Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som motiverar till pianospel under lektionstid samt vilken typ av motivation som framträder. Den undersöker även olika strategier för att som lärare kunna motivera sin elev i undervisningen. Undersökningen har genomförts med aktionsforskning och dokumenterats genom fältanteckningar och videoinspelningar. Insamlat material har observerats, analyserats och bearbetats och uppkomna förändringar har lett processen mot önskvärd riktning. Arbetet har drivits av teorin Self-Determination Theory och satt upptäckterna i relation till dess förespråkande inre och yttre motivation. Av resultatet framkom olika typer av motivation då faktorerna lek, egna val av material och erhållen beröm samt parametrarna att lyckas, känna igen material och spela utifrån rätt svårighetsgrad frambringade störst motivation och starkast vilja till deltagande och musicerande. Tillstånden av oförståelse, trötthet och påtvingande moment genererade i utesluten motivation. Reflektioner och lärdomar från upplevelserna samt nya förhållningssätt i praktiken har lyfts fram och tillskrivits uppsatsen. Upptäckten ger nytta och verktyg i att kunna tillgodose metoder och strategier för framtida bruk med avsikt att främja musikskapandet i undervisningen.

The main aim of the study is to create insight into students' algebraic knowledge and the conditions for their algebra learning at upper secondary level. An additional goal is to suggest ways to improve algebra teaching and learning within the Swedish edu­cational system, based on the results from the study. The study builds on an extended research and development project, which are presented in four phases. In the empirical study two cohorts of students were followed during their time of study at one upper secondary school in southern Sweden, and some main factors for success in algebra learn­ing were identified. This part of the study was presented more in detail in my licentiate thesis. The following three phases are described in the three articles, on which this thesis rests. In the second part of the study I reflect upon my development from being a teacher into being a teacher-researcher and what this has meant for my understanding of what happens in the classroom, and in what ways this has changed, especially enhanced, my way of teaching. In the third part, a deepened analysis is made of stu­dents' answers to how a functional relation can be explained. The fourth part is a literature review of recent research of the influence of calculators and other tech­nological tools on algebraic knowledge and skills. All parts of the project are put into one overarching frame, based on the didactical triangle with its main parts: the learning/the student, the teaching/the teacher, and the learning matter/the result of the education. As a background for the study a theoretical framework is used with five main components: mathe­matics and philosophy of mathematics, theories of knowledge and learning, the meaning of symbols, representational forms, and tools for learning. A thorough overview of earlier research in the field of algebra education is given, with a multi-dimensional perspective and with special focus on areas of importance for the study. A range of findings from the different parts of the study are presented and compiled, both on the basis of the theoretical framework and the didactical tri­angle. These results then form the starting point for consideration of significant implications for educational practice in mathematics within the areas: knowl­edge and development, symbols and representational forms, algebra as a strand in mathematics education, technology in mathematics education, and the importance of affective factors. Moreover, some suggestions is given to teachers about different methods and ways for local development projects in schools, and also suggestions for further research. / Huvudsyftet med studien är att skapa insikter om algebrakunskaper och villkor för algebralärande hos gymnasieelever. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i resultaten föreslå vägar till en förbättrad algebraundervisning inom det svenska skolsystemet. Studien bygger på ett längre forsknings- och utvecklingsprojekt, som kan indelas i fyra faser. I den empiriska grundstudien följdes två årskullar elever under sin studietid på en gymnasieskola i Sydsverige, och några huvudfaktorer för framgång i algebrastudierna identifierades. Denna delstudie har närmare presenterats i min licentiatuppsats. De tre följande faserna är beskrivna i de tre artiklar, som denna avhandling vilar på. I den andra delstudien reflekterar jag över vad min utveckling från att bara vara lärare till att även bli forskare betytt för min förståelse för vad som händer i klassrummet och på vilka sätt detta förändrat mitt sätt att undervisa. I den tredje fördjupas analysen av elevernas svar på frågan om hur ett centralt funktionssamband kan förklaras. Den fjärde delstudien är en litteraturöversikt över nyare forskning kring räknares och andra teknologiska verktygs inverkan på algebrakunskaper och -lärande.Samtliga delstudier sätts in i ett övergripande sammanhang som utgår från den didaktiska triangeln med huvuddelarna: den lärande/eleven, läraren/undervisningen och det lärda/resultatet av undervisningen. Som bakgrund för studien används ett teoretiskt ramverk bestående av fem huvudkomponenter: matematik och matematikfilosofi, teorier om kunskap och lärande, symbolernas betydelse, representationsformer och verktyg för lärande. En utförlig översikt över tidigare forskning inom området algebraundervisning ges, med ett multidimensionellt perspektiv och med speciellt fokus på delområden av betydelse för studien.En rad resultat från de olika delstudierna presenteras och sammanställs, utgående från såväl det teoretiska ramverket som den didaktiska triangeln. Dessa resultat bildar sedan utgångspunkt för viktiga implikationer för undervisningspraktiken i matematik inom områdena: kunskap och kunskapsutveckling, symboler och representationsformer, algebra som en röd tråd i matematikundervisningen, teknologi i matematikundervisningen och de affektiva faktorernas betydelse. Dessutom ges förslag till lärare om olika metoder och tillvägagångssätt för lokala utvecklingsarbeten på skolorna, samt förslag till vidare forskning. / Godkänd; 2010; 20100204 (ysko); DISPUTATION Ämnesområde: Matematik och lärande Opponent: Professor Carl Winsløw, University of Copenhagen, Danmark Ordförande: Gästprofessor Barbro Grevholm, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 12 mars 2010, kl. 13.00 Plats: A109

Studien syftade till att öka kunskapen om hur intensivundervisning i matematik kunde organiseras och genomföras för ett antal elever i matematiksvårigheter i grundskolans tidigare år. För att undersöka studiens syfte har ett aktionsforskningsprojekt bedrivits, där två elever i årskurs 2 och två elever i årskurs 3 fått möjlighet att testa intensivträning i matematik. Undervisningen skedde inom skoldagens ram men utanför ordinarie matematikundervisning. Studien skulle också undersöka vad som hände med elevernas matematiska lärande främst inom grundläggande taluppfattning, samt hur de upplevde en sex veckor lång intensivundervisning i matematik. I studien användes ett färdigt strukturerat material i arbetet med eleverna: Intensivträning i matematik (Olsson, 2016). Fyra lärare har intervjuats för att undersöka hur de ser på det specialpedagogiska stödet i matematik och denna typ av intensivundervisning.    Studiens resultat tyder på att en intensivundervisningsperiod, med fokus på taluppfattning, i varierande grad främjar elevers matematiska färdigheter. Resultatet indikerar att elevernas kunskaper har ökat inom det specifika talområde eleverna tränat efter att de genomfört intensivundervisningen, vilket stämmer bra överens med tidigare forskning inom området.

BAKGRUND: Borås brandkårsmuseum var i behov av en ny hemsida med pedagogiska funktioner och användarvänligt gränssnitt. Uppdraget gavs till den pedagogiska institutionen vid högskolan i Borås och resulterade till slut i det här examinationsarbetet. SYFTE: Att skapa en lärande och interaktiv hemsida, främst riktad till skolungdomar, som förmedlar den historia Brandkårsmuseet i Borås representerar. Samtidigt kommer vi att studera den process där vi tillsammans med uppdragsgivarna utformar hemsidans innehåll och funktion METOD: En aktionsbaserad ansats med inspiration av Lev Vygotskijs lärandeteorier. För systemutvecklingen har man utgått från ”Vattenfallsmodellen” och ”Tvåstegsmodellen”. Utifrån dessa två modeller har författarna skapat en egen modell RESULTAT: Utifrån att granska den process arbetet genomgått kan vi se hur hemsidan växt fram och formats utefter den modell vi arbetat fram. Vi har sett och dokumenterat hur planeringsstadiet utvecklats till en grund för det praktiska arbetet, likväl har vi sett hur det praktiska skapandet av hemsidan skett med hjälp av den grund planeringen gett. Resultatet är en beskrivning och kritisk granskning av denna arbetsgång. / Se prototyp av hemsida på: <http://www.3d-design.se/brand>

