Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap. Däremot menade man att måluppfyllelsen är svårare att utvärdera i undersökningsbaserat lärande jämfört med traditionella undervisningsformer, bland annat för att eleverna ofta väljer att arbeta med olika frågeställningar. Eftersom många olika aktiviteter pågår samtidigt kan det kan vara svårt att få möjlighet att koppla egna resultat till naturvetenskapliga teorier och modeller för att därmed skapa djup i sin förståelse. Resultat i aktionsforskningsstudier är väldigt kontextberoende och därför svåra att generalisera men på just den undersökta skolan innebar undersökningsbaserat lärande att elevernas intresse ökade.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet. Lärarnas uppfattningar om arbetet med IST bandades, transkriberades och analyserades. Resultatet visar på förutsättningar som krävs för användandet av den interaktiva skrivtavlan i det pedagogiska arbetet vilka innebär att tavlan betraktas som en tillgång i undervisningen men med vissa premisser. Villkor, eller förutsättningar, för användandet är att tekniken måste fungera, man måste få utbildning på rätt nivå, tid till träning och ett forum för utbyte av goda exempel. Resultatet visar på en uppfattning om mervärden med tavlan men man vet inte riktigt hur eller på vilket sätt. Resultatet bekräftade en hel del andra studiers resultat som till exempel att tavlan tenderar att bli ”lärarens leksak.” Nyckelord: aktionsforskning, fokusgrupp, interaktiv skrivtavla, teknisk artefakt

<p>Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap. Däremot menade man att måluppfyllelsen är svårare att utvärdera i undersökningsbaserat lärande jämfört med traditionella undervisningsformer, bland annat för att eleverna ofta väljer att arbeta med olika frågeställningar. Eftersom många olika aktiviteter pågår samtidigt kan det kan vara svårt att få möjlighet att koppla egna resultat till naturvetenskapliga teorier och modeller för att därmed skapa djup i sin förståelse. Resultat i aktionsforskningsstudier är väldigt kontextberoende och därför svåra att generalisera men på just den undersökta skolan innebar undersökningsbaserat lärande att elevernas intresse ökade.</p>

Syftet med studien är att lärare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori. Jag har genomfört studien tillsammans med lärare och elever i årskurs fem och sju. Vi har introducerat Internet och bloggar som ett redskap i lärarnas och elevernas skolarbete. Resultatet visade att lärare och elever ser och använder den virtuella mötesplatsen på olika sätt. Mycket samarbete och vägledning behövs för att lärare och elever ska kunna behärska den virtuella mötesplatsen i utbildningssammanhang. Att överbrygga gapet mellan generationernas IKT använding på skolan är ett praktiskt genomförbart projekt där parterna bör prioritera samarbete och ett nytt sätt att tänka. Aktionsforskning är en passande metod som bör prägla verksamheten. Skolans ledning kan utveckla tydliga och välgenomtänkta strategier för skolutveckling – med hjälp av aktionsforskning.

Bakgrund Forskning visar att utomhuspedagogik är positiv i många bemärkelser. En möjlig teori att koppla samman med utomhuspedagogik är den sociokulturella, utifrån ett grupperspektiv. Studien har bedrivits genom ett utvecklingsarbete där de didaktiska för- och nackdelarna med undervisning i ett uteklassrum varit i fokus. Syfte Syftet med studien är att undersöka de didaktiska för- och nackdelarna med undervisning i ett uteklassrum. Metod Studien har bedrivits i form av ett utvecklingsarbete, inspirerat av aktionsforskning. Som grund, inför lektionerna, har halvstrukturerade lärar- och elevintervjuer genomförts. Fjorton elever och 5 lärare har intervjuats. Utifrån svaren som framkom under intervjuerna har tre tillfällen i uteklassrummet planerats, genomförts och observerats. Resultat Studien resulterade i ett möjligt förslag till hur undervisning i ett uteklassrum kan bedrivas. Didaktiska tankar och aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid undervisning utomhus har synliggjorts i studien. Det är mycket man inte kan styra över när man som lärare arbetar utomhus. Tre viktiga faktorer är kläder, väder och mod att pröva sig fram. Uteklassrummet kan skapa en nyfikenhet och en lust till lärande hos eleverna.

No description available.

