till att en värdebaserad metod var den bästa att applicera till Adder. Företagets och produktens namn är påhittade – De heter egentligen något annat. Detta är censurerat av sekretesskäl.

I dagsläget erbjuder ett flertal energibolag produkter och tjänster som är relaterade till mikroproduktion av solel vilket kan verka irrationellt då en minskad energianvändning hos företagets kunder leder till minskad lönsamhet för kärnverksamheten. En ökande efterfrågan på mikroproducerande anläggningar skapar därför ett behov av förändring av företagens nuvarande affärsmodeller. Solceller och distribuerad elproduktion växer idag fram som en ny marknad och utgör en ny konkurrensfaktor inom energibranschen. Denna konkurrensfaktor måste företagen ta hänsyn till för att inte ta skada på längre sikt allt eftersom marknaden utvecklas. Syftet med detta arbete är att undersöka hur energibolag kan utveckla sina affärsmodeller för att på ett hållbart sätt främja distribuerad elproduktion och mikroproduktion av solel. I arbetet har det identifierats sex olika affärsmodeller som används i olika delar av världen för att sprida solcellsteknologier. Dessa är 1) kundägande som innebär att kunden äger sin solcellsanläggning efter leverans, 2) samordnat ägande där ett energibolag eller en tredjepartsfirma samordnar och driver ett solcellsprojekt med ett flertal ägare eller kunder, 3) tredjepartsägande som innebär att ett tjänsteföretag erbjuder helhetslösningar till slutkonsumenter och finansierar detta genom en tredje part, 4) integrerad försäljning där solceller säljs som tillval eller extrautrustning till andra produkter, 5) nätinmatning som innebär att all producerad el matas in på nätet till en hög ersättning samt 6) modulbaserade värdeerbjudanden där kunden kan välja mellan olika paket av produkter och tjänster som bygger vidare på varandra. Inom den teoretiska referensramen kunde vidare de fyra grupperna kundrelaterade-, leverantörsrelaterade-, styrmedelsrelaterade- och tekniska barriärer identifieras mot spridning av solceller och mikroproduktion. Totalt identifierades 17 teoretiska barriärer. Efter en inledande litteraturgenomgång kunde en lämplig metod bestående av tre olika delar väljas ut för den empiriska delen av arbetet. En e-fokusgruppsdiskussion ligger tillsammans med skrivbordsforskning till grund för en kartläggning av omgivande möjligheter och hot. En fokusgruppsdiskussion bedömdes ge en bra kombination av bredd och djup och genomfördes online då detta är mindre resurskrävande och kan nå geografiskt spridda respondenter. Skrivbordsforskning bedömdes vara ett bra komplement till e-fokusgruppsdiskussionen. För att kunna studera de nuvarande affärsmodellerna mer djupgående genomfördes även en fallstudie bestående av fem intervjuer på ett svenskt energibolag som arbetar med både elhandel och solcellsförsäljning samt är nätägare. Det empiriska arbetet resulterade i en kartläggning av 38 möjligheter och 27 hot som energibolag ställs inför när marknaden för distribuerad elproduktion och mikroproduktion av solel expanderar. För att energiföretagen ska kunna förändra sina affärsmodeller finns det ett behov av omvärldsförändringar gällande politik och forskning. Energiföretagen borde dock kunna förekomma en förändring mot en mer distribuerad elmarknad och implementera nya affärsmodeller redan idag. Samtidigt bör det redan i nuläget finnas förutsättningar för företagen att arbeta för att påverka både politiken och forskningen genom exempelvis branschorganisationer. Det kan utifrån resultatet i detta arbete konstateras att mikroproduktion är ett framväxande substitut till traditionell elhandel som hotar företag inom flera verksamheter i elbranschen. Svenska företags sätt att hantera detta nya marknadshot är inte hållbart och behöver förändras. Rapporten presenterar slutligen tre olika riktningar som energiföretagens affärsmodeller kan utvecklas mot. / Several utility companies are today offering products and services related to microgeneration of solar electricity which may seem irrational since a decreased usage of energy of a customer will lead to a decreased profitability for the core business. An increased demand for microgenerating facilities therefore creates a need for change of the utility companies’ current business models. Solar cells and distributed electricity generation are today developing into new markets that constitutes a new competitive force within the energy sector. The companies need to take this competitive force into account if they are not to be harmed in the long-term as the market develops. The aim of this thesis is to examine how the utility companies can develop their business models in order to support distributed electricity generation and microgeneration of solar electricity in a sustainable way. Six different business models have been identified that are used in different parts of the world in order to deploy solar cell technologies. These are 1) customer owned that implies that the customer owns the solar cell facility after delivery, 2) community owned where an utility company or a third-party actor coordinates and runs a solar cell project with several owners or customers, 3) third-party owned that implies