Skolundervisningen kan spela en viktig roll i att fostra medborgare som både har viljan och kunskapen att bidra till ett mer ekologiskt hållbart samhälle. I detta examensarbete presenterar jag två uppgifter om hållbarhet för elever i årskurs sju och äldre. Uppgifterna är utformade för att öva elever i att och resonera kring miljö- och hållbarhetsfrågor och konflikter mellan olika ekologiska, sociala och ekonomiska mål och värden. I båda uppgifterna används scenarier för exploatering av naturresurser i elevernas hembygd, i syfte att anknyta till elevernas personliga erfarenheter och stärka deras personliga engagemang och miljömedvetenhet. Uppgifterna testades i två klasser i årskurs sju under en fyra veckor lång studie. Resultaten från studien visade att eleverna under arbetet med uppgifterna utvecklade kunskaper om den ekologiska grunden för hållbarhet och hur mänskliga verksamheter hänger samman med globala miljöproblem. Arbetet med uppgiften tycktes ge många av eleverna en ökad insikt i hur komplexa miljö- och hållbarhetsfrågor kan vara. Resultaten indikerade också att arbetet med uppgiften kan ha påverkat elevernas attityder och värderingar i riktning mot större omsorg om naturvärden.

Denna studie handlar om att undersöka hur lärare kan förstå, testa och utvärdera forskning kring grit i relation till sin lärarpraktik samt vilka lärdomar detta kan leda till. Aktionsforskning bedrevs i en fokusgrupp med fem medforskande lärare som har olika ämneskombinationer på gymnasiet. Fokusgruppen involverade elevgrupper som utfört aktiviteter kopplat till studiens frågeställningar och syfte. Studien visade att även om forskning kring grit kan relateras till didaktisk forskning och styrdokument så har aktionsforskningen lett till att lärare och elever ökade sin medvetenhet och kunskap om vikten av ansträngning. Under aktionsforskningen kom fokusgruppen att resonera om bland annat att se intelligens som utvecklingsbar, hur ansträngning kan premieras, hur elever tar sig an utmaningar och om elevers svårigheter att bibehålla koncentration och fokus. En slutsats var att det kan vara givande att låta lärare och elever resonera om elevers grit eller ihärdighet oavsett om man väljer att använda just begreppet grit eller ej. Att en del elever säger sig vilja försöka tänka på ett nytt sätt vid en utmaning kan ses som en vinst.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap kring hur den didaktiska modellen Map of practical work framtagen av Millar m.fl. (1999) kan användas som stöd för didaktisk design samt didaktisk analys av naturvetenskapsundervisningen på låg- och mellanstadiet. Vi har exemplifierat hur modellen Map of practical work kan användas som stöd i planering, genomförande och analys av undervisning. För att göra detta har vi använt oss av forskningsansatsen aktionsforskning. Vi har med stöd i modellen tagit fram en laborativ undervisningssekvens om blandningar och lösningar som vi använt oss av i tre cykler. Efter varje individuell cykel gjordes en analys av den tidigare cykeln med hjälp av modellen. Analysen i sin tur lade grunden för de didaktiska val vi gjorde för att göra justeringar till nästa cykel som skulle genomföras. För att kunna göra observationer och analysera efterarbetet valde vi att spela in deltagarnas röster med ljudinspelning. I resultatet framkommer det hur den didaktiska modellen fungerat som stöd i planeringen, genomförandet och analysen av undervisningssekvenserna. Resultatet visar även vilka didaktiska val vi gjort med stöd av modellen. Det framkommer också inom vilken nivå av effektivitet som vi uppfattar att varje undervisningssekvens uppfyllde. Slutsatsen är att Map of practical work kan vara ett stöd för pedagoger i planerandet, genomförandet och analysen av undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Men kan med fördel kombineras med andra didaktiska modeller.   Nyckelord: Aktionsforskning, Didaktisk modellering, Kemi, Praktiskt arbetssätt, Systematiska undersökningar.

