Spelling suggestions: "subject:"akademiska sjukhuset"" "subject:"akademiska påsjukhuset""
1 |
Sjukhuset och staden : ett rumsligt integreringsperspektiv på Akademiska sjukhuset i UppsalaJohansson, Michael January 2016 (has links)
Sjukhuset är en offentlig plats som präglas av utformning och bebyggelse skapad för att bedriva vård. Därmed upplevs platsen ofta annorlunda sett till andra offentliga platser. Teorier om terapeutiska landskap och evidensbaserad design syftar till ett mer holistiskt perspektiv på vården. Enligt dessa är utomhusmiljön viktig för såväl patienter som personal. Med Akademiska sjukhuset som fallstudie behandlas i denna uppsats de problem som kan uppstå i och med en vilja att integrera ett sjukhusområde med resten av staden. Det ställs krav på att området inte bör fungera som en barriär och samtidigt finns en strävan efter god utomhusmiljö i ett vårdande syfte. Intervjuer med tjänstemän i den offentliga sektorn och analyserande av offentliga dokument har utförts i studien. Resultatet visar att ett större flöde genom sjukhusområdet delvis eftersträvas vilket är en motsättning för en läkande miljö, för vissa. En stärkt integration kan samtidigt öka tillgängligheten såväl ut från sjukhuset som in till sjukhuset.
|
2 |
Lean Healthcare på Akademiska : Analys av förändringsarbete med utgångspunkt från en utbildningsdagBrüer, Michael January 2009 (has links)
<p>I denna uppsats har jag studerat förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats där jag utifrån en fallstudie på Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förändringsarbetet. För att få insikt i deras förändringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i två av deras utbildningsdagar.</p><p>Förutom en beskrivning av hur arbetet på Akademiska Sjukhuset är organiserat så innehåller arbetet även en stor teoridel som tar upp de grundläggande principerna i Lean-filosofin. I tillägg till detta så presenteras också en modell för förändringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jämföra teorierna med erfarenheterna från utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förändringsarbetet.</p><p>För att lyckas med Lean-implementeringen är det viktigt att inse att det kan finnas ett motstånd mot förändringarna. Motståndet ska minimeras och den viktigaste åtgärden i detta är involvera medarbetarna i förändringsprocessen. Akademiska Sjukhuset använder sig av ett top-down införande där chefer får delta i utbildningsdagar för att sedan utbilda sin egen personal. Fördelen med detta är att det skapas ett gynnsamt förändringsklimat. Nackdelen är att alla inte får del av utbildningen. Arbetet med Lean-implementeringen på Akademiska Sjukhuset har ingen bestämd tidsplan, istället fokuserar de på ett smidigt förändringsarbete som börjar med små förbättringar.</p>
|
3 |
Lean Healthcare på Akademiska : Analys av förändringsarbete med utgångspunkt från en utbildningsdagBrüer, Michael January 2009 (has links)
I denna uppsats har jag studerat förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats där jag utifrån en fallstudie på Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förändringsarbetet. För att få insikt i deras förändringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i två av deras utbildningsdagar. Förutom en beskrivning av hur arbetet på Akademiska Sjukhuset är organiserat så innehåller arbetet även en stor teoridel som tar upp de grundläggande principerna i Lean-filosofin. I tillägg till detta så presenteras också en modell för förändringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jämföra teorierna med erfarenheterna från utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förändringsarbetet. För att lyckas med Lean-implementeringen är det viktigt att inse att det kan finnas ett motstånd mot förändringarna. Motståndet ska minimeras och den viktigaste åtgärden i detta är involvera medarbetarna i förändringsprocessen. Akademiska Sjukhuset använder sig av ett top-down införande där chefer får delta i utbildningsdagar för att sedan utbilda sin egen personal. Fördelen med detta är att det skapas ett gynnsamt förändringsklimat. Nackdelen är att alla inte får del av utbildningen. Arbetet med Lean-implementeringen på Akademiska Sjukhuset har ingen bestämd tidsplan, istället fokuserar de på ett smidigt förändringsarbete som börjar med små förbättringar.