that a service company offers a complete solution to end customers and finances this through a third-party actor, 4) cross-selling where solar cells are sold as extra equipment or add-ons to other products, 5) host-owned feed-in that implies that all the generated electricity are fed in to the grid for a high compensation and also 6) modular based value propositions where a customer can choose between different packages of products and services that builds upon each other. The four groups customer related-, supplier related-, policy related- and technology related barriers against diffusion of solar cells and microgeneration could be identified within the theoretical framework of the thesis. In total, 17 theoretical barriers could be identified. After an initial study of literature, a proper method constituted by three different parts could be chosen for the empirical work of the thesis. An online focus group discussion is together with desk research providing a foundation for a mapping of contextual opportunities and threats. A focus group discussion was decided to provide a proper combination of width and depth and was executed online since this demands less resources and can reach geographically spread respondents. Desk research was decided to be a proper supplement for the e-focus group. In order to be able to study the current business models in more depth, a case study was also executed constituting five different interviews at a Swedish utility company that offers sales of electricity and solar cells and also is a grid owner. The empirical work resulted in a mapping of 38 opportunities and 27 threats that utility companies are faced with as the market for distributed electricity generation and microgeneration of solar electricity expands. There is also a need for contextual changes regarding policies and research as the utility companies are changing their business models. Though, utility companies should be able to anticipate a change towards a more distributed electricity market and implement new business models already today. There should already exist a basis for the utility companies to influence both politics and research through for example industry associations. It can through the result of this thesis be found that microgeneration is a growing substitute to traditional sales of electricity that threatens companies in several activities in the electricity sector. The way Swedish companies handle this new market threat is not sustainable and needs to be changed. This thesis finally presents three different directions that the business models of the utility companies can develop towards.

Denna studie undersöker det hittills i stort sett outforskade området kring hur företag kan möjliggöra ett utökat hållbart värdeskapande med hjälp av affärsmodellen, ett verktyg från den klassiska strategiläran. Byggbranschen är en bransch som är högaktuell ur hållbarhetssynpunkt, då denna karaktäriseras av både en betydande miljöpåverkan och en nära relation till samhället. Att byggföretagen lyckas med hållbarhetsarbetet i praktiken är därför kritiskt för att möjliggöra ett utökat hållbart värdeskapande och därigenom säkerställa den egna konkurrenskraften över tid. En mer hållbar utveckling skulle gynna både företag och det omgivande samhället, men har visat sig svårt för företag att realisera ett utökat hållbart värdeskapande på operativ nivå. Med utgångspunkt i denna utmaning har därför studien som målsättning att underlätta realiseringen av ett hållbart värdeskapande på operativ nivå inom byggbranschen. Detta möjliggörs genom att kombinera hållbarhetsområdets bredare värdeperspektiv med affärsmodellens förmåga till effektiv strategiimplementation. Studiens syfte är att ”Beskriva och förklara hur affärsmodellen kan användas som ett strategiskt verktyg för att utveckla hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen”. För att besvara detta har en fallstudie genomförts på ett specifikt byggprojekt inom Skanska, en av de tongivande aktörerna inom den svenska byggbranschen. De hållbara initiativ som tagits under projektets gång har kartlagts genom intervjuer med samtliga berörda parter inom projektet, för att sedan analyseras utifrån de två teoretiska analysmodeller som tagits fram för att representera en affärsmodell med utgångspunkt i hållbart värdeskapande. Vidare har utmaningar och kritiska framgångsfaktorer för hur företag ska arbeta med dessa två områden i praktiken behandlats. Utifrån fallstudieanalysen har syftet besvarats dels genom formuleringen av användningsområden för hur affärsmodellen kan användas som strategiskt verktyg, dels genom identifikationen av kritiska framgångsfaktorer för utveckling av hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen. Affärsmodellens huvudsakliga användningsområden kan sammanfattas som att (1) Underlätta implementation av hållbarhetsstrategier, (2) Vara ett dynamiskt verktyg som driver förändring, (3) Fungera som ett kommunikationshjälpmedel, (4) Bidra med ett nätverksperspektiv samt (5) Utgå från ett konkurrenskraftigt hållbart värdeskapande. De kritiska framgångsfaktorer som identifierats för att utveckla hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen genom att applicera affärsmodellen som strategiskt verktyg är att (1) Gå från ett produktfokus till ett affärsmodellsperspektiv, (2) Satsa på långsiktiga relationer i värdeskapande nätverk, (3) Förtydliga ansvarsfördelningen inom det värdeskapande nätverket, (4) Översätta hållbart värdeskapande till ekonomiskt värdeskapande, (5) Marknadsföra hållbara initiativ, (6) Integrera ett strategiskt hållbarhetsarbete i verksamhetsprocesserna samt (7) Prioritera hållbarhetsfrågor på ledningsnivå. Genom att utnyttja en affärsmodell med utgångspunkt i hållbart värdeskapande och arbeta efter de kritiska framgångsfaktorerna ovan kan aktörer inom byggbranschen gå från ett reaktivt hållbarhetsarbete med fokus på att följa lagkrav och produktionseffektiviseringar av befintliga strukturer, till ett mer proaktivt och innovativt hållbarhetsarbete som tar hänsyn till hela verksamhetens både interna och externa delar. Realiseringen av ett konkurrenskraftigt hållbarhetsarbete på operativ nivå skapar förutsättningar för ett utökat hållbart värdeskapande på kortare och längre sikt, ett värde som kommer både aktörerna inom byggbranschen och det omgivande samhället till del - precis enligt grundtanken med hållbart värdeskapande. / This study examines the largely unexplored area regarding how a business model framework can be used as a strategic tool to help companies enable sustainable value creation. The construction industry is highly relevant from a sustainability perspective, as it is characterized by both significant environmental impact and a close interdependence with the community. Thus, it is critical for construction companies to succeed with the implementation of more sustainable operations in order to enable an increased sustainable value creation and thereby ensure their competitiveness over time. A more sustainable development will benefit both businesses and the surrounding community. However, it has been proven difficult for companies to succeed with the implementation of their sustainability agendas at the operational level. Addressing this challenge, the study aims to facilitate the realization of a sustainable value creation at operational level in the construction industry. This is done by combining the broad value perspective of the sustainability field with the business model framework’s ability to implement strategy in an efficient way. The research objective of the study is to "Describe and explain how business models can be used as a strategic tool to improve corporate sustainability at the operational level within the construction industry". In order to address this, a case study has been conducted at a building project within Skanska, one of the leading players within the Swedish construction industry. Sustainable initiatives during the project have been identified through interviews with all parties involved in the project. These initiatives were then analyzed with two theoretical analytical models developed to represent a business model framework based on sustainable value creation. Furthermore, challenges and critical success factors within the fields of business models and sustainability have been taken into account. Based on the case study analysis, the research objective is fulfilled in two stages. First, the different uses of business models as strategic tools are explained. Second, critical success factors for the improvement of corporate sustainability at the operational level within the construction industry are identified. The business model's main applications can be summarized as (1) Facilitate the implementation of sustainability strategies, (2) Be a dynamic tool that drives change, (3) Act as a communication tool, (4) Contribute with network perspective, and (5) Enable competitive, sustainable value creation. By applying the business model framework as a strategic tool the following critical success factors could be identified for developing corporate sustainability efforts at the operational level within the construction industry; (1) Shift from a product focus to a business model perspective, (2) Invest in long-term relationships within the value based network, (3) Clarify sustainability responsibilities within the value based network, (4) Translate sustainable value into economical value, (5) Market and promote sustainable initiatives, (6) Integrate a strategic sustainability agenda in daily operations, and (7) Prioritize sustainability issues at a management level. By utilizing a business model based on sustainable value creation and working with the critical success factors listed above, companies within the construction industry can move from reactive sustainability agendas focusing mainly on legal requirements and production efficiency, to more proactive and innovative sustainability agendas that take both the internal and external aspects of the business into account. The realization of competitive corporate sustainability at the operational level enables an increased sustainable value creation in the short and the long term, a value creation that will benefit both the construction industry and the surrounding community - completely aligned with the fundamental notions of sustainability.

