Syftet med aktionsforskningsstudien är att utveckla kunskap om vad som händer när elever görs delaktiga i implementeringen av alternativa verktyg i undervisningen. Forskning inom området visar att elever med hjälp av alternativa verktyg har möjlighet att kringgå sina svårigheter och arbeta på en högre kognitiv nivå. Trots detta visar studierna att elever inte använder sig av alternativa verktyg i den utsträckning som de skulle behöva. På min skola är eleverna inte delaktiga i implementeringen av de alternativa verktygen. Genom att utse fyra elever i årskurs 4 och 5 till ambassadörer för de alternativa verktygen och göra dem delaktiga i implementeringen allt från planering till genomförande av undervisning ville jag få syn på hur deras deltagande visade sig. Data har samlats in med hjälp av videoinspelning och loggboksanteckningar. Studiens resultat visar att elever deltog på olika sätt i implementeringen beroende på vilket stöd den pedagogiska miljön erbjöd. Studiens centrala slutsats är att det var ambassadörernas grad av delaktighet som hade avgörande betydelse för ambassadörernas möjligheter att delta i implementeringen. Didaktiska implikationer är att pedagoger har en avgörande roll att tillsammans med elever utveckla lärmiljöer som skapar förutsättningar för elevers delaktighet i undervisningen och i deras sociala sammanhang.

Abstract Håkansson, Jan (2006). Learning between policy and practice. Contextual conditions for reform activity in schools. Acta Wexionensia No 95/2006. ISSN:1404-4307, ISBN: 91-7636-510-7. Written in Swedish with a summary in English. Considerable changes have characterised the past decades’ education policy. These changes apply to all types of schools within the Swedish education system. This thesis treats issues of professional teacher development, the introduction of project work in upper secondary school as well as quality audits in the school system. While intending to problematise and intensify discussions on the school reforms’ significance for school development, the thesis focuses on the conditions for practitioners in-depth reflection and deliberative learning in relation to various development measures in school. The overall purpose is to contribute to a deeper understanding of the relation between policy and practice with respect to school staff’s learning processes, which is constituted in policy and practical contexts examined here. One intention here is to present an analysis of the learning aspects in the explicit development measures formulated in policy documents. Another intention is to analyse learning, which is rather implicitly attached to the implementation of policy. The three reform processes have been studied in a broad socio-theoretical perspective on policy and learning. Yet, inspiration was also provided by a critical action research approach. Discursive and dialectic perspectives on policy, practice and learning are significant for carrying out the empirical studies, but also for the analysis of the empirical material. The study depicts myriad and controversial relations between policy, practice and learning. With respect to professional teacher development projects in partial study A, one outcome is that the policy’s transparent character interplays with creative learning aspects both in policy and practice. Regarding the introduction of project work in upper secondary education, partial study B establishes that the unclear and implicit policy character can be related to preserving learning aspects in the official discourse, yet, it can be creative when applied in practice. The policy on quality audits in the school system as examined in partial study C can be referred to as uncommunicative with an orientation towards preserving learning aspects, while there is possibilities within local evaluation and quality audits for an orientation towards creative learning aspects. On the whole, these reform processes are part of what can be identified as hybrid integration patterns in line with communicative perspectives and perspectives on set objectives. The results in this thesis illustrate a potential for improved participation aided by extended possibilities for communication within the framework of a deliberative perspective on governing schools. It is of great significance to pay attention to this in future reforms. Keywords: communication, critical action research, deliberation, learning, policy, school reform.

Under fem veckor genomfördes detta utvecklingsarbete som var förankrat i aktionsforskning. Syftet med utvecklingsarbetet var att genom samlingar som övergångsmetod skapa tydlighet för eleverna. Arbetet är förankrat i aktionsforskning och genomfördes under en period av fem veckor. Eleverna som deltog gick i första och andra klass. I arbetets nulägesanalys framgår det att det funnits samlingar innan men att de sedan tagits bort. Jag har i mitt utvecklingsarbete valt att återinföra dessa samlingar genom att användningen av andra metoder. Tre olika former av samlingar genomfördes. En samling genomfördes i övergången mellan skoltid och fritidstid. De andra två genomfördes i övergången mellan aktivitet och mellanmål samt mellanmål och aktivitet. Samlingarna som utfördes i utvecklingsarbetet gav olika resultat. Det blev ett blandat resultat av samlingarna som genomfördes. En del moment blev lyckade och eleverna fick tydlighet i vad de skulle göra under dagen på fritidshemmet. En del elever tog också egna initiativ genom att skapa en dialog i samlingarna. Andra moment blev mindre lyckade eftersom resultatet visade att alla moment inte var utformade för att passa alla elever. Reflektioner över detta och alternativa lösningar som hade fungerat bättre är något jag tar med mig. Intervjuer och samtal gjordes med både eleverna samt personalen på fritidshemmet. Utöver intervjumaterialet användes en loggbok där personliga reflektioner skrevs ner under arbetets gång.

