Global ETD Search

1	Det var en gång... : En undersökning om hur högläsningen i hemmet påverkar barns skönlitterära skrivande i skolan / Once upon a time... : A survey about how reading aloud at home effects story writing among children in school Larsson, Ronja January 2016 (has links) I den här undersökningen ämnar jag ta reda på huruvida högläsningen i hemmet påverkar barnens skönlitterära skrivande i skolan. Arbetets empiri utgörs av en enkätundersökning där jag letar efter de mest representativa deltagarna för en vidare intervju, samt insamlat dokument i form av elevtexter. Vad gäller informanterna har jag medvetet valt elever i årskurs 4 då dessa elever bör ha kommit längre i sitt skrivande än de som går i årskurs 3. Mitt resultat ställs sedan mot tidigare forskning och styrdokument för att försöka förstå högläsningens betydelse eller inte betydelse för det skönlitterära skrivandet. Min undersökning visar att den högläsning som barn får hemma är av betydelse för det skönlitterära skrivandet i skolan. De barn som deltog i undersökningen och som får högläsning hemma skriver mer fantasifulla texter än de barn som inte får högläsning hemma. De barnen som inte har någon som läser högt för dem hemma tenderar i den här undersökningen att skriva mer sanningsenliga eller vardagliga texter som också mäter mot lägre kunskapskrav. / In this survey I aim to find out if adults’ reading aloud at home to their children has an impact on children’s story writing in school. The survey is based on a questionnaire, interviews with six children, and the children’s written stories. I’ve made a deliberately choice when it comes to my informants. I’ve chosen children in the 4th grade to be a part of this survey because they are supposed to have come further with their story writing than children in the 3rd grade. The result of this survey is analyzed in relation to earlier research on the subject. My survey shows that reading aloud at home has a big impact on children’s story writing in school. The children who participated in this survey and who had someone reading aloud to them at home, did write better stories containing lots of fantasy. The children who didn’t have anyone at home reading aloud to them wrote stories based on reality and their own experiences and reached lower grades. Högläsning Narrativt skrivande
2	Att utveckla berättelseskrivande i gymnasiesärskolan : En aktionsforskningsstudie Myrén, Charlotta, Olsson, Hanna January 2018 (has links) Syftet med studien är att undersöka hur elever i gymnasiesärskolan kan stödjas att utvecklas i berättelseskrivande, genom att pröva att genomföra undervisning som kontinuerligt utarbetats och analyserats i kollegial samverkan. Bakgrunden är två fenomen vi uppfattar som bristvaror i vårt arbete i gymnasiesärskolan; undervisning i berättelseskrivande och arbete med systematisk undervisningsdesign. I rollen som forskande lärare har vi under åtta veckor genomfört ett iterativt undervisningsutvecklande projekt med ansats i aktionsforskning, i en gymnasiesärskola i Mellansverige. Studien baserades på åtta lektioner i berättelseskrivande som dokumenterades, diskuterades och analyserades i samtal i fokusgrupp bestående av lärare och assistenter. Resultatet visar stödjande undervisningshandlingar på fyra plan; att förbereda eleven för lektionen, att motivera eleven att delta, att åskådliggöra kunskapsinnehållet samt att anpassa undervisningen så alla kan delta. I empirin framträdde också mönster som pekade på att undervisningen, synen på kunnande och förväntningarna på eleven präglades av spänningsfält av komplex karaktär. Utmanande för undervisningen var att hitta rätt nivå mellan tydlighet och flexibilitet, grupp och individ samt mellan ramar och frihet, och det syntes också en spänning mellan vilket kunnande eleverna ska utveckla och vad undervisningen innehåller. Dessutom tecknas en motstridig bild av en undervisning som både vill utmana och tro på eleven men samtidigt begränsar utmaningarna för att eleven inte ska misslyckas. När kategorierna ställdes mot dimensionerna i Gadds metastudie, framkom styrkor i förberedande, anpassande och motiverande undervisningshandlingar men brister när det gäller åskådliggörande av ämnesinnehållet med utgångspunkt från lärandemålen. Möjliga utvecklingsområden för undervisningen i berättelseskrivande är att designa en lärandemiljö som tydligare utgår från lärandemål och preciserar det önskade kunnandet, som sporrar elever att utmana sina gränser samt ger utrymme för narrativt skrivande som kommunikativ handling. Systematisk skrivundervisning narrativt skrivande aktionsforskning gymnasiesärskola intellektuell funktionsnedsättning Pedagogy Pedagogik
3	Det är en skolkunskap inte en livskunskap : En kvalitativ studie om lärares skrivundervisning och deras reflektioner kring sin praktik Borg, Ulrika, Olsson, Lovisa January 2015 (has links) The aim of this study is to investigate, from a didactic perspective, how teachers pursue their writing instruction. A certain focus is directed towards discursive writing and the way the teachers support second language learners. The purpose is to compare the teachers’ writing instruction regarding the aspects above. The lack of research when it comes to the practice of discursive writing and writing instruction, in Swedish primary schools, in general form the basis of this study. The following questions provide the framework of this study:What are the teachers’ perspectives and reflections on discursive writing and writing instruction in general? In what ways is the teaching in writing designed and how does the teachers’ reflect on their teaching? Is there a difference between how the teachers conduct their writing instruction, with regard to a second language perspective, and how does the teachers reflect upon that? The study is based on observations and interviews with two teachers regarding these matters. The theoretical approaches of this study are Ivanic’s (2004) discourses of Writing and Learning to write and the theoretical concept scaffolding (Wood, Bruner, Ross 1976, s. 89-90, 97-99). The results show, in conclusion, that the teachers’ writing instruction includes the majority part of Ivanic’s discourses but these are variously practiced. The major part of the teaching was, in both teachers’ classrooms, performed in accordance with the narