In recent years, there has been an increasing focus on sustainability, not only from the society but also from companies and Non-Governmental Organizations (NGOs). For instance, The United Nations (UN) has adopted 17 global objectives for sustainable development. Within the European Union, the current Commission has an ambition that Europe will be the first climate-neutral continent and has launched the European Green Deal with the main message of resetting the European Union’s economy for a sustainable future. One industry that has a major impact on the environment, as well as on society, is the industrial sector. The awareness of the impact on future generations from the industrial sector has increased among governments, producers and consumers. Because of this many companies in the industrial sector are acting on these expectations. Companies which choose to integrate sustainability in the business can gain long-term competitive advantages in term of first-mover advantages as well as economic benefits. Despite that there is huge potential with integrating sustainability in the business, it is difficult to do so. This in turn, leads to a focus on short-term profit instead of long-term competitive advantages and sustainable profit. With this in mind, it is interesting to study how aspects of sustainability can be integrated in the traditional business model and therefore be classified as a sustainable business model. Which leads to the purpose of this study; to examine how the business model can be used as a tool to develop the work of sustainability in a mediumsize steel company. Furthermore, drivers and barriers regarding how enterprises can integrate aspects of sustainability have been examined. To address the purpose, this study has focused on a company in the steel industry in Linköping. The study is a qualitative study focused around interviews with people in the corporate and operational level. Moreover, a litterature study has been conducted where teories regarding strategy, business models, sustainability and sustainable business model, as well as teories regarding drivers and barriers, have been analyzed. The result from the study indicates that there are several elements which are crucial for integrating aspects of sustainability in the business model. These aspects can be highligheted by Triple Layered Business Model Canvas, TLBMC, which is a tripartite business model made up of an economic, environmental and social canvas. Some examples of elements which are crucial are Costs, Partners, Value Proposition, Customer Relationships, Materials, Production, Distribution, Supplies and Out-sourcing, Environmental Benefits, Employees, Governance and Local Communities. The primarily drivers are customers and an increased demand for sustainable products, regulations and lower operating costs. The largest barriers are lack of communication and balancing the three pillars of sustainability.

Denna studie undersöker kunders deltagande i cirkulära tjänster, ett ämne som tidigare ofta behandlats ur ett företagsperspektiv. Konsumentperspektivet är ett viktigt tillägg eftersom forskning har visat en minskad efterfrågan på cirkulära tjänster även om många kunder ställer sig positiva till deltagande. Utifrån denna diskrepans syftar denna studie till att undersöka hur variablerna attityd, kostnad, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och vana kan påverka kundens intention att engagera sig i dessa tjänster. Genomförandet skedde genom en enkätbaserad undersökning av tjänsterna återtag, reparation och uthyrning. Resultaten visar att en majoritet av de undersökta variablerna, framförallt vana och attityd, påvisar ha ett betydande samband till kunders intention att delta i cirkulära tjänster. Vissa av värdena var icke-signifikanta och kunde därför inte bidra till besvarandet av undersökningens syfte. För att vidareutveckla och understödja resultaten från denna studie bör vidare framtida forskning replikera studien för att samtidigt kunna öka kunskaperna inom området för cirkulära tjänster.