Att använda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper på ett annat sätt än i ett traditionellt arbetssätt. Det laborativa materialet är av stor betydelse då eleverna på olika sätt kan uttrycka kunskap med hjälp av materialet. Detta är en aktionsforskningsstudie gjord på två skolor i södra Sverige. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevers förmågor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet växte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades på våra VFU-skolor. Vi planerade tillsammans med eleverna dagliga laborativa aktioner, som sedan videofilmades och transkriberades. Analysarbetet utgick från transkriberingen, samt dagliga anteckningar. Vår analys resulterade i följande kategorier som utgör vårt resultat: Fysiska handlingar med laborativt material, använder och utvecklar strategier med hjälp av laborativt material samt elever vägleder varandra med hjälp avlaborativt material. Utifrån resultatet och diskussionen drogs slutsatsen att laborativt arbetssätt synliggör andra förmågor än traditionella arbetssätt. Vi vill genom denna studie visa att elever visa mycket kunskap genom det laborativa arbetssättet.

Syftet i vår aktionsforskningsstudie är att skapa ett arbetssätt med förutsättningar för elever, att i ett cooperativt lärande utveckla sitt matematiska språk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsättningar för att använda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en årskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser språket i matematik och hur viktigt det är för läraren att använda rätt språk med rätt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar även att ett cooperativt lärande är positivt för eleverna då de lär av varandra genom kommunikation. Empirin samlades in med hjälp av videoinspelning, dagboksskrivande och reflektioner tillsammans med vald klasslärare. Därefter analyserades materialet med hjälp av delar från innehållsanalys. Analysen visade att kommunikationen är viktig för att elevernas ska använda matematiska begrepp. Den centrala slutsatsen ur ett specialpedagogiskt perspektiv är att eleverna ökar sin förmåga att använda matematiska begrepp genom ett kommunikativt sammanhang, under förutsättningarna att medverkande deltar och stödjer varandra. Studien kan fungera som en inspirationskälla för verksamma pedagoger för att arbeta med språket inom matematiken och ge eleverna förutsättningar att utvecklas.

Denna studie centrerar kring en lärares resa för att förändra sin undervisning, sitt tänkande och sina förhållningssätt i en formativ riktning. Syftet med studien är att stödja och dokumentera denna process. Det primära fokus kommer att ligga på lärarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjälpa läraren och komma dennes upplevelser nära så användes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundära fokus, där aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras.   Aktionsforskning där praktikern själv bedriver forskningen utgör alltså en central del av uppsatsen. Det är en integrerad del av projektet som inte bara ger data för resultat och analys för studien utan även förändrar lärarens tänkande. Metoden innebar att vi tillsammans efter etablerad litteratur konstruerade en formativ undervisning som sedan läraren bedrev. I samband med denna metod samlades det in datamaterial i form av uppgifter, ett flertal inspelade samtal och semistrukturerade intervjuer samt observation av lektionerna.   Studiens resultat visar att projektet resulterat i ett kombinerat tänkande där både formativa och summativa ideal samsas hos läraren. Denna process beskrivs genom en cyklisk utvecklingsmodell där läraren ständigt omförhandlar sina metoder i ljuset av nya erfarenheter och ny kunskap. Några av de teman som läraren betonade i sin förändringsprocess var en förändrad flexibilitet där arbetet försköts i förmån för mer förarbete, att styrdokumentens skiftande fokus gällande djup mot bredd skapade bekymmer och en gränsdragningsproblematik med nyckelbegrepp som enkelt och välgrundat. Aktionsforskning har dessutom genom studien visat sig vara ett bra instrument för att utveckla sin egen undervisning.

Undervisningsbegreppet är nytt i förskolan och ett förslag till revidering av läroplanen LPFÖ 98, där undervisning ingår, är lagd. Studiens syfte är att titta på hur undervisning i förskolans rutinsituationer, såsom tambur och matsituation, ser ut samt hur förskollärare förhåller sig till undervisning i förskolan.  Utifrån en aktionsinriktad ansats genomfördes tio observationer av fem förskollärare och sedan intervjuer med dem. Observationerna är sedan relaterade till Doverborg, Pramling och Pramling Samuelssons sju strategier till undervisning samt Pihlgrens fem undervisningsmiljöer. Med stöd utav dem kunde jag synliggöra undervisning i rutinsituationerna. Observationerna visar att en hel del undervisning förekommer även om den mestadels är spontan före planerad. Det som påverkar undervisningen mycket är förskollärarnas inställning till sitt arbete och förhållningssättet till barnen. Förskollärarnas intervjuer bekräftar innehållet i observationerna och utvecklar sina tankar om undervisningen. Behovet av att reflektera mer kring vad undervisning innebär i förskolan finns men förskollärarnas tankar om undervisning i förskolan var många och kloka.