Syftet med arbetet var att främja barns lärande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi använde oss av olika forskningsmetoder såsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund där representerades läroplaneras kunskapsmål i matematik vi beskrev även forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar där vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lärande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med räknesätten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former. Resultat redovisningen belyste hur matematik undervisning kräver en lustfylld atmosfär för utveckling och lärande. Barnen/eleverna under arbetets gång utvecklade sitt matematiska tänkande med lust, intresse och engagemang. Att variera och åstadkomma lustfyllda arbetsätten med hänsyn till inlärarans intresse krävs i arbetet med matematik.

With assistance from the European Social Fund, Mälardalen University started the JämBredd project to offer an education in equality and diversity issues. Part of this project has been education in Process Leadership. The aim was to design a skills enhancement Leadership course for creating processes of change in a multicultural working life. Schools, district courts, various municipal health care institutions, housing associations and universities have all requested knowledge about equality and diversity issues, in order to be able to create a better exchange of ideas both internally within organizations and externally in customer contacts. All participants have some form of leadership in their various activities. The professional roles of the 33 participants at the start of the education course were headmasters to preschool or school managers in various municipal administrations, personnel officers, gender instructors, lecturers, counselors, and administrators in various municipalities, counties and District Court. Process Leadership education was offered in nine so-called education modules over one year. The teaching methods varied with different approaches to in equality and diversity issues by researchers. Education modules were organized as full-day educational activities and located outside the university. The overall aim of the study is to identify learning and change processes related to equality and diversity issues among participants in the Process Leadership Education. Another aim is to develop an education model which can be used for skills enhancement in the areas of equality and diversity for different occupations? The questions are: How has participation in the education led to increased knowledge of equality and diversity issues? How has the education given participants increased knowledge that has contributed to a process of change regarding equality and diversity issues? What factors can be seen as important in the change process regarding equality and diversity issues? What conclusions can be drawn from the evaluation to contribute to the future development of process management training? The research strategy of this study has been Action research. The Action researcher has followed the learning process throughout a year and evaluated the program through observations, visual method, interviews and questionnaires. The results showed an understanding among the participants that they had attained increased knowledge about diversity that was mainly due to two factors: One reason was that the lecturers were knowledgeable researchers in various diversity issues and shared their own knowledge with the participants. The second reason was that there was plenty of time for reflection, reference reading and networking since the educational program spanned the entire year. The final result also indicated a training model that might be used to create a better understanding of diversity issues within various occupations. The result show consistent responses from the participants of the education, as described above, and can thus be said to be relevant to further education in equality and diversity issues. Through this education in process management, participants’ attained increased knowledge on the one hand and also on the other hand tools to drive processes that in turn can lead to employees with increasing knowledge about diversity issues. Keywords: process / Med bidrag från Europeiska Socialfonden startades ett projekt kallat JämBredd vid Mälardalens hög-skola för att utbilda i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. En del i detta projekt har varit en högskoleutbildning i processledarskap. Målsättningen var att utforma en kompetenshöjande ledarskapsutbildning för skapande av förändringsprocesser i ett mångkulturellt arbetsliv. Skolor, tingsrätt, olika kommunala vårdinrättningar, bostadsföretag och högskola har alla efterfrågat kunskap i jämställdhets- och mångfaldsfrågor, allt för att skapa bättre tankeutbyten, både inom verksamheten och vid kundkontakter. Alla deltagare hade någon form av ledarskap i sina olika verksamheter. Yrkesrollerna hos de 33 deltagare vid starten av utbildningen var rektorer på förskola eller skola, chefer inom olika kommunförvaltningar, personalhandläggare, genuspedagoger, lektor, studievägledare samt administratörer inom olika kommuner, landsting och vid tingsrätt. Processledarutbildningen gavs i nio stycken så kallade utbildningsmoduler under ett år. Arbetsformerna varierade med olika innehåll av forskare/föreläsare inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Utbildningsmodulerna var heldagsutbildningar och var förlagda utanför högskolan. Det övergripande syftet i studien är att urskilja lär- och förändringsprocesser inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor hos deltagare i processledarutbildningen. Ett annat syfte är att utveckla en utbildningsmodell att användas för kompetenshöjning rörande jämställdhets- och mångfaldsfrågor inom olika verksamheter. Frågeställningarna är: Hur har deltagandet i utbildningen medfört ökade kunskaper i jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Hur har utbildningen gett deltagarna utökade kunskaper som bidragit till utveckling av förändringsarbetet rörande jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Vilka faktorer kan ses som viktiga i förändringsarbetet avseende jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Vilka slutsatser kan dras utifrån utvärderingen till bidrag för framtida utveckling av processledarutbildningen? Forskningsstrategin har varit aktionsforskning. Aktionsforskaren har följt hela lärprocessen under ett år och utvärderat utbildningen med hjälp av datainsamling från observationer, visuell metod, intervjuer och enkäter. Resultatet visade en insikt hos deltagarna att ha erhållit ökade kunskaper inom mångfaldsområdet som främst berodde på två faktorer: Ett skäl var att föreläsarna var kunniga forskare i olika mångfaldsfrågor och delade med sig av sin kunskap till deltagarna. Det andra skälet var att det fanns gott om tid för eftertanke, referensläsning och skapande av bland annat nätverk då utbildningstiden varade hela året. Det slutliga resultatet påvisade också en utbildningsmodell som kan användas för att skapa ökad kunskap i mångfaldsfrågor inom olika verksamheter. Resultatet visar samstämmiga svar från deltagarna i utbildningen, enligt ovan, och kan därmed sägas vara relevant för fortsatt utbildning i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Via den här utbildningen i processledarskap har deltagarna dels fått ökande kunskaper och dels fått hjälpmedel för att driva förändringsprocesser, som i sin tur kan leda till att medarbetare får större kunskap i mångfaldsfrågor. / JämBredd