Historiskt har europeisk fotboll kännetecknats av låg finansiell medvetenhet drivet av inflation beträffande transfersummor, spelarlöner och ett generellt högt finansiellt risktagande. Följaktligen har europeisk fotboll sedan början av 2010-talet präglats av större inblandning från UEFA avseende ekonomisk styrning där man introducerat finansiella regelverk som klubbar behöver efterfölja då man medverkar i organisationens tävlingar. Detta har resulterat i att branschen gått från finansiell kris till att bli mer ekonomisk stabil där finansiell hållbarhet blivit något fotbollsklubbar behövt prioritera. Effekter av regleringarna har studerats i de stora europeiska ligorna men liknande studier inom Allsvenskan lyser i sin frånvaro. En förändring som klubbar behövt anta är att förändra sitt arbetssätt så att vinster genereras från kärnverksamheten. Detta har resulterat i att vinster från spelarövergångar på transfermarknaden har blivit viktigare samt att importansen att kvalificera sig till europeiska turneringar ökat då ersättningar från UEFA blivit allt viktigare. För tillfället håller UEFA på att implementera det nya finansiella regelverket UCLFS vilket introducerar en form av lönetak för fotbollsklubbar.    Hårdare regleringar och ett förändrat finansiellt klimat gav motiv att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats av regelverken samt vilka faktorer som driver finansiell utveckling. Syftet med studien är att skapa förståelse över hur svenska fotbollsklubbar anpassar sig till den finansiell miljön som råder inom europeisk fotboll samt vilka potentiella effekter som uppstått alternativt kommer uppstå av finansiella regelverk. Data inhämtas genom semistrukturerade intervjuer med ledande representanter inom berörda klubbar vilket medför att studien bidrar med förståelse hur allsvenska klubbar arbetar med finansiella frågor i praktiken. Resultatet visar att finansiella regelverk från UEFA har en låg påverkan på allsvenska fotbollsföreningar då klubbarna inte alls anser sig behöva ta hänsyn till dem. Detta beror på att klubbarna hanterar för små summor rent monetärt samt att det redan finns mekanismer inom svensk klubbfotboll såsom medlemsägda klubbar och elitlicensen som bidrar till att klubbarna drivs på ett ekonomiskt hållbart vis. Avslutningsvis visar resultaten i den här studien även att allsvenska klubbar på senare år har implementerat nya strategiska arbetssätt där man importerat affärsmodeller från europeiska klubbar som presterat över sina ekonomiska förutsättningar. Genom detta finns förutsättningar att kunna generera större transferintäkter och på så sätt växa ekonomiskt vilket kan leda till att svenska klubbar förväntas prestera bättre i internationella turneringar i framtiden.

Som en reaktion mot fast fashion-rörelsen och de oansvariga konsumtionsmönster som den medför har slow fashion uppstått som ett mer hållbart alternativ i modebranschen. Slow fashion beskrivs ofta som mode av hög kvalitet med en tidlös design vars syfte är att sakta ner flödena och minska konsumtionen. Tidigare studier beskriver slow fashion som koncept och några incitament och barriärer för att arbeta med slow fashion. Dock saknas en konkret definition av slow fashion-affärsmodellen och dess ingående komponenter. Det finns också ett gap mellan teorin och den praktiska tillämpningen av slow fashion-affärsmodellen, vilket gör detta till ett intressant perspektiv att undersöka. Därför är syftet med denna studie att bidra med ökad förståelse kring möjligheterna med slow fashion-affärsmodellen för modeföretag. Slow fashion-affärsmodellen definieras baserat på tidigare litteratur om affärsmodeller och slow fashion-konceptet. Detta presenteras som en modell med fyra komponenter: värdeerbjudande, värdeskapande, värdeleverans och värdelogik. Jämförelsen mellan denna definition och affärsmodellerna för sju modeföretag visar att det finns många möjligheter kopplade till slow fashion-värdeerbjudandet. I vilken utsträckning de andra komponenterna i slow fashion tillämpas i praktiken beror på företagets målgrupp, ägarstruktur och hur hållbarhet är förankrat i organisationen. När det gäller intressentperspektivet på slow fashion-affärsmodellen visar studien att myndigheter och beslutsfattare har störst möjligheter att möjliggöra slow fashion-affärsmodellen, genom att påverka både modeindustrin och konsumenterna. På grund av aktieägarnas inflytande över modeföretagens långsiktiga strategi kan de vara en drivkraft om hållbarhet prioriteras av dem. Andra intressenter kan agera som möjliggörare för tillämpningen av slow fashion-komponenter på grund av sitt potentiella intresse för hållbarhet och minskad konsumtion.Studiens syfte besvaras med följande propositioner: Proposition 1: Det finns en marknad för slow fashion-värdeerbjudandet men det saknas incitament för att tillämpa affärsmodellen fullt ut. Proposition 2: Konkurrenskraften i slow fashion-affärsmodellen ligger i värdeerbjudandet, inte i priset. Proposition 3: En styrka i slow fashion-affärsmodellen är dess lönsamhetspotential, vilket kan gynna ägare och investerare. Sammanfattningsvis visar studien att det finns potential när det gäller efterfrågan, konkurrenskraft och lönsamhet i slow fashion-affärsmodellen. Det finns dock begränsade incitament för modeföretag att tillämpa alla komponenter i affärsmodellen i sin verksamhet. Det finns också indikationer på att efterfrågan på mer långvariga kläder kan öka i framtiden. För tillfället verkar dock behovet av variation fortsätta vara starkt. / As a reaction to the fast fashion movement and the irresponsible consumption patterns derived from it, slow fashion has emerged as a more sustainable option in the fashion industry. Slow fashion is often described as fashion of high quality with a timeless design that aims to slow down the product flows and reduce consumption. Although previous studies describe slow fashion as a concept and some of its general incentives and barriers, a concrete definition of the slow fashion business model and its components is missing. There