Syftet med studien är att undersöka hur elever i gymnasiesärskolan kan stödjas att utvecklas i berättelseskrivande, genom att pröva att genomföra undervisning som kontinuerligt utarbetats och analyserats i kollegial samverkan. Bakgrunden är två fenomen vi uppfattar som bristvaror i vårt arbete i gymnasiesärskolan; undervisning i berättelseskrivande och arbete med systematisk undervisningsdesign. I rollen som forskande lärare har vi under åtta veckor genomfört ett iterativt undervisningsutvecklande projekt med ansats i aktionsforskning, i en gymnasiesärskola i Mellansverige. Studien baserades på åtta lektioner i berättelseskrivande som dokumenterades, diskuterades och analyserades i samtal i fokusgrupp bestående av lärare och assistenter. Resultatet visar stödjande undervisningshandlingar på fyra plan; att förbereda eleven för lektionen, att motivera eleven att delta, att åskådliggöra kunskapsinnehållet samt att anpassa undervisningen så alla kan delta. I empirin framträdde också mönster som pekade på att undervisningen, synen på kunnande och förväntningarna på eleven präglades av spänningsfält av komplex karaktär. Utmanande för undervisningen var att hitta rätt nivå mellan tydlighet och flexibilitet, grupp och individ samt mellan ramar och frihet, och det syntes också en spänning mellan vilket kunnande eleverna ska utveckla och vad undervisningen innehåller. Dessutom tecknas en motstridig bild av en undervisning som både vill utmana och tro på eleven men samtidigt begränsar utmaningarna för att eleven inte ska misslyckas. När kategorierna ställdes mot dimensionerna i Gadds metastudie, framkom styrkor i förberedande, anpassande och motiverande undervisningshandlingar men brister när det gäller åskådliggörande av ämnesinnehållet med utgångspunkt från lärandemålen. Möjliga utvecklingsområden för undervisningen i berättelseskrivande är att designa en lärandemiljö som tydligare utgår från lärandemål och preciserar det önskade kunnandet, som sporrar elever att utmana sina gränser samt ger utrymme för narrativt skrivande som kommunikativ handling.

Forskning lyfter vikten av tidiga insatser samt uppföljning och utvärdering för att nå en inkluderande verksamhet, samtidigt framhålls bristen på utvärderingsverktyg för att säkerställa en inkluderande verksamhet. Efter flera års erfarenheter som förskollärare har vi sett att det saknas ett tydligt arbetsmaterial som inbjuder till en samsyn mellan professioner kring hur svårigheterna kring inkludering ser ut på organisations-, grupp- och individnivå. Det evidensbaserade ramverket Building Blocks syftar till att planera och utforma undervisning samt lärmiljö för att inkludera barn i behov av stöd i förskolans verksamhet. Ramverket utgår ifrån fyra block som stegvis bygger på varandra och vi har valt att fokusera på ramverkets matriser som omfattar organisation, grupp och individ. Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, en inkluderande förskoleverksamhet med stöd av ramverket Building Blocks matriser i den ordinarie verksamheten kan förändra förutsättningar och villkor för barn som både tillfälligt samt varaktigt är i behov av stöd. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod genom en fallstudie där den bearbetade datainsamlingen har inhämtas genom observationer, intervjuer och samtal samt genom implementeringen av Building Blocks matriser. Resultatet visar att användandet av Building Blocks matriser synliggjorde verksamhetens inkluderingsarbete. Med hjälp av matriserna kunde förbättringsområden urskiljas som sedan ledde till en utveckling på både gruppnivå samt individnivå.