|
4 |
Värdebaserad vård på svenska : en studie vid brännskadecentrum på Akademiska sjukhusetNordin, Linda, Dahlqvist, Helena January 2015 (has links)
Den svenska sjukvården har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstår problemen. Managementidén värdebaserad vård utvecklades som en lösning på problemen och ämnar effektivisera sjukvården genom att sätta patienten i fokus. Eftersom värdebaserad vård är utvecklad för den amerikanska sjukvården syftar den här studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvårdskontext. Detta undersöktes på avdelningen för brännskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översättning användes för att analysera hur idén förändrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om särkoppling användes för att utreda huruvida den planerade förändringen fungerat i praktiken. Resultat: Flera komponenter i värdebaserad vård hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta på grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förändringar. I de komponenter som infördes gjordes vissa tillägg till ursprungsidén för att den behövde konkretiseras. Vid analysen av hur idén tagits emot i det dagliga arbetet visade det sig att vissa förändringar inte fick det utfall som planerats, vilket tyder på att oavsiktliga särkopplingar har skett. Idén är dock fortfarande under implementering och särkopplingarna kan bero på att organisationen ännu inte hunnit anpassa sig.
|
5 |
Företagisering av vårdenZere, Fethy, Sadr, Padra January 2014 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft på vården samt få en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod användes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal från olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fått fram har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management. Antaganden om idéer från den privata sektorn kan implementeras på organisationer som sjukhus vars syfte inte är att gå med vinst skapar en viss obalans i strukturen på verksamheten.
|
6 |
Vanligaste infektioner och deras behandlingar hos onkologiska patienter vid Akademiska sjukhuset år 2020–2022 : en retrospektiv registerstudieAl-Nuaimi, Ateka January 2023 (has links)
The Most Common Infections and Their Treatments in Oncology Patients at Uppsala University Hospital Year 2020-2022 - a Retrospective Registry Study Background: There are two types of infections of interest to this study, these are healthcareassociated infections and community-acquired infections. It is common for oncology patients to suffer from various difficult-to-treat infections caused by bacteria, viruses, and fungi. Death due to infections is the second most common cause in oncology patients. Antibiotics are a drug class of the type of antibacterial drugs that are widely used today. Aim: The purpose of this study is to describe the frequency of an antibiotic use with a focus on the substance selection and indications as well as the resistance patterns in oncology patients at Akademiska hospital between the years 2020 and 2022. Methods: The study was designed as a descriptive registry study, where different data sources were used as a method. Methods used to analyze the data were quantitative methods, providing a quantifiable answer to the sub-questions using numbers and structured data. Results: The study indicated that the most common infections in oncology patients during these years were other community-acquired infection, urinary tract infection without fever, other skin/soft tissue/skeletal infections, and pneumonia. The most common treatment differed depending on which database the information was taken from. According to the first database, the most common preparations were Piperacillin/Tazobactam, Ciprofloxacin and Pivmecillinam. According to the other database, the most common preparations were Sulfamethoxazole/Trimethoprim, Ciprofloxacin and Piperacillin/Tazobactam. Of oncology patients treated with cancer drugs, 53% needed antibiotic treatment in hospital and 93% either administered in hospital or prescribed at home. Conclusions: Many oncology patients suffer from infections that require treatment. This entails a high risk of antibiotic resistance. More study is needed for this patient group to optimize treatment and reduce relapse.