is also a gap between the theoretical and practical application of the slow fashion business model. The practical application is greatly influenced by different stakeholders in the fashion industry, which makes it an interesting perspective to study. Therefore, the aim of this study is to provide a deeper understanding of the possibilities with the slow fashion business model for fashion companies. The slow fashion business model is defined based on previous literature on business models and the slow fashion concept. This is presented in a model of four components: value proposition, value creation, value delivery, and value logic. The comparison between this definition and the business models of seven fashion companies, shows that there are many possibilities connected to the slow fashion value proposition. The extent to which the other slow fashion components are applied in practice depends on the company’s target customers, owner structure and how sustainability is embedded in the organization. Regarding the stakeholder perspective on the slow fashion business model, the study shows that public authorities and regulators have the largest possibilities to enable the slow fashion business model by influencing both the fashion industry and consumers. Due to the shareholders’ say in the long-term strategy of fashion companies, they could be a driving force if sustainability is prioritized among them. Other stakeholders could act as enablers to the application of slow fashion components, because of their potential interest in sustainability and reduced consumption. The aim of this study is answered with the following propositions: Proposition 1: There is a market for the slow fashion value proposition but incentives for full application of the business model are missing. Proposition 2: The competitiveness of the slow fashion business model lies in the value proposition, not the price. Proposition 3: A strength in the slow fashion business model is its potential for profitability, which can benefit shareholders and investors. In conclusion, the study shows that there is potential regarding demand, competitiveness and profitability in the slow fashion business model. However, there are limited incentives for fashion companies to apply all of the components in their operations. Also, there are indications that the demand for more long-lasting clothing might increase in the future. At the time, however, it seems the need for variation will continue to be strong.

Financial performance measurement plays an important role in leading decision-makers through strategic innovation, such as business model innovation. To convey relevant information, it is important that the practices used to measure financial performance are appropriate to what is being measured. This thesis focuses on the financial performance measurement supporting the transition towards circular business models (CBMs), which has been under-researched. More specifically, this thesis aims to identify the key practices that enable the financial performance measurement of CBMs and support the transition from linear business models to CBMs. Additionally, it seeks to contribute with insights about the financial outcomes of CBMs in the context of sustainable-oriented technologies. This thesis consists of a compilation of three papers, a systematic literature review and two empirical studies. The outset of this thesis lies in the systematic literature review, which examines the financial aspects addressed in CBM literature and in relation to the transition towards CBMs. The empirical studies examine the financial performance measurement practices that support the transition towards two different types of CBMs, namely result- oriented CBMs and sufficiency-driven CBMs. Both studies are based on an action case study, which involved collaborative development of financial performance measurement tools with practitioners from the manufacturing industry. The results of this thesis emphasize the customer-centric aspect of financial performance measurement of CBM. The key practices identified by this thesis suggest considering costs involved in customer-value creation when measuring performance. The findings also highlight the importance of taking the offering perspective for defining the cost structure and engaging with customers early in the transition to reduce uncertainty about future cash flows and hidden costs. Life Cycle Costing (LCC) is proposed as a measurement technique. However, the results suggest adapting the LCC perspective, by addressing providers’ or users’ cost, to satisfy the different needs of decision makers. To cover the long-term returns of the CBM offering, multiple use cycles of the offering and of its underlying assets should be considered in the LCC. In terms of cost management, the findings of this thesis suggest an outside-in approach to reduce costs while enhancing customer value creation and re-creation. Finally, this thesis underscore the necessity of employing the recommended practices from various evaluation perspectives to bolster the iterative transition process toward CBMs. Regarding the financial outcomes of CBMs, this thesis shows that the transition towards CBMs in the context of sustainability-oriented technologies holds promising financial advantages for both providers and customers. Technological innovation and retained product ownership contribute to improving the financial performance of CBMs. / Finansiell prestationsmätning spelar en viktig roll när det kommer till att vägleda beslutsfattare genom strategiska innovationer. Avhandlingen syftar till att identifiera de viktigaste praktiker som möjliggör finansiell prestationsmätning av cirkulära affärsmodeller och som stödjer övergången från linjära affärsmodeller till cirkulära affärsmodeller. Dessutom strävar avhandlingen efter att bidra med insikter om lönsamhet för företag som introducerar cirkulära affärsmodeller i samband med införandet av hållbara teknologier. Denna avhandling består av tre artiklar