No description available.

Syfte med denna studie är att undersöka huruvida strukturerade textsamtal i form av reciprok undervisning (RU) kan bidra till ett ökat lärande i grundsärskolan. Vi har med aktionsforskning som metodansats, inspirerade av fenomenografi, undersökt hur några lärare i grundsärskolan beskriver att de arbetar med metoden reciprok undervisning, samt vilka hinder och möjligheter de upplever att de möter under arbetet med metoden. Fokusgruppsamtal, lektionsobservationer och loggboksanteckningar har utgjort studiens primära data, och en ambition med studien har också varit att bidra till ett utvecklingsarbete på den aktuella skolan. Resultatet visar att lärarna uppfattar metoden RU – som kan knytas till ett sociokulturellt perspektiv på lärande och till ett whole language-perspektiv på läsning– som gynnsam för grundsärskolans läsförståelseundervisning: den ger enligt lärarna eleverna en läsupplevelse som möjliggör ökad interaktion och lärande elev till elev. RU anses av lärarna i studien vara en möjlig metod för att bearbeta texter i många olika slags grupper där förutsättningarna kan se olika ut. Metoden anses mycket användbar även i en-till-en-undervisning. Resultatet visar dock även att det finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att RU ska fungera väl. Lärarna beskriver hur de ser en risk för att läsupplevelsen går förlorad och eleverna riskerar att tappa fokus när texten blir upphackad. RU:s struktur, där grunden är att läraren modellerar lässtrategier, utgör en viktig scaffolding/stöttning för eleverna, men gör också att risken ökar att läraren ökar sitt eget talutrymme. Studiens resultat lyfter också fram ytterligare en risk med användningen av bilder och figurer inom modelleringen i RU. Bilder på karaktärer och figurer måste användas på ett genomtänkt sätt.

The Swedish Armed Forces distributed in the early 2016 an official document named, Our Military Profession. The document states that all the categories of personnel in the defense forces should be included in the conception of a profession. This purpose could be hard to combine with some military profession scholars which are having trouble to arrange all categories under the same term. Therefore it is possible to see a contrast between the opinions from both sides. A Profession is defined by a high degree of specialized academic knowledge. This is distributed within the military occupation thru the basic officer's training, which in Sweden consists of both officer's – and non-commissioned officers (NCO) training. The purpose of this study is to examine the content of the training within the education plans and syllabuses, and thru a theoretical profession analysis draw conclusions that can improve the training. This study should answer the question: to what extent does the basic officer training support the officers' occupation as a profession? The study uses the principles for action research as an overall design. An analysis tool that builds on military profession research is developed in order to facilitate the survey. The result of the study indicates that both the officer's and NCO's basic training supports the occupation as a profession to a high degree. The analysis of the officer's training shows that it fulfils most of the criteria for a profession. The analysis of the NCO's training indicates that it foremost fulfils the criteria, expertise.

Tillgänglighet i förskolan är ett begrepp som många förknippar med hur den fysiska miljön är uppbyggd men den är mer än så. Om man ser tillgänglighet ur pedagogiska, sociala och fysiska miljöer ökar alla barns förutsättningar till lärande. Den sociala miljön handlar om bemötande, normer och värden och att olikheter är en tillgång. Den pedagogiska miljön beskriver hur olika lärstrategier ökar tillgängligheten kring barns utveckling, samt vikten av att kunna använda olika kommunikativa metoder. Den fysiska miljön handlar om vilket material som utbildningen har, om den är tillgänglig för barnen samt hur ljud, ljus och luft påverkar barnens möjlighet till lärande. Specialpedagogiska Skolmyndigheten har tagit fram ett material som kan ligga till grund för att öka pedagogerna kunskaper kring hur tillgänglighet har för inverkan på barns lärande och utveckling. Denna studie, som bygger på aktionsforskning, beskriver hur en introduktion gått till i en kommun i Mellansverige och hur pedagogerna upplever en ny metod av värdering som inte nyttjats innan. Detta genom att pedagogerna har fått använda ett värderingsverktyg för att öka tillgängligheten på förskolan. Sex avdelningar har medverkat i studien och metoden som använts är aktionsforskning där jag som specialpedagog har handlett pedagogerna. Genom att använda pedagogernas planeringstid för att tillsammans reflektera och därmed nyttja alla pedagogers olika kompetenser, har resultatet i studien visat att pedagogerna ser positiva effekter av att arbeta med en tillgänglig utbildning. Detta synliggörs genom hur de samtalar om barnen, att de har ett mer relationellt perspektiv än innan. Specialpedagogen har en betydande roll i vilken utsträckning som pedagogerna arbetar med själva verktyget. I de fall där besök inte skett kontinuerligt har det visat sig att pedagogerna återgår till det gamla arbetssättet. Tiden har stor inverkan på i vilken utsträckning som pedagogerna arbetar och hur väl deras kunskaper har höjts angående tillgänglighet.

Sammanfattning Under förskollärarutbildningen har de estetiska lärprocesserna framställts som betydelsefulla och grundläggande i barns utveckling och lärande. Ett av de estetiska ämnena är musik som ger barn möjlighet att uttrycka tankar och känslor vilket kan skapa trygghet och gemenskap (Still 2011). Vår studie fokuserar på musikundervisning i förskolan som kan variera gällande innehåll och utformning. Syftet är att undersöka hur aktionsforskning kan påverka musikundervisningen och förskollärares inställning till musikundervisning. För att besvara syftet har vi valt att använda aktionsforskning som metod där reflekterande samtal genomförts med förskollärarna i studien. Resultatet visar att förskollärarnas inställning gällande musikundervisningen till viss del förändrats då de insett att barnen klarar mer än vad förskollärarna förväntade. Aktionsforskningen har bidragit med nya insikter och tankar när det kommer till musikundervisning. Förskollärarna har reflekterat över hur de kan arbeta vidare med musikundervisningen i förskolan och känner en trygghet gällande undervisningen. During preschool teacher education, the aesthetic learning processes have been presented as significant and fundamental in children's development and learning. One of the aesthetic subjects is music that gives children the opportunity to express thoughts and feelings, which can create security and togetherness (Still 2011). Our study focuses on music teaching in preschool that can vary in terms of content and design. The purpose is to investigate how action research can affect music teaching and preschool teachers' attitudes towards music teaching. To answer the purpose, we have chosen to use action research as a method where reflective conversations were conducted with the preschool teachers in the study. The results show that the preschool teachers' attitude regarding music teaching has changed when they realized that the children can do more than the preschool teachers expected. Action research has contributed new insights and thoughts when it comes to teaching music. The preschool teachers have reflected on how they can continue to teach music in the preschool and feel secure about their teaching

Abstract I det här examensarbetet med aktionsforskning som metod och ur ett hermeneutiskt perspektiv har jag undersökt hur Ido Portalmodellen, som komplementär träning, kan öka måluppfyllelsen i kursen Dansteknik 1. Som verktyg har jag använt mig av observationer samt dagboksskrivande till att besvara mina forskningsfrågor. I början av studien upplevde eleverna att övningarna var svåra och hade ingen förståelse för syftet. Senare i studien hittade de strategier och därigenom ökade deras motivation för kunskapsutvecklingen. Nyfikenheten stimulerade den egna processen av progressionen. Slutligen så har detta arbete varit lärorik och intressant för mig både som lärare och dansutövare.

Syftet med uppsatsen är att i teori och praktik undersöka hur principer för demokrati och interkulturell dialog kan tillämpas i utformandet av interkulturella musikmöten och vidare verka för ett samhällstillvänt och inkluderande mångfaldsarbete vid högre musikutbildningar. Dessutom syftar uppsatsen till att utifrån praktisk erfarenhet undersöka vad sådana musikmöten i sin tur kan generera i form av interkulturell förståelse och ny kunskaps-utveckling.    I uppsatsens inledande delar förs resonemang kring principer för demokrati och god interkulturell dialog, samt hur dessa kan överföras till praktiska musikaliska kontexter och bilda teoretiskt och etiskt ramverk för vad som konstituerar ”ett gott interkulturellt musikmöte”. Från denna utgångspunkt planeras och genomförs ett aktionsforskningsprojekt i form av tre interkulturella musikmöten på Musikhögkolan vid Örebro Universitet, där praktiskt musicerande varvas med samtal kring musik, musikupplevelse och musikens kringliggande kulturella sammanhang.     Ur uppsatsens empiri framkommer exempel på hur interkulturella ”musikutbyten” (dvs möten med fokus på repertoar som associeras till deltagarnas kulturella bakgrunder) visserligen erbjuder goda möjligheter till ökad interkulturell förståelse, men också kan befästa stereotypiseringar av ”de andra”. För att undvika det senare argumenteras för att denna typ av möten bör innefatta gott om utrymme för samtal kring exempelvis autenticitet, musikupplevelse och repertoarernas kulturella sammanhang, för att kunna leva upp till idén om Det goda interkulturella musikmötet som eftersökts och skisserats i uppsatsens inledande delar. Genom dylika samtal uppmärksammas tidigare föreställningar om såväl ”den egna” musikkulturen som ”den andres”, samt hur vår upplevelse av såväl bekant som obekant musik i hög grad påverkas av sådana föreställningar.     Vidare argumenteras för interkulturella musikmöten där musicerandet sker ”bortom kultur”, för att fokusera på personliga möten snarare än ”kulturmöten”. Här föreslås utifrån uppsatsens empiri att kollektiv improvisation kan vara en fruktbar väg för upplösande av kulturella gränser och kreativt nyskapande.    Utifrån projektets dialogiska processer presenteras även ett antal konkreta förslag till utvecklat mångfaldsarbete inom uppsatsens platsspecifika kontext, dvs Musikhögskolan vid Örebro Universitet.