I en longitudinell studie undersöks vilka faktorer som påverkar hur elever på ett gymnasiums naturvetenskaps- och teknikprogram lär sig algebra. En årskull elevers begreppsutveckling följs under deras tre gymnasieår med hjälp av tester, enkäter och intervjuer, och de bestående kunskaperna efter gymnasietiden noteras. Särskild vikt läggs vid arbetssätt i undervisningen och de affektiva faktorerna som intresse, attityder och känslor. I en andra fas av undersökningen görs en jämförelse med en ny årskull, som studerat enligt de nya kursplanerna från 2000, för att utröna betydelsen av den tillgängliga tiden för lärande. En speciell modell för stöd till elever med svaga förkunskaper presenteras och värderas. De fem huvudfaktorer, som har störst betydelse för framgång i matematikstudierna, identifieras i studien med rubrikerna: Förkunskaper, Begreppsutveckling, Undervisning, Tid för lärande samt Intresse, attityder och känslor. / In a longitudinal study of a group of students from the natural science program at upper secondary school, a survey is made of which factors facilitate or obstruct their learning of algebra. Both cognitive and affective factors are considered. The five main factors that influence the teaching and learning of algebra are: pre-knowledge, concept development, instruction, time for learning and interest, attitudes and feelings. In a special part advice for teaching is given and a model for support of lower-achieving stunts is presented.

Av tidigare erfarenheter har vi kunnat se att kommunikation mellan barn ofta ersätts av en envägskommunikation mellan pedagog och barn under pedagogstyrda aktiviteter. Därför är vårt syfte i denna studie att iscensätta, beskriva och analysera olika literacysituationer för att få syn på hur barn kommunicerar med varandra samt vad de kommunicerar om. Genom aktionsforskning har vi bedrivit ett utvecklingsarbete där vi som blivande pedagoger har skapat situationer för barn som främjar den kommunikativa kompetensen. Situationerna vi har skapat är i form av samlingar och berör högläsning och fritt berättande. Vi valde att fokusera på detta då mycket av den tidigare forskningen gällande kommunikation i literacysituationer har fokuserat på kroppslig kommunikationen mellan böcker och barn eller på hur barn kommunicerar och använder böcker tillsammans med andra barn. Literacy är ett centralt begrepp i vårt arbete och är nära kopplat till vårt teoretiska perspektiv, det sociokulturella perspektivet.Resultatet pekar på att barnen kommunicerade om det gemensamt lästa och drog paralleller till det verkliga livet. Studien visar också hur barn kommunicerar på två olika sätt, genom verbal och icke- verbal kommunikation och ofta använde det icke- verbala som ett komplement till det verbala språket.

Under min studietid har jag noterat att design av många ses som en ”uppstyrd” form av konst, förknippad med konsumtion, status och sterila miljöer, långt från min egen kaosartade, tillsynes maniska tillverkning. Detta i kombination med mina funderingar kring rolluppdelningar och bristande stimulans i klassrumsmiljön för både lärare och elever har lett till ett undersökande arbete om att finna en undervisningsmetod för att bryta upp mönster ochlära ut en mer avslappnad attityd till att designa. Jag har intresserat mig för ”görandet” som metod, alltså den aktiva handlingen, för att genom Deweys beskrivning av tysta kunskaper och instinktivt samarbete i kombination med Radikalslöjdandetanken, de bakomliggande värderingarna till radikalslöjd, förmedla detta. Frågeställningen har varit: På vilket sätt kan man använda radikalslöjdandetanken iförutsättningslösa projekt som undervisningsmetod? Jag har genomfört ett aktionsforskningsprojekt där jag under en workshop samarbetat med och studerat en skolgrupp i åldern 11-16 år. Tillsammans har vi med slumpens hjälp tagit oss till en plats i skogen där vi byggt en koja av det material som vi hittat på platsen i radikalslöjdandets anda. Workshopen har med olika medel varit förutsättningslös och öppen. Ingen har vetat hur det färdiga resultatet skulle bli i enlighet med Deweys teorier om vad som händer med våra sinnen när vi tvingas röra oss utanför våra invanda mönster. Under samarbetet har jag studerat deltagarnas interaktion, dialog, upptäckter och lekar för att bygga vidare på i senare undervisning. Jag har tänkt på mina frågor och de har tänkt på sina. Jag upptäckte uppbrutna rollfördelningar i gruppen, intresse av skogen och av kojbyggande, att spontana lekar och instinktiva samarbeten uppstod, nya kunskaper, lektionsidéer och inspiration. Och att eleverna visst kan designa, speciellt om man inte kallar det design. Radikalslöjdandetanken som undervisningsmetod är alltså fullt användbar och går att kopplatill flera av skolans uppdrag. Resultatet har jag sedan redovisat i min skriftliga del och i min visuella gestaltning i form avbilder och en liten film från workshopen samt en tankekarta över tänkbara fortsättningar.