|
7 |
Intern e-mailkommunikation på Akademiska sjukhusets röntgenavdelning : en kvalitativ intervjuundersökningWikmark, Magnus January 2008 (has links)
<p>Purpose of the essay: The purpose of the essay is to, from the view of the nurses working at the x-ray infirmary; see how the internal e-mail communication is working as the main digital communication method at the x-ray infirmary.</p><p>Material/Method: The material has been collected using qualitative interviews with eight nurses working at the x-ray infirmary. The material has then been analyzed through a theoretical perspective based on The Media Richness theory.</p><p>Main results: The results of the investigation have shown that the nurses see the internal e-mail communication as relatively poor. The information that is sent out by their superiors is often too extensive, this making the screening work an extra work burden. These e-mails are also supplied to the whole infirmary instead of being addressed to specific individuals. Seen through a media richness perspective, the e-mail is a mediumrich communication medium that well could be used in the everyday communication at the infirmary as the main communication agent. The problem is how the superiors design the information that they send out. The mid-rich medium that is e-mail gives the infirmary an information uncertainty that is not dealt with.</p>
|
8 |
Intern e-mailkommunikation på Akademiska sjukhusets röntgenavdelning : en kvalitativ intervjuundersökningWikmark, Magnus January 2008 (has links)
Purpose of the essay: The purpose of the essay is to, from the view of the nurses working at the x-ray infirmary; see how the internal e-mail communication is working as the main digital communication method at the x-ray infirmary. Material/Method: The material has been collected using qualitative interviews with eight nurses working at the x-ray infirmary. The material has then been analyzed through a theoretical perspective based on The Media Richness theory. Main results: The results of the investigation have shown that the nurses see the internal e-mail communication as relatively poor. The information that is sent out by their superiors is often too extensive, this making the screening work an extra work burden. These e-mails are also supplied to the whole infirmary instead of being addressed to specific individuals. Seen through a media richness perspective, the e-mail is a mediumrich communication medium that well could be used in the everyday communication at the infirmary as the main communication agent. The problem is how the superiors design the information that they send out. The mid-rich medium that is e-mail gives the infirmary an information uncertainty that is not dealt with.
|
9 |
What is Lean? : -A case study of how Akademiska Hospital’s departments work with LeanJonsson, Christian, Randefelt, Anna January 2013 (has links)
The main purpose of this thesis is to examine how Lean is applied at the Akademiska hospital in Uppsala, Sweden. Lean is regarded as a solution for many issues connected to healthcare. We consider it interesting to examine to what extent Lean is applicable to healthcare in regard with that Lean is initially created for the production industry. We have conducted interviews with leaders and employees at the head division and at four different departments to see if there exists a difference in how they work Lean. From our study we can see that Lean is manifested differently at the departments based on which typology of technology they belong to and how the leaders communicate Lean to its employees. We hope that this study has clarified both difficulties and opportunities with implementing Lean at a hospital. Suggestions for further studies would be to examine what implications there could be with combining Lean with other management philosophies.
|
10 |
Kompletterande utbildning för nyanställda medicintekniska ingenjörer i sjukhusmiljöSvensson, Cia January 2023 (has links)
In conjunction with the always on-going technology development technical education have been created increasingly. Not least in the biomedical engineering area, which since 2008 has been established in Sweden. Between education and work, it can be assumed that there is a knowledge gap, which means that the workplace needs to supplement the previous studies with internal training. The following work analyses knowledge gaps in newly employed engineers in relation to what skills their working place requires. Furthermore, the study focuses on how the Akademiskas hospitals biomedical engineering department can work with internal training to introduce new employees. The result shows that the knowledge gaps differ greatly among individuals, but the common