och en kappa. Artiklarna utgörs av en systematisk litteraturöversikt samt två empiriska studier. Avhandlingens utgångspunkt är den systematisk litteraturöversikten, som granskar de ekonomiska aspekter som behandlas i litteraturen om cirkulära affärsmodeller samt i relation till övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller. De empiriska artiklarna undersöker de praktiker för finansiell prestationsmätning som stödjer övergången till två olika typer av cirkulära affärsmodeller. Dessa är resultatorienterade cirkulära affärsmodeller och suffiency-driven cirkulära affärsmodeller. Båda studierna bygger på aktionsbaserade fallstudier som involverar samarbete med stora tillverkningsföretag. Avhandlingens resultat framhäver ett kundcentrerat perspektiv vid finansiell prestationsmätning av cirkulära affärsmodeller. En av de viktigaste praktikerna för prestationsmätning som identifierats betonar vikten av att hänsyn tas till kostnader som är involverade i att skapa kundvärde. Resultaten understryker också vikten av att överväga hela erbjudandet som perspektiv när kostnadsstrukturen definieras. Beräkning av livscykelkostnaden (LCC) föreslås som mätmetod. Resultaten visar dock på vikten av att LCC anpassas genom att ta hänsyn både till leverantörers och användares kostnadsstrukturer för att tillgodose beslutsfattares olika behov. För att möjliggöra en långsiktig lönsamhet i en cirkulär affärsmodell bör flera användningscykler för den ingående tillgången ingå i erbjudandet till kund redan vid affärsmodellens designstadium. Cirkulära erbjudanden kan medföra både ökade och reducerade kostnader samt kassaflödesförändringar på systemnivå. Dessa förändringar föreslås att inkluderas i mätningen av cirkulära affärsmodellers finansiella prestation. Vidare framhåller resultaten behovet av att använda föreslagna praktiker utifrån olika utvärderingsperspektiv för att stödja en övergångsprocess mot cirkulära affärsmodeller. Slutligen, när det gäller lönsamheten för cirkulära affärsmodeller indikerar avhandlingens resultat att övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller medför potentiella ekonomiska fördelar för både leverantörer och kunder. Teknologisk innovation samt behållande av produktägande i en cirkulär affärsmodell kan bidra till att förbättra en industriell tillverkares ekonomiska prestation. / <p>Funding agencies: MISTRA REES, VINNOVA, Division of Business Administration at Linköping University</p>

I dagens spelindustri är det allt vanligare att spel innehåller affärsmodeller som innefattar mikrotransaktioner, det vill säga köp inom spelet. Framfarten av mikrotransaktioner har skapat många skilda åsikter. Denna studie är gjord för att skapa en inblick till hur spelare uppfattar och förhåller sig till fenomenet och dessutom fördjupa förståelsen av vad spelutvecklingsföretagen gör för att få sina spelare att genomföra köp inom sina spel. För att belysa problemet formades forskningsfrågan som följande: Hur förhåller sig spelare till mikrotransaktioner och på vilka sätt påverkar spelutvecklare spelare att genomföra köp genom mikrotransaktioner? Studien utfördes med en enkät som bestod av frågor utifrån en mixad metodansats. Frågornas karaktär formades med inslag av både kvantitativa och kvalitativa ansatser. 117 respondenter svarade på enkäten varpå enkätsvaren sedan analyserades och resultatet visar på att det finns både positiva och negativa åsikter om mikrotransaktioner och att det finns flera olika angreppssätt som spelutvecklarna använder sig av för att få sina spelare att genomföra köp. Utifrån tidigare forskning påvisar denna studie att synsättet på mikrotransaktioner förändrats positivt. Framför allt för att spelutvecklingsföretagen på senare tid fokuserat på att lyssna på sina spelare och genom det utvecklat mikrotransaktioner utifrån spelarnas behov men man måste också ta i beaktande att en positivare syn på mikrotransaktioner eventuellt kan leda till olika grader av beroende. Resultaten i denna studie kan påverka läsarens syn på fenomenet. Studien lyfter en ny syn på hur spelare förhåller sig till fenomenet som både motsäger och stärker tidigare forskning, vilket eventuellt kan gynna spelutvecklingsföretagen samt vidare forskning inom ämnet. / In today’s gaming industry it’s increasingly common to use business models that include microtransactions, in short in-game purchases. The recent rise of microtransactions has created many different opinions. This thesis was conducted to provide an insight of how the players perceive and relate to the phenomenon and further deepen the understanding of what game development companies do to get their players to make in-game purchases. To highlight the problem, the research question was formed as follows: How do players relate to microtransactions and how do game developers affect players to make purchases through microtransactions? The study was conducted with a questionnaire consisting of questions based on a mixed method. The nature of the questions was shaped with elements of both quantitative and qualitative approaches. 117 players responded on the questionnaire, which was analyzed and the result shows both positive and negative opinions about microtransactions and there were several different approaches that the game development companies use to convince their players to perform in-game purchases. Based on previous research, this study shows that the view on micro-transactions has changed to the positive. In particular, game development companies have recently focused on listening to their players leading to developed microtransactions based on player's needs but it need to be considered that a more positive view of microtransactions may potentially affect different degrees of addiction. The results in this study may affect the reader’s view of the phenomenon. The study highlights a new view of how players relate to the phenomenon that both contradicts and strengthens previous research, which may benefit game development companies as well as further research on the subject.