Utvecklingsarbetets syfte var att undersöka och hitta sätt som fritidshemmet kanarbeta på för att stimulera och utveckla elevers teknikintresse. Arbetet genomfördessom en form av aktionsforskning där aktiviteter planerades, genomfördes och sedanutvärderades tillsammans med eleverna vilket i sin tur lade grunden för planeringenav nästa aktivitet. Varje aktivitet planerades utifrån elevernas tankar och idéer samtläroplanen för fritidshemmet, analyserades och granskades utifrån relevantforskning. Resultatet visade att en faktor som uppfattas vara särskilt viktig för attelevers intresse för teknik ska kunna utvecklas är att det finns utrymme för elevernaatt själva påverka sitt deltagande i planerade aktiviteter på fritidshemmet.

I Svenska kyrkan finns många olika sätt att tänka om och beskriva församlingens diakoni. I diakoniforskning används ibland begreppet diakonisyn, ett begrepp som i uppsatsen får innefatta individens och kollektivets syn på och föreställningar om diakoni. Föreställningar som speglar olika tankar om vad diakoni är och kan eller bör vara. I studien genomförs ett teologiskt aktionsprojekt där fyra församlingspraktiker med hjälp av teologins fyra röster får reflektera över diakonal praktik under covid-19-pandemins tid i Svenska kyrkans församlingar i Linköpings stift. Reflektionen sker tillsammans med forskaren i en forskargrupp, en undersökande gemenskap. Teologins fyra röster (den praktiserade teologin, den uttalade teologin, den normativa teologin och den akademiska teologin), dvs. röster från teori och praktik i Svenska kyrkan, möts i ett samtal på jämbördiga villkor i forskargruppen. Studien ger en plattform för församlingspraktiker att medvetandegöra och begreppsliggöra församlingens diakonala praktik, och nå insikter om den för att förändra såväl den framtida praktiken som teologin.  Studien bidrar med kunskap om diakonisyner som genomsyrar diakonal praktik.

Som avslutande examensarbete inom Speciallärarprogrammet med specialisering utvecklingsstörning 90 hp på Stockholms Universitet genomfördes en aktionsforskning tillsammans med kollegor på två skolor. Problemet som undersöktes var att ta reda på hur undervisning kan utformas för att utveckla bedömning av elevers förmåga att tolka text för elever som är mottagna i särskolan. Studiens resultat beskriver betydelsefulla kärnkategorier utifrån inspiration av grundad teori (GT) för att implementera reciprok undervisning (RU) som ett verktyg inom särskolan för att utforma undervisning som leder till aktiv bedömning av elevers förmåga att tolka text. Vi antar att studiens teoretiska modell även är användbar inom andra skolformer då RU- modellen används.

Undervisningen i grundsärskolan behöver ge eleverna möjlighet att samtala och reflektera om texter. Forskning antyder att textsamtal inte prioriteras och att läsförståelse kommer i skymundan i en mer traditionell läsundervisning. Syftet med studien var att belysa uppfattningar och utveckla kunskaper om vilka utmaningar lärare i grundsärskolan möter i sitt arbete med läsförståelse genom strukturerade textsamtal samt att belysa lärares föreställning om litteraturens betydelse för undervisningen. En aktionsforskningsstudie har genomförts inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där lärares tankar och reflektioner lyfts utifrån olika kontexter. Den aktionsforskningsinriktade ansatsen har använts för att bättre få syn på hur undervisningen kan utvecklas där ett samarbete mellan lärare som intar en forskarroll och deltagande lärare äger rum. Kvalitativa reflektionssamtal har förts i aktionsforskningsgruppen där vi tillsammans synliggjort lärares upplevelser av användandet av strukturerade textsamtal genom Reciprok Undervisning, RU, samt den anslutande litteraturens betydelse. Datamaterialet bestod i huvudsak av att lyfta lärares uppfattningar angående detta. Analysprocessen har fortgått genom hela studien där aktionsforskningens flexibla och cykliska form karaktäriseras av planering, handling, genomförande, observation samt reflektion. En fenomenografisk analysmetod har möjliggjort att synliggöra bakomliggande antaganden som kan påverka hur lärare uppfattar sin undervisning. Därigenom urskildes tre olika utfallsrum; Perspektiv på undervisningen, Strukturerade samtal som ram för undervisningen samt Berättelsens betydelse för undervisningen. Resultatet framställer utifrån dessa utfallsrum olika aspekter innehållande lärares uppfattningar om textsamtal och litteraturens betydelse i grundsärskolans undervisning. Underliggande uppfattningar om lärandeprocesser gör att läsförståelse och samtal om texter får en begränsad plats i undervisningen. Resultatet visar dessutom uppfattningar om modeller för strukturerade textsamtal som skapar begränsningar av användandet av dessa samt uppfattningar om att litteraturtillgång sätter ramar för elevernas möjlighet till lärande.