SammanfattningKunskap skaffas genom att tänka, känna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det är en metod där individen tränar sig i att på ett kreativt sätt uttrycka sina tankar och känslor. Resultatet av detta blir ökat självförtroende och individen blir en självständigt tänkande person. Jag ville prova att använda mig av rollspel, som baseras på teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn. Syftet med min uppsats har varit att förstå vuxna studerandes upplevelse av pedagogiskt rollspel, för att nå kunskap. I min litteraturgenomgång tar jag teorier om pedagogiskt drama och rollspel i relation till undervisning och kunskap. Uppsats bygger på deskriptiv kvalitativ/aktionsforskning. Min studie är baserad på två grupper med vuxna studerande inom omvårdnadsprogrammet. Den ena gruppen består av sex studerande, en man och fem kvinnor och den andra gruppen av sju studerande, två män och fem kvinnor. Gruppdiskussion med öppna frågor genomförs för att låta deltagarna beskriva/berätta sin utsaga utan att styras. Alla studerande skulle komplettera gruppdiskussionen med enskild inlämning av sin text om sina upplevelser. För att kunna göra djupanalys har jag använt mig av innehållsanalys. Resultatet från min studie visade att de studerande hade positiva upplevelser i fråga om pedagogiskt rollspel för att nå kunskap. De uppgav att de kunde ta till sig fakta kunskap och förstå den abstrakta texten. Dessutom upplevde de att deras tidigare erfarenhet, kunde användas på konkret sätt i högre grad än om de enbart skrivit prov eller haft muntlig redovisning. De ansåg vidare att rollspelet gav en inblick till deras framtida yrke.

Utgångspunkten i mitt arbete har varit att ta reda på om jag som pedagog kan påverka elever att ta eget ansvar för sitt lärande. Frågorna jag ville ha svar på löd: Hur tänker elever då de fritt får välja bänkkamrat? Kan jag som pedagog, genom påverkan, vägleda elever till att finna sitt optimala inlärningsklimat? Hur överensstämmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda på om alla elever i klassen hade någon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. Själva undersökningen, aktionsforskningen, sträckte sig över fyra veckor. I början på veckorna lät jag eleverna välja bänkkamrat efter kriterier som jag påtalat inför valen. I slutet av veckan lät jag dem utvärdera. Undersökningsgruppen bestod av 15 elever, 7 flickor och 8 pojkar från en landsortsskola i nordvästra Skåne. Jag fann, på basis av min lärarerfarenhet, att många elever gjorde kloka val. Slutsatsen av detta är att med lite mer övning och hjälp från pedagogen skulle eleverna säkert kunna ansvara för sitt eget kunskapsinhämtande.

Kreativitet är en förmåga som är efterfrågad i vårt samhälle och som anses viktig i många olika sammanhang, men som är svårt att beskriva i ord och svårt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden när de får arbeta med egna idéer. Som metod har jag använt aktionsforskning. Eleverna har fått arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjälp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag använt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar på att kreativitet går att lära ut och träna och vilka faktorer som stimulerar detta lärande. För att gynna elevers kreativitet behövs bl.a. att de får möjlighet till god dialog om sitt skapande med såväl lärare som med kamrater. Därmed kan de finna vägar till lärgemenskaper i gruppen. Lärarens roll blir att inta en mästarroll som kan fungera som guide, vägvisare och förebild. Undersökningen visade att eleverna blev stimulerade av att få ta eget ansvar för sitt lärande i slöjd och att de skapade spontana lärgemeskaper med de andra i gruppen och därmed fick stöd och idéer av varandra. Problem som uppstod under arbetets gång kunde lösas med hjälp av kamrater, läraren eller egen envishet.