Studien som genomförts i denna uppsats syftar till att utifrån lärarens perspektiv undersöka på vilka olika sätt digitaliseringen av undervisningen i samhällskunskap kommer i uttryck i gymnasieskolan samt vilka eventuella för-respektive nackdelar digitaliseringen innebär för undervisningen i ämnet. Datainsamlingen inför denna studie har skett genom aktionsforskning med hjälp av observationer och informella samtal med tre olika gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap. Därefter har resultatens analyserats efter aktörnätverk-teorin, teorin har dock sen arbetets början funnits med i hela processen och utgör en del av arbetets design. Att gymnasielärare som undervisar i samhällskunskapsämnet digitaliserar sin undervisning råder det inga tvivel om. Men hur gör dem egentligen? De olika sätten är många, det finns både likheter och skillnader mellan vilka digitala verktyg som används. Vad som påverkar vilka digitala verktyg som används av respektive lärare kan i sin tur bero på en mängd olika faktorer, bland annat inställning till digitaliseringen och de digitala verktyg som finns (finns ju oändligt många), denne kompetens vad gäller området, arbetsområde etcetera. Vidare ger dessa faktorer olika effekter som kan se annorlunda ut beroende på om och hur de olika digitala verktygen används. Exempel på olika effekter är de för-och nackdelar som studien visar på att digitaliseringen innebär för undervisningen i samhällskunskap. Studiens resultat visar på att det finns många olika sätt att digitalisera undervisningen i samhällskunskap i gymnasieskolan på. Det finns många olika digitala verktyg som lärare i ämnet idag använder sig av, bland annat smartphones, olika webbaserade spelprogram i form av Kahoot, digitala sökmotorer (exempelvis Google) samt lärplattformar för att nämna några. Fördelar som digitaliseringen innebär för undervisningen av ämnet är att den gör information mer lättillgänglig än förr –nu kan elever till exempel använda diverse lärplattformar för att kommunicera med sin lärare, lämna in uppgifter, få feedback med mera. Samtidigt visar studiens resultat på ett antal nackdelar med digitaliseringen. Att lärare och elever med hjälp av den kan kommunicera via till exempel lärplattformar, bidrar även till en ökad arbetsbelastning för lärarna vilket utgör ett exempel på en nackdel med digitaliseringen av undervisningen i ämnet.

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas. Materialet har inte något färdigt syfte för barnens ändamål och det är återvinningsmaterial som företagen annars hade kasserat. Syftet är även att studera hur barnen leker med materialet och se om det sker en förändring på hur barnen leker, samspelar och använder sin kreativitet med det återvinningsmaterialet i jämförelse med deras tidigare leksaker. Våra frågeställningar är: Leker barnen enskilt eller i grupp? Vilka lekar stimulerar materialet till? Hur ser samarbetet ut mellan barnen?MetodUtvecklingsarbetet genomfördes på en förskola och där användes observation med löpande protokoll samt några informella samtal med pedagoger. Observationerna genomfördes på barnen under deras utevistelse på förskolans gård.ResultatResultatet visar på att återvinningsmaterial utan ett färdigt syfte för barnen bidrar till ökad kreativitet, verbalt samspel och stimulans hos barnen. Observationerna visar vad och hur barnen leker både före och efter att återvinningsmaterialet togs in. Utdragen av de informella samtalen visar varför pedagogerna ville ta in sådant material och om intresset fortfarande kvarstår. / Program: Lärarutbildningen