I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare. Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter. Resultatet visar att eleverna har kunnat ta någon annans perspektiv och att deras vyer har vidgats. Genom enskilda samtal med eleverna har lärarna fått erfara hur viktigt det är att veta elevernas förkunskaper för att kunna ge eleverna kunskaper och utmaningar som ligger i elevens proximala utvecklingszon.

Syftet med vår aktionsforskningsstudie är att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa på skolgården. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att låta elever lösa matematiska uppgifter utomhus där de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poängterar även betydelsen av att lära sig tillsammans med andra genom att få förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades. Analysen visade att eleverna löste de matematiska uppgifterna tillsammans genom att diskutera och argumentera för sina tankar vilket förde eleverna framåt i uträkningen. Den centrala slutsats som vi ur ett specialpedagogiskt perspektiv drar är att matematiska uppgifter i en utomhusmiljö bidrar till att elever blir engagerade i uppgiften och därigenom samspelar med varandra på ett sätt som innebär att vägen till svaret är i fokus, inte svaret i sig självt. Genom denna studie vill vi uppmärksamma utomhusmiljön som en lärmiljö där eleverna får möjlighet att delta utefter sina förutsättningar.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar. Vi gjorde vår aktionsforskning på två olika skolor, vi var på varsin skola i varsin klass. Vår slutsats av vår aktionsforskning är att barn uppskattar att deras åsikter och tankar tas på allvar samt att de får vara med och påverka sin vardag. Vi tror även att det är viktigt att fånga barnens intresse samt att det är på rätt nivån för dem.

Vår studie är ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger på ett kvalitativt synsätt där vi bland annat har använt oss av observationer, logg och diskussioner. Estetik har varit en stor del i vårt utförande med eleverna. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att belysa hur lärare kan arbeta och förhålla sig för att främja elevers självkänsla. I studien framkommer det hur lärare genom dialoger, ett demokratiskt förhållningssätt och olika former av interaktioner på ett positivt sätt kan stärka elevers självkänsla. Vi ser även de estetiska uttrycksformerna som gynnsamma i arbete med att stärka eleverna. Då elevers självkänsla står nära kopplat till känslor, inredialog/ inre prat och sitt inre jag/Jaget. Resultatet av studien visar till viss del att eleverna upplever att de övningar de gjort tillsammans har varit givande. Vår slutsats är att det vi gjort estetiskt och framförallt de dramapedagogiska övningar som vi tillämpat varit gynnsamma. Vi kan även se hur viktigt det är med inre- och yttredialoger, diskussioner och framförallt av interaktionens betydelse för vår sociala samvaro och utveckling. Självkänslan utvecklas successivt genom interaktion med omgivningen. Och det är även i liknande samsyn med Vygotskij som beskriver hur barns förhållande till sig själv och även hur den sociala kompetensen utvecklas i interaktion med andra människor.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fått sämre resultat i matematik jämfört med andra OECD-länder. Anledningar till det kan vara att undervisningen är för läromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrån elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och språket behöver användas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete är att få reda på hur flerspråkiga elever, elever i behov av särskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlättar lärandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts på en skola där eleverna fick göra räknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt. Intervjuer och observationer har gjorts för att ta reda på lärarens och elevernas upplevelser av uppgifterna. Resultatet visade att nästan alla elever ansåg att räknesagor var roligast eftersom de fick arbeta i grupper, rita och skriva. Sifferuppgifterna var det som var enklast eftersom de visste vad som skulle göras. Däremot var textuppgifterna svårast, särskilt för elever i behov av särskilt stöd och flerspråkiga elever. Uppgifterna innehöll för mycket information och det var svårt att avgöra vilket räknesätt som skulle användas. En jämförelse har gjorts mellan det kognitiva konstruktivistiska- och det sociokulturella perspektivet för att se vilket perspektiv som speglar det resultat som jag har fått fram. Slutsatsen blev att en matematikundervisning utifrån ett sociokulturellt perspektiv som engagerar eleverna, där de får utmaningar och tillfälle till att kommunicera och stödja varandra underlättar lärandet och är språkutvecklande. Läraren behöver också prata matematik med eleverna och ha genomgångar där det resoneras kring matematiska problem.