As an essential part of the business model, companies design different pricing strategies to optimize and customize their value capturing. Studies have previously explored how this is managed, but are often limited to food retailers and have consequently left a gap for how pricing strategies in are managed in other trade sectors. The purpose of this study is therefore to investigate and expand the understanding of how pricing strategies are managed retail companies. The purpose has been answered by two research questions; (1) What organizational goals and guidelines affect a company's pricing strategies, and why and how do they have an impact? (2) What factors affect price sensitivity and how do these affect the development of an appropriate pricing strategy? The study adopted an abductive research approach and was conducted as a case study in which one company was studied. In the case study, both qualitative and quantitative data was collected through interviews and store tests, where the interviews intended to answer RQ 1 and the store tests RQ 2. Furthermore, the study has also been filtered through the contingency theory to investigate whether there is an optimal way to design pricing strategies or whether they are dependent on different contexts. The result of the study highlights the importance of retail companies to match their internal and external situations, as well as addressing customers' price sensitivity in order to streamline the management and development of their pricing strategies. Theoretically, the study contributes to the notion that there is not one a proper way to manage pricing strategies, and that governance depends on the interaction between internal and external situations, which also reinforces the significance of the contingency theory. The study also shows that cost-based pricing strategies in line with previous studies are the dominant pricing strategy. Furthermore, the claim that it is difficult to measure and understand customer value data is contradicted. Finally, it also appears that the way companies in the clothing and sports industry manage price reductions correspond with other retail companies; on intuition, with untested assumptions, and that decisions lack empirical evidence. Practically, the study highlights the importance for companies to understand their own situation in order to allow for adaptation to their contextual situations by taking customers price sensitivity into account. Furthermore, the study also contributes with the insight that customers price sensitivity varies depending on a number of product-specific factors and that price sensitivity varies geographically. / Som en väsentlig del av affärsmodellen utformar företag olika prisstrategier för att optimera och skräddarsy sitt värdefångande. Studier har sedan tidigare utforskat hur detta hanteras, men är ofta avgränsade till dagvaruhandeln och har därav lämnat ett gap för hur prisstrategier hanteras i övriga handelsbranscher. Syftet med denna studie är därför att undersöka och öka förståelsen för hanteringen och utvecklingen av prisstrategier för företag inom detaljhandeln. Syftet har besvarats genom två forskningsfrågor; (1) Vilka organisationsmål och riktlinjer påverkar ett företags prisstrategier, samt hur och varför har dessa en påverkan? (2) Vilka faktorer påverkar priskänsligheten och hur påverkar dessa utvecklandet av en lämplig prisstrategi? Studien antog en abduktiv forskningsansats och genomfördes som en fallstudie där ett företag undersöktes. I fallstudien har både kvalitativa och kvantitativa data samlats in genom intervjuer och butikstester, där intervjuerna ämnade besvara FF 1 och butikstesterna FF 2. Vidare har studien även filtrerats genom kontigensteorin för att undersöka om det finns ett optimalt sätt att utforma prisstrategier efter, eller om det är beroende på olika kontext. Resultatet från studien belyser vikten för företag inom detaljhandeln att matcha sina interna- och externa situationer samt ta kundernas priskänslighet i hänsyn för att effektivisera hanterandet och utvecklandet av sina prisstrategier. Teoretiskt bidrar studien med insikten att det inte endast finns en rätt väg att gå vid hanterandet av prisstrategier och att styrningen beror på samverkan mellan interna- och externa situationer, vilket också stärker innebörden av kontigensteorin. Studien påvisar även att kostnadsbaserade prisstrategier i linje med tidigare studier är den dominanta prisstrategin. Vidare dementeras även påståendet att det är svårt att mäta och förstå kundvärdebaserade data och slutligen visas även att företag inom mode- och skobranschen hanterar prisnedsättningar i enighet med resterande detaljhandelsbolag, på intuition, oprövade antaganden samt att beslut saknar empiriska underlag. Praktiskt belyser studien vikten för företag att förstå sin egna situation för att möjliggöra en anpassning till sina kontextuella situationer genom att ta hänsyn till kundernas priskänslighet. Vidare bidrar även studien med insikten att kundernas priskänslighet varierar beroende på ett antal produktspecifika faktorer samt att priskänsligheten skiljer sig geografiskt.