Bakgrund: Svenska företag inom lantbruks- och livsmedelssektorn (s.k. agri-food) behövermöta ökade behov av hållbar samhällsutveckling med livskraftig landsbygd och ökadefterfrågan på livsmedel, samt utnyttja det gynnsamma läget framtida klimatförändringar förmed sig (Horizon 2020, Tell et al., 2016b). Dock är trenden inom svenskt lantbruk en starktminskande produktion med färre gårdar och anställda i branschen (Jordbruksverket 2017). Trotsatt metoder för hållbar affärsmodellssinnovation finns, utvecklar få svenska lantbruk sinaaffärsmodeller. Denna studie undersöker och skapar förståelse för vad som hindrar hållbaraffärsmodellsinnovation inom svenska lantbruksföretag. Forskningsfråga: Vad hindrar hållbar affärsmodellsinnovation i svenska lantbruksföretag? Syfte: Studiens syfte är att undersöka, illustrera och skapa förståelse för vad som hindrarutveckling av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk samt att genom konceptutvecklingbidra till forskning om hållbara affärsmodeller i agri-food sektorn. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, innehållande flera fallstudier, ochanalyseras med Gioia metodologin. Primärdata grundar sig på semistrukturerade intervjuer medägare/företagsledare till sex svenska lantbruksföretag, vars affärsmodeller utvecklats senastefem åren och fortfarande så gör. Teoretiskt ramverk: Teorier och metoder för hållbar affärsmodellsinnovation samt olika typerav hinder för denna utveckling redovisas. Då ämnet i studien är kopplat till såväl innovationsom strategisk företags- och förändringsledning, entreprenörskap och familjeföretagande, samtgenom kontexten även den pågående uppbyggnaden av forskningsområdet agroekologi,diskuteras även detta. Resultat: Hinder har identifierats och kategoriserats i externa, interna och kontextuella hindertill hållbar affärsmodellsinnovation, där merparten är interna hinder kopplade till tankesätt,attityd, kognitioner, strategisk ledning och ledarskap. Svenska stödsystemet är ett externt hinderoch kontextuella hinder, en ny dimension ärvda hinder, innebär ekologiska filosofiskaöverväganden och socioemotionell hälsa. Värde och implikationer: Denna studie är en pusselbit i byggandet av kunskap omframgångsrik ledning och innovation i agri-food sektorn, och ger ökad förståelse för praktisktarbete med hållbar affärsmodellsinnovation i svenskt lantbruk, genom att synliggöra hinder.Det akademiska bidraget består av utökad kunskap om hinder till hållbaraffärsmodellsinnovation och en utvecklad modell som inkluderar denna förståelse.Implikationer för både forskning och praktik är att fokusera på interna hinder, särskilt kognitivahinder och drivkrafter i utvecklingsprocessen samt studera hur svenska stödsystemet kan ochbör utvecklas för att skapa hållbar affärsmodellsinnovation i svenskt lantbruk. / Background: Swedish agri-food businesses need to meet needs for a sustainable society withviable rural areas, increased demand for food and using the favourable situation due to futureclimate changes (Horizon 2020, Tell et al., 2016b). However the trend in Swedish agricultureis decreasing production and fewer farms as well as employees (Jordbruksverket 2017).Although methods for sustainable business model innovation (SBMI) exists, few Swedishagricultural businesses develop their business models. This study examine and understand whatis hindering SBMI in Swedish agricultural businesses. Research question: What are the barriers to sustainable business model innovation in Swedishagricultural businesses? Purpose: The purpose of this study is to explore, illustrate and create understanding of barriersto development of sustainable business models in Swedish agriculture, and through conceptdevelopment contribute to research about sustainable business models in agri-food andagricultural sector. Method: The study is conducted with a qualitative research method, containing multiple casestudies, and analyzed with Gioia methodology. Primary data are based on semi-structuredinterviews with owners/managers of six Swedish agricultural businesses, whose businessmodels have developed during the past five years, and still do. Theoretical framework: Theories and methods about sustainable business model innovationand different types of barriers to this development are used. Since the subject in this studyconnects to both innovation, strategic business and change management, entrepreneurship andfamily business, as well as through the context also the ongoing building of the research areaagroecology, also this is discussed. Findings: Barriers are found and categorized in external, internal and contextual barriers toSBMI, where the main parts are internal barriers connected to mindset, cognitions, strategicmanagement and leadership. Swedish support system is an external barrier, and contextualbarriers, a new dimension of inherited barriers, involve ecological philosophical considerationsand