denominator is mainly applying the knowledge practically and electrical safety. Therefore, to create a flexible educational material to use in internal training of new employees, priority checklists are made which are divided into subject categories. The new employee thus gets the opportunity to practice his knowledge practically as well as theoretically. The theoretical material is created digitally and goes through the subject's underlying theory, demonstration of handling and training material, and the aim is that by letting the new employees go through this, the understanding and motivation of future tasks increases. Hopefully, by repeating the subject theoretical as well as practical the new employee will have a greater shot to process the task in his long-term memory and get a more covering and safer introduction of the workplace. / Universitet och högskolor har som skyldighet att skapa utbildningar baserade på konstnärliga eller vetenskapliga grunder som kan bidra till samhällsnytta. År 2008 skapades den första ingenjörsutbildningen i medicinsk teknik efter ett nära samarbete med industri och sjukhus. Syftet var att efter efterfrågan skapa en utbildning som gav studenterna specialkompetens inom medicin i samband med teknik för dagens alltmer avancerade sjukhusteknik. Följande arbete utför en så kallad ”gapanalys” på kunskaperna hos en medicinteknisk ingenjörsstudent kontra en medicinteknisk ingenjör i arbetslivet på ett sjukhus. Vidare undersöker studien hur Akademiska sjukhuset kan arbeta med dessa kunskapsglipor vid anställning av exempelvis tidigare studenter för att få kompetenta ingenjörer som bidrar till arbete enligt den medicintekniska avdelningens uppdrag. Rapporten innefattar en förstudie och en studie där resultatet visar att det förekommer en stor variation på kunskapsbristerna mellan studenterna. Slutsatsen som däremot går att dra från studierna är att den stora kunskapsglipan ligger i att många ingenjörer aldrig har fått tillämpa den teoretiska kunskapen praktiskt. Många anser även att avsaknaden av ett elsäkerhetsmässigt tänk är ett stort och relativt utbrett problem. Särskilt med tanke på hur farligt ett sådant fel kan bli i sjukhusmiljö. I förstudien svarar nio tidigare handledare på sjukhus runtom i landet på en enkät om vad de anser att studenterna som varit där på verksamhetsförlagd utbildning har haft svårt för. Många anser att kunskaperna kan variera mycket beroende på studentens intresse och bakgrund. Förstudien efterföljs av en intervjustudie på Akademiska sjukhuset som även den visar på en stor individuell kunskapsvariation hos studenter över olika ämnen. För att den medicintekniska avdelningen på Akademiska sjukhuset ska kunna skapa kompletterande utbildningar som täcker deras behov på kunskap skapas därför checklistor som även fungerar som en prioriteringsordning på ämnena som gås igenom i nyanställdas utbildning. På så sätt kan individens behov checkas av så väl som verksamhetens. Prioriteringen görs på tre sätt; vilka kunskapsbrister som är mest framträdande, vad Akademiska sjukhuset anser riskfullt om personen inte har koll på samt vad som behövs för att den nyanställda ska känna sig bekväm på arbetsplatsen. Totalt skapas tre olika checklistor en som bör gås igenom omgående, en efter den nyanställda har fått landa i situationen och en där tillfälle ges för att fördjupa den nyanställdas förståelse och ansvarsområden. Checklistorna innehåller teoretiska och praktiska moment där det praktiska sker ute på avdelning och det teoretiska materialet skapas i InfoCaption och publiceras i Akademiskas utbildningsportal. Upplägget på det teoretiska materialet som skapas är genomgång med stödjande bilder i PowerPoint för att lätt kunna gå tillbaka i materialet, demonstration av handhavande vilket sker med hjälp av filmer inspelade på avdelningen och slutligen en frågedel för att den nyanställda ska få reflektera över materialet. De olika teoridelarna delas in efter ämnen och efter genomgått ämne är tanken att den nyanställda ska få arbeta med detta praktiskt under övervakning av handledare för att få diskutera materialet och se hur det kan appliceras praktiskt. Genom detta upplägg introduceras den nyanställda stegvis för framtida arbetsuppgifter, teorin repeteras innan den appliceras praktiskt vilket ökar sannolikheten för att processerna sätter sig i långtidsminnet. För att detta ska kunna implementeras på Akademiska sjukhuset anses däremot att fler studier behöver göras för att få en djupare helhetsbild över situationen. Den insamlade datan i studierna är begränsad och det är osäkerhet att den skulle täcka hela Akademiska sjukhusets medicintekniska avdelnings behov på efterutbildning av nyanställda.
|
Page generated in 0.0569 seconds