No description available.

To start a company on the Internet is something that has appealed a lot of people during the last couple of years. Some of the companies have succeeded in their struggle but a lot of companies have failed to live out their ambition. This paper deals with the concept of e-commerce and aims to study whether or not the companies that has succeeded has made use of business models and what other factors that is important that you wont find in any written theory. The paper also aims to study the concept of business models and what a business model consists of. To be able to do this research we have interviewed three different companies that are all active in e-commerce and have survived for at least three years. Two of the companies are classical web shops that sell products to their customers and the last one is a site with articles about hardware and IT business in general. The company that provides articles receives their incomes from advertising sales. The results from these research has been compared to what the theory says to see if the theoretical business models is being used and to see if there are other factors that has impacted the success of the company. In the result of the thesis it shows that there are factors where the studied companies have followed the theoretical approaches. But there are also other factors that are important to consider. In the theory part of the thesis the authors put together a research model based on other authors theories on what a small internet based company should think of. With the research model as a base the founders of three small internet based companies were interviewed. From these interviews the authors discovered that there are other important factors that the theory did not bring up. One of those factors is personal engagement which is strongly linked with the personal freedom that you get from running your own Internet based company. Other essential factors that were found are the development of distributor contacts and having a good customer focus. / Att starta ett företag på Internet är någonting som har lockat många personer de senaste åren. En del företag har lyckats men många har de varit som har misslyckats att leva ut sin ambition. Den här uppsatsen handlar om e-commerce och syftar till att undersöka om företag som lyckats har använt sig av teoretiska affärsmodeller. Uppsatsen syftar också till att undersöka begreppet affärsmodell och vad en affärsmodell består av. För att kunna undersöka detta har intervjuer genomförts på tre olika företag som alla är verksamma inom e-commerce och som har överlevt i minst tre år. Två av företagen säljer produkter som en ren handelsplats. Ett företag driver en sida med gratis material och får sina intäkter via försäljning av annonsplatser. Resultatet från dessa undersökningar har sedan jämförts med teorin för att se om de teoretiska affärsmodellerna tillämpas och om det finns ytterligare faktorer som påverkar att företagen lyckats. I uppsatsens resultat visar det sig att det finns faktorer där företagen verkligen har följt de teoretiska tillvägagångssätten, men också att det finns ytterligare faktorer som är viktiga för att lyckas. I uppsatsens teoridel så tas det fram en undersökningsmodell för vad det är små företag bör tänka på när de startar upp ett Internetbaserat företag. Med denna undersökningsmodell som grund intervjuades grundarna av tre mindre Internetbaserade företag och utifrån denna empiri så kom det fram att det fanns saker som teorin inte tryckte så hårt på. En utav dessa viktiga faktorer är personligt engagemang som är starkt förknippat med den personliga friheten som fås av att driva ett Internetbaserat företag, vilket tillsammans ger företaget en unik drivkraft. Andra viktiga faktorer som framkom är utvecklingen av företagets leverantörskontakter och god kundfokus.