socioemotional wealth. Value and Implications: This study is a piece of puzzle in the construction of knowledge aboutsuccessful strategic management and innovation in agri-food sector by giving increasedunderstanding of practically working with sustainable business model innovation in Swedishagriculture and illustrating barriers to this development. The academic contribution containsextended knowledge about barriers to sustainable business model innovation, and a developedmodel including this understanding. Implications for research and practice are to focus oninternal barriers, especially cognitive barriers and drivers in the process of developingsustainable business models and to study how Swedish support system can be developed tocreate sustainable business model innovation in Swedish agriculture.

Teknologiska framsteg inom webbteknologier, virtualisering samt ökad bandbredd har gett upphov till cloud computing, en disruptiv innovation som leder till tjänstefiering av IT-industrin där produkter som hårdvaror och mjukvaror omvandlas till tjänster och som görs tillgängliga för kunder via Internet. Software-as-a-service är en del av cloud computing och avser applikationer som är installerade och körs på en molninfrastruktur och som tillgängliggörs som en tjänst för kunder via en webbläsare eller ett tunt klientgränssnitt. Att leverera mjukvara som en tjänst är en trend som under de senaste åren har vuxit och som förväntas fortsätta växa och som har inneburit att nya intäktsströmmar för mjukvara har möjliggjorts.    Tidigare studier har visat att det finns flera olika intäktsströmmar för software-as-a-service som kan fungera hållbart och att valet bör ske genom att ta hänsyn till en mängd olika variabler. Många av studierna inom området är dock konceptuella och bygger inte på primärdata. Dessutom är de flesta studier äldre än fyra år. Vidare finns det enligt vår vetskap inte några studier som undersöker hur affärsmodellen som helhet påverkas av valet av intäktsströmmar för software-as-a-service.     Studien har syftat till att skapa förståelse för vad som påverkar mjukvaruföretags val av intäktsströmmar. Detta har betraktats utifrån ett affärsmodellsperspektiv med hjälp av verktyget Business Model Canvas.   En kvalitativ små-N-studie har genomförts. Empiri har samlats in genom att utföra fem intervjuer med olika företag inom mjukvarubranschen som levererar mjukvara enligt software-as-a-service. En kvalitativ innehållsanalys i kombination med ramverket Business Model Canvas har använts för att analysera insamlad empiri. Studien resulterade i ett flertal faktorer som påverkar företags val av intäktsströmmar. Dessa är:  Mjukvarans komplexitet, varumärket, behov av återkommande intäkter, leverans, kundernas inflytande, förväntat användarmönster, marknadsacceptanssamtlagar och regleringar.Vissa av de identifierade faktorerna bekräftar upptäckter som gjorts i tidigare forskning medan andra faktorer, utifrån vår kännedom, tillför ny kunskap inom området. Analysen av de identifierade faktorernas inverkan på affärsmodellen med hjälp av Business Model Canvas visade att det fanns en komplex koppling mellan faktorerna och affärsmodellens byggstenar. Varje identifierad faktor kan ha en direkt inverkan på en eller flera byggstenar i affärsmodellen. Detta tyder på att valet av intäktsströmmar för mjukvara är en komplicerad process och att valet bör baseras utifrån affärsmodellens övriga byggstenar. / Technological advances in web technologies, virtualization and increased bandwidth have given rise to cloud computing, a disruptive innovation that has led to the servitization of the IT-industry where products such as hardware and software have transformed to services which are made available to customers through the internet. Software-as-a-service is a part of cloud computing and refers to applications that are installed and executed on cloud infrastructure and made available as a service to the customers through a web browser or thin client interface. Delivering software-as-a-service has been an increasing trend that is predicted to continue to grow. It has enabled new revenue streams for software.    Previous studies have shown that an array of revenue streams can work sustainably, but when choosing revenue streams, there are many variables to consider. This thesis examines aspects of these implications which have not been fully covered empirically and in recent years. Moreover, we examine how the business model is affected as a whole in the choice of revenue streams for software-as-a-service, an aspect which has been overlooked in the literature.    The purpose of the study has been to create an understanding of what affects the software companies’ choice of revenue streams. This has been viewed from a business model perspective through the Business Model Canvas framework.   