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes på tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de områden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas på att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande utifrån barns olika förutsättningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har också varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förändringar som ägde rum i verksamheten samt hur och varför förändringarna ägde rum. I utvecklingsarbetet har sociokulturell teoribildning och praktik växelverkat genom att systematiska observationer och dokumentationer har reflekterats i en serie om fyra handledningssamtal med respektive arbetslag. Triangulering har använts som metod där forskarens deltagande observationer, transkriptioner av samtalen samt intervjuer med pedagogerna har fått komplettera varandra. Studien har haft en fenomenografisk ansats vilket här innebar att söka efter variationen av pedagogernas uppfattningar. Studien vilar på socialkonstruktionistisk kunskapssyn och sociokulturell lärandeteoris idé om att lärande kan ske genom interaktion med betydelsefulla andra och att vi utifrån behov och den kontext vi ingår i utvecklar våra verktyg genom aktivitet och handlingar. En fenomenografisk analysmetod har använts där pedagogernas utsagor i respektive arbetslag inordnats i beskrivningskategorier som sedan analyserats i ett horisontalt system. Relationen mellan samtliga arbetslags beskrivningskategorier analyserades i ett hierarkiskt system. Resultatet tolkades och formulerades i en slutsats där utvecklingsarbetet beskrivs som en hierarkisk process i tre steg: Organisering – reflektion – praktisk handling. Att organisera för tid och upplägg av handledningssamtal och dokumentationsverktyg uppfattades av pedagogerna som en grundläggande förutsättning för utvecklingsarbetet. De reflektioner som blev möjliga genom de kontinuerliga handledningssamtalen och utifrån dokumentationerna uppfattades av pedagogerna leda till ett kunskapande om den egna praktiken och om sig själva som pedagoger. De nya kunskaperna ledde i sin tur till de nya aktioner som prövades. Aktionerna beskrevs av pedagogerna dels som gripbara förändringar i miljön och dels som icke gripbara förändringar vilket innebar att pedagogerna ökade sin närvaro, delaktighet och medvetenhet i samspelet med barnen. Studien kan bidra till att andra förskolor inspireras i arbetet med att utveckla sin verksamhet och söka stöd för att se på den egna praktiken samt att låta mötet mellan teori och praktik stimulera till utveckling och förändring.

<p>I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare.</p><p>Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter. Resultatet visar att eleverna har kunnat ta någon annans perspektiv och att deras vyer har vidgats. Genom enskilda samtal med eleverna har lärarna fått erfara hur viktigt det är att veta elevernas förkunskaper för att kunna ge eleverna kunskaper och utmaningar som ligger i elevens proximala utvecklingszon.</p>

Den metaspråkliga medvetenheten är ett viktigt redskap för att kunna reflektera över språket så att eleverska kunna utvecklas till aktiva samhällsmedborgare. Därför vill vi trycka på behovet av att skapaträningsarenor för elever. Syftet med studien är att undersöka elevers metaspråkliga medvetenhet i ettgenrepedagogiskt arbetssätt i skolans tidiga åldrar. Studiens ansats är aktionsforskning då viimplementerat ett genrepedagogiskt arbetssätt för att kunna studera den metaspråkliga medvetenheten.Tillsammans med lärare och elever planerade vi undervisningen som resulterade i att vi under tre veckorarbetade med instruktioner, närmare bestämt vägbeskrivningar, utifrån cirkelmodellens fyra faser.Dataproduktionen skedde med videoinspelning under tre tillfällen i två klasser i cirkelmodellens fas två.Studiens resultat svarar på forskningsfrågan Hur samtalar lärare och elever om texters språkliga dragoch struktur? som resulterar i tre kategorier: Eleverna sätter ord på ett innehåll som läraren uppmuntraroch bekräftar, Läraren ställer kontrollerande frågor för att klargöra förståelse eller flytta fokus samtLäraren ställer öppna frågor som ger utrymme till reflektion. Studiens övergripande slutsats är attlärarens sätt att ställa frågor i cirkelmodellens fas två är en avgörande faktor för utveckling av eleversmetaspråkliga medvetenhet. Didaktiska implikationer av studien är att ta stöd i SFG och dess fokus påfunktion och betydelse för att utveckla metaspråklig medvetenhet.