Vi har utfört en studie som bygger på aktionsforskning. Syftet och målet med denna studie har varit att utveckla barns delaktighet och inflytande i planeringen av sitt lärande. Aktionsforskningen är byggd på en kvalitativ forskningsstrategi och har pågått under fyra veckor i en förskola samt i en årskurs sex. Forskningen började med observationer för att möjliggöra en kartläggning av nuläget för att därefter påbörja utvecklingsarbetet.  Barnen har varit delaktiga i hela processen från planering till genomförande samt utvärdering. Under processens gång har barnen erbjudits möjlighet att arbeta i helgrupp, mindre grupper samt enskilt för att tillgodose barnens olika behov och förutsättningar för lärande. Hela processens utveckling har dokumenterats med hjälp av loggböcker och dubbellogg. Utvecklingsarbetet visade på att barn kan och vill vara delaktiga i sitt lärande oavsett ålder. Det som krävs är ett stort engagemang av pedagogerna och en villighet att släppa på sin makt och bjuda in barnen till delaktighet och inflytande.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov. Empirin samlades in genom observationer och dagboksanteckningar, vilket sedan analyserades med Libergs (2005) olika kategorier på deltagande. Studiens centrala slutsats är att elevernas deltagande är mer aktivt då läraren tar en mer passiv roll. Då eleverna bygger sitt deltagande på egna erfarenheter och intressen infinner ett större engagemang hos eleverna vilket även genererar en större glädje i gruppen.

Syftet var att undersöka specialpedagogens funktion som förändringsagent i ett pågående förändringsarbete.Föreliggande studie hade en aktionsforskningsansats och studien följde ett pågående förändringsarbete i ett arbetslag. Aktionsforskningsansatsen byggde på att jag i min yrkesroll som specialpedagog även hade en forskande ansats. Detta innebar att jag medverkade under arbetslagets mötestillfällen och följde samt påverkade processen i förändringsarbetet, en slags iscensättande aktionsforskning. Jag hade tidigare påbörjat ett interventionsarbete i arbetslaget med syfte att förändra hanteringen av åtgärdsprogram samt att främja ett mer kollektivt arbete. Det var i detta som studien tog sin utgångspunkt för att följa de processer som arbetslaget genomgick.I resultatet framträdde tydligt att det fanns olika förväntningar på arbetslagets funktion. Sett ur specialpedagogens perspektiv att bidra till ett förändrat arbetssätt som främjar kollektivt arbete uppstod en rad utmaningar. Dessa utmaningar kunde relateras till vissa föreställningar kring hur arbetslag ska arbeta och vad det ska vara till för. Det framträdde att det fanns en flexibilitet i hur arbetslagets mötestillfällen utformades. Flexibiliteten hade betydelse för vilka behov som styrde och vilka frågor som togs upp under mötestillfället. Detta bidrog till att mötestillfällena var svåra att på förhand veta vad de skulle handla om vilket fick betydelse för förändringsarbetet. Sett ur specialpedagogens roll uppstod frågor som rörde hur pass man som förändringsagent kan gå in och styra eller bestämma över förändringsarbetet. Det handlade om vem som skulle ha tolkningsföreträde och en balansgång mellan olika intentioner krävdes.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier. Den ena kategorin ”läsning och utvärdering” fokuserar hur eleven deltog i arbetet med att läsa berättelsen medan den andra kategorin ”praktisk tillämpning” fokuserar utfallet av hur eleven tillämpade de strategier som berättelsen fokuserade. Resultatet visar att metoden fungerar utanför det autistiska spektrat då eleven har gjort små framsteg under tiden som vi arbetat med den sociala berättelsen. Eleven hade även en positiv inställning till att läsa berättelsen och blev mer mottaglig för den med tiden. Studien har visat på ett sätt gällande hur arbetet med sociala berättelser utanför den autistiska spektrat kan gå till och att det är genom att se till möjligheterna som förändring kan åstadkommas.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskning. Målet med vårt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning på samtal, lyssnande och social interaktion. Vår aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har använt oss av loggbok, observationer, frågeformulär och utvärderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fått arbeta i grupp och samtalat i cirkel. Eleverna har även fått diskutera orättvisor och etiska dilemman som ett medel för att skapa samtal kring ämnen som berör och intresserar eleverna. Dessa övningar har skapat ett bättre samtalsklimat i klassrummet, eleverna har blivit bättre på att lösa konflikter och fått en större förståelse för samtalet som kunskapsutvecklande verktyg. Vår slutsats är att om man strävar mot att undervisningen bygger på samarbete och grupparbete lär sig eleverna av varandra och utökar sin kunskap kring skolämnena och det sociala livet.