A qualitative small-N-study has been undertaken. The empirical data were collected by five interviews at five different companies in the software industry who deliver their software according to the software-as-a-service model. A qualitative content analysis in combination with the Business Model Canvas framework has been applied to analyze the empirical data.   The outcome of the study resulted in identification of several factors which affected the companies choice in revenue streams These factors are: The complexity of the software, the need for recurring revenues, delivery, the customers’ influence, expected usage patterns, market acceptance and rules and regulations.Some of the factors have confirmed findings from previous studies while other factors according to our awareness have contributed to new knowledge in the field. The analysis of the identified factors on the business model by the Business Model Canvas has shown that there is a complex connection between the factors and the building blocks of the business model. This suggests that the choice of revenue streams for software is a complex process and should be grounded in the business model as a whole.

Bakgrund: Den digitala utvecklingen har varit den största utvecklingen för banker under de senaste åren. Enligt Svenska Bankföreningen (2020) så är finanssektorn utsatt för ett starkt förändringstryck och många nya företag, både svenska och utländska, har etablerat sig på marknaden. Kontinuerliga innovationer som stör traditionella affärsmodeller, utvidgning av affärsekosystem, framträdande av nystartade företag inom finansiell teknik (Fintech) och kundernas preferens för digitala upplevelser gör det absolut nödvändigt för traditionella finansinstitut att anamma digital teknik. Flera nyhetsartiklar påpekar att traditionella aktörer inom finansbranschen behöver ställa om snabbt och förbättra sina digitala tjänster för att kunna möta kundernas förväntningar. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva hur banken arbetar med digital transformation. Metod: För att uppnå studiens syfte har jag gjort en kvalitativ undersökning på en bank inom den svenska bankbranschen. Jag har samlat in kvalitativa data med hjälp av personliga semistrukturerade intervjuer. Det insamlade datat har analyserats i Hyperresearch och kopplats ihop till det teoretiska ramverket för att besvara studiens frågeställning. Slutsats: Banken arbetar med digital transformation från ett holistiskt perspektiv, där man ser på digitalisering som någonting som alla är ansvariga för och det genomsyrar i alla mål och prioriteringar inom organisationen. Det saknas en digital strategi och tydligt ledarskap för digital transformation inom banken. De väljer att fokusera på konkurrensfördelar istället för att navigera in sig specifikt i digitalisering då det idag uppfattas som en naturlig del av de flesta utvecklingsprojekt inom banken. Det är också en konstant utmaning för banken att prioritera vissa aktiviteter kopplade till utveckling och digital transformation då det kommer regulatoriska krav som man måste prioritera. / Background: The digital development has been the largest development for banks in recent years. According to the Swedish Bankers' Association (2020), the financial sector is exposed to strong pressure for change and many new companies, both Swedish and foreign, have established themselves in the market. Continuous innovations that disrupt traditional business models, the expansion of business ecosystems, the emergence of start-ups in financial technology (Fintech) and customers' preference for digital experiences make it necessary for traditional financial institutions to adopt digital technology. Several news articles point out that traditional players in the financial industry need to switch quickly and improve their digital services in order to meet customers' expectations. Purpose: This study aims to describe how the bank works with digital transformation. Method: To achieve the purpose of the study, I have conducted a qualitative study at a bank in the Swedish banking industry. I have collected qualitative data using personal semi-structured interviews. The data was collected and analyzed in Hyperresearch and linked to the theoretical framework to answer the research question. Conclusion: The bank works with digital transformation from a holistic perspective, where digitalization is seen as something that everyone is responsible for and it permeates all goals and priorities within the organization. There is a lack of a digital strategy and clear leadership for digital transformation within the bank. They choose to focus on competitive advantages instead of navigating specifically into digitalization as it is perceived as a natural part of most development projects within the bank. It is also a constant challenge for the bank to prioritize certain activities linked to development and digital transformation, as there are regulatory requirements that must be prioritized.