Dagens samhälle har blivit mer och mer digitaliserat vilket har lett till att förändrade köpbeteende har vuxit fram hos kunderna. Genom den digitala utveckling har kundernas tillgång till information ökat kraftigt, vilket gör att kunderna är mer välinformerade än någonsin. Det ökar konkurrens mellan de olika aktörerna på marknaden och leder till att driva på innovationstakten. För att lyckas med det räcker det inte längre att företagen fokuserar på teknisk utveckling utan de måste istället fokusera på att ta fram helt nya affärsmodeller. De nya affärsmodellerna bör i sin tur fokusera på att sätta användarna i centrum för värdeskapandet för att på så vis maximera användarnas upplevda värde. Frågeställningen som besvarats genom uppsatsen har därför varit att undersöka hur användarcentread affärsmodellinnovation kan bedrivas i ett B2C sammanhang. Syftet var sedan att ta fram ett ramverk för användarcentrerad affärsmodellinnovation. För att göra det utgick arbetet från uppfyllnad av användarnas behov för att på så vis säkerställa att användarcentrering uppnås. För att ta fram ramverket studerades relevant litteratur och sex olika fallföretag för att på så vis ta fram ett nytt analysverktyg som kan användas för att förstå och jämföra affärsmodellinnovation mellan olika företag. Det verktyget applicerades sedan på de olika fallen varpå en inbördes jämförelse genomfördes. Utifrån den jämförelsen kunde sedan en sammanställning av best practice av användarcentrerad affärsmodellinnovation tas fram. Utifrån jämförelsen kunde även konkreta insikter om hur företag som vill ställa om från en traditionell B2B-logik mot att istället bli en mer användar- och B2C-fokuserad verksamhet tas fram. Fallstudierna var av teoretisk och kvalitativ karaktär och baserades på i första hand av studier av teoretiska artiklar, årsredovisningar och kvalitativa intervjuer med innovationspersonal på fallföretagen. Den empiriska undersökningen visar att framgångsrik användarcentrerad affärsmodellinnovation tenderar att fokusera på innovation av kunderbjudande, kundrelationer och kanaler. Traditionella företag som är fokuserade på att göra affärer med andra företag tenderar däremot att fokusera på innovation av interna aktiviteter och resurser. För företag som vill skifta fokus i verksamheten från B2B till B2C användarcentrering bör därför ställa om den övergripande innovationsförmågan mot en mer erbjudande och kundorienterat innovationsstrategi. Det nya ramverket kan således användas rakt av för att applicera användarcentrerad affärsmodellinnovation i ett företag. Eller så kan ramverket omformas och anpassas efter andra kontexter än de som studerats i uppsatsen genom att använda andra eller fler exempel. Slutligen kan även de konkreta verktygen som satts samman och presenterats i uppsatsen användas separat för att övergripande analysera och förstå affärsmodellinnovation i företag eller hela branscher. / Today's society has become more and more digitalized, which has led to that changes in purchasing patterns have emerged among customers. Through the digital development, customers' access to information has increased dramatically, which means that customers are more informed than ever. That development leads to increased competition between the various players on the market and an increase in the pace of innovation. To succeed, it is no longer enough that companies focus on technological development but must instead focus on developing new business models. The new business models in turn should focus on putting users at the center of the value creation to thereby maximize the users' perceived value. The question that is answered through this thesis has been how user centered business model innovation can be conducted in a B2C context. The aim then was to develop a framework for user-centric business model innovation. To make it work the thesis has been focusing on the fulfillment of the user needs, thus ensuring that the user centering is achieved. To develop the framework relevant literature and six different cases companies were studied, in order to create a new analysis tool that can be used to understand and compare business model innovation between companies. The tool was then applied to the various cases and the results were compared with each other. Based on the comparison a compilation of best practices of user- centered business model innovation could be compiled. Based on the comparison practical insights on how companies who want to switch from a traditional B2B logic to instead become a more user- and B2C-focused activities were identified and analyzed. The case studies were of theoretical and qualitative nature and based on primarily the study of theoretical articles, annual reports and interviews with staff working with innovation in the cases companies. The empirical study shows that successful user-centric business model innovation tends to focus on innovation of value propositions, customer relations and channels. Traditional companies that are focused on doing business with other companies, however, tend to focus on the innovation of internal activities and resources. For companies that want to shift the focus of the business from B2B to B2C should hence change the overall innovation capability towards more offers- and customer-oriented innovation strategies. The new framework can be used straight off to apply user-centered business model innovation in a company. Or the framework can be reshaped and adapted to different contexts than those studied in this thesis by using other or more examples. Finally, the concrete tools that are put together and presented in the thesis could be used independently to analyze and understand the overall business model innovation in companies or entire industries.