<p>Vi har upplevt att fokus i skolan ligger väldigt mycket på svaga elever och att särbegåvade elever inte får samma stöd utifrån sina behov. I lärarutbildningen är det här ett område som oftast inte får något utrymme. Särbegåvade elevers situation i skolan är ett område som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att ämnet inte är uppe för diskussion i lärargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstå hur lärare bemöter och undervisar särbegåvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning. Vi konstaterar utifrån våra diskussioner med lärarna att en skola för alla inte finns. Det finns särbegåvade elever som i brist på motivation och stimulans sällar sig till de svaga eleverna. Därför anser vi att särbegåvade elever är ett område som behöver lyftas i lärarutbildningen och även i diskussionsgrupper ute på skolorna. De lärare som vi har arbetat med har saknat diskussioner kring de här eleverna.</p>

<p>På inbjudan av Blackebergs gymnasium har vi medverkat som deltagande lärare och forskare under ett projekt för integration. Detta projekt utgörs av mötet mellan en klass med elever av invandrarbakgrund och en klass med elever av företrädesvis svensk bakgrund. Rent praktiskt innebär detta att eleverna under en veckas tid har varit frikopplade från ordinarie schemabunden undervisning och istället deltagit i en serie evenemang med tema integration. Under denna vecka har vi handlett elever och efter bästa förmåga dokumenterat projektet. </p><p>Vår metod har varit aktionforskning. Detta innebär att vi mer eller mindre förutsättningslöst har gett oss in i projektet som deltagare då aktionsforskningen kräver två delar – aktion och forskning. Detta innebär att forskaren även måste vara praktiker. När vi anländer första dagen till Blackebergs gymnasium har vi i stort sett ingen specifik kunskap om vad integrationsveckan rent praktiskt ska komma att innebära. I samtal med lärare och elever har sedan bilden klarnat.</p><p>Till det material vi under veckan samlat in ställer vi frågor rörande begreppet integration, hur har detta applicerats under veckan? Hur har lärarlaget sett på integration i teorin och i praktiken? Vilka förutsättningar måste eller bör uppfyllas för att ett kvalitativt möte mellan dessa grupper ska bli av? En tredje fråga som vi ställer oss rör eleverna, hur har de sett på veckan? Tycker de att veckan har varit till för svenskfödda elever i samma mån som för elever med utländsk bakgrund? Samma fråga mer öppet formulerad; kan ojämlika förutsättningar ge ett bra möte? </p><p>Utifrån dessa forskarfrågor gör vi vissa upptäckter som vi analyserar och reflekterar kring. Den slutsats vi drar blir att integration inte kan vara ett mål man antingen uppnår eller inte uppnår. Integration är en process. Vidare står det klart för oss att begreppet integration i hög grad även innefattar begreppen ömsesidighet och jämlikhet. Vi är övertygade om att integration inte får vara en enkelriktad åtgärd utan att det istället bör ses som en reflexiv process. För att praktiskt genomlysa och förmedla detta är ett projekt som integrationsveckan på Blackebergs gymnasium av mycket stort värde.</p>

No description available.

<p>Uppsatsens syfte har varit att utvärdera genomförda lektioner med hjälp av en s.k. kompetensjournal, där man för anteckningar om sitt arbete och om sig själv för att utvecklas i yrket. Huvudfrågeställningen har varit att utvärdera om kompetensjournal är ett bra verktyg för att utveckla sig själv som lärare. Studien har skett under den sista VFU-perioden på gymnasielärarutbildningen. Två gymnasieklasser har varit själva kontexten som uppsatsskrivaren har befunnit sig i. Slutsatsen är att kompetensjournal är ett användbart verktyg för att lära känna sig själv i yrkesrollen och framförallt skapa en distans till olika situationer. En nackdel är att det kan upplevas som en extra skrivbörda, istället för ett hjälpmedel, för en yrkesarbetande lärare.</p>