Bakgrund: Funktionsförsäljning är en affärsmodell som vuxit sig stark på senare år som följd av ett ökat intresse kring cirkulär ekonomi. Trots detta finns det ingen kalkyl utformad för att spegla den nya verklighet som funktionsförsäljning medför. Många företag förstår sig inte på de förändrade processer och kostnader som en övergång från en linjär affärsmodell till funktions-försäljning innebär. Då en kalkyl ligger till grund för beslutsfattande som avser att bidra till lönsamhet, är det ett problem att det inte finns en kalkyl som avspeglar den nya verkligheten vid funktionsförsäljning på ett rättvist sätt.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför kostnader förändras i olika processer i tillverkande företag som övergår från en linjär affärsmodell till funktionsförsäljning. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur dessa kostnadsförändringar påverkar vad som bör beaktas vid utformandet av en kalkyl. Metod: Denna studie har genomförts med pragmatismen som vetenskaplig utgångspunkt. Ett iterativt angreppssätt har använts för studien. Vidare har en kvalitativ forskningsdesign använts, där två enkla fallstudier genomförts. Fallföretagen valdes ut genom målstyrt urval samt bekvämlighetsurval. För datainsamling har semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondenterna valdes ut genom ett snöbollsurval. Den valda analysmetoden är en cross-caseanalys i kombination med en tematisk analys.  Slutsats: Resultatet av denna studie visar att funktionsförsäljning, trots dess stora initiala investeringar, har potential att leda till kostnadsbesparingar på lång sikt. I syfte att rättvist återspegla det förlänga ansvar som funktionsförsäljning medför, bör tidsperspektivet för kalkylen förlängas. Resultatet visar att flertalet processer påverkas vid en övergång till funktionsförsäljning. Det har framkommit att betydelsen av design har utvidgats i kontexten av funktionsförsäljning, då denna process har stor inverkan på efterföljande processer. Vidare har det framkommit att ett övervakande system innehar en central roll vid funktionsförsäljning då det innebär en större kontroll av kostnaderna, däribland reparation och underhåll samt kostnader för omvänd logistik. Slutligen har det konstaterats att processerna försäljning och relationer blir viktigare. Dessa kostnadsförändringar bör således återspeglas i kalkylen. / Background: Functional sales is a business model that has grown strongly in recent years as a result of increased interest in the circular economy. However, there is no costing model designed to reflect the new reality that functional sales bring. Many companies do not understand how a transition from a linear business model to functional sales affect processes and costs. Since a costing model is the basis for decision-making that aims to contribute to profitability, it is a problem that a costing model which reflects the new reality in functional sales in a fair way does not exist.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how and why costs change in different processes in manufacturing companies that transition from a linear business model to functional sales. Furthermore, this study aims to investigate how these cost changes affect what should be taken into consideration when designing a costing model.  Method: This study has been conducted with pragmatism as a scientific starting point. An iterative approach has been used for the study. A qualitative research design has been used, where two simple case studies have been carried out. The case companies were selected through a targeted selection and convenience sampling. For data collection, semi-structured interviews have been conducted. The respondents were selected through a snowball sampling. The selected method of analysis is a cross-case analysis in combination with a thematic analysis. Results: The results of this study show that functional sales, despite their large initial investments, have the potential to lead to cost savings in the long term. In order to fairly reflect the extended responsibilities that function sales entail, the time perspective for the costing model should be extended. The study has shown that several processes are affected by a transition from a linear business model to functional sales. It has emerged that the importance of design has expanded in the context of functional sales, as this process has a major impact on subsequent processes. Furthermore, it has emerged that a monitoring system has a central role in functional sales as it involves greater control of costs, including repair and maintenance and reverse logistics costs. Lastly, it has been found that the processes of sales and relationships become more important. These changes in costs should thereof be reflected in the costing model. / Mistra REES