Bakgrund: Forskning och beslutsfattande organ menar att en del i att minska klimatpåverkan är cirkulär ekonomi. Tidigare forskning saknar i viss mån ett affärsmässigt perspektiv på industriell symbios och regenerativa affärsmodeller. Kunskapsluckan i forskningen gör det intressant att konceptualisera affärsmodeller för verksamheter som jobbar på miljömässigt hållbara vis. Utifrån konceptualiseringen kan man identifiera utmaningar och möjligheter. Samhället och industrin har, med hjälp av forskning och uppsatsens konceptualisering, möjlighet att agera utifrån tidens förutsättningar för att främja en hållbar utveckling. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera verksamheter som skapar värde genom regenerativa affärsmodeller. Uppsatsen ämnar identifiera utmaningar för denna typ av affärsmodell. Slutligen är målet att ge en bild av hur dessa affärsmodeller kan utvecklas för att ta sig an utmaningarna som finns för att möjliggöra lönsamhet och tillväxt för att skapa mer cirkularitet i ekonomin. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med induktiv forskningsdesign. Uppsatsen har en flerfallsstudiedesign. Empiriska data är insamlad från semistrukturerade intervjuer från verksamheter vars affärsmodeller kan beskrivas som regenerativa.   Slutsats: Studien visar att de regenerativa verksamheterna främjar hållbar utveckling genom att på olika sätt bidra till minskad användning av jungfruliga resurser. Det framgår i studien att företag med regenerativa affärsmodeller kan erbjuda ett värde i form av att kunder och partnerföretag kan kommunicera en hållbar profil. Viktiga utmaningar är lagstiftning, kommunikation av värdeerbjudande och platsspecifika restströmmar. Viktiga möjligheter är nya mått för hållbarhet, innovation och framför allt samhällsopinionens drivkraft för en mer cirkulär ekonomi.

Swedish forestry has a history of being conceived as a catalyst for economic growth and welfare, nearly representing a cornerstone in society. Multiple Swedish forest industries have taken actions to become more circular throughout the years, pointing mainly at environmental sustainability. However, what is perceived as sustainable or even circular is debated. Naturally, the main actors need to take their stakeholders into account while deciding on their business model and the potential outcomes of their choice. This study aimed to discover and describe the advantages and challenges with the implementation of a circular business model within the forest industry. It also mapped the complex nature of the stakeholders of the forest industries and brought insight to how the business ecosystem may affect the said implementation. Given the literature review of the implementation of circular business models and the business ecosystem, the study was carried out through a qualitative method. Due to the complexity of the research questions, a case study was being conducted and data was collected through in-depth-interviews in two rounds. In the first round three respondents from three companies were interviewed followed by three respondents from the same companies and two who were seen as stakeholders in the second round. In addition, the interviews were completed by a review of secondary data for further perspectives. The results shed a light on the complexity of circular business models within the forest industry. The companies are continuously working on improving their operations and use of materials. Together with stakeholders the companies have joined initiatives and projects where the possibilities to recycle, reuse and remanufacture waste to a greater extent are being investigated. The shift towards a circular business model has been gradual as the interest in circularity has increased. It is in their interest to optimize the material usage and energy-efficiency to minimize costs especially with increasing prices for raw materials and energy. The analysis further brings up how impact from laws and legislations can challenge the companies’ operations. A discussion on whether the business models are circular in the forest industry is also presented and problematized. The business models have circular characteristics but since they heavily rely on, for instance, burning waste for bioenergy it can be discussed whether this method is more circular than using the waste for products. Finally, the implementation of circular business models has many advantages and challenges where the stakeholders play a vital part for a successful business model and mutualistic value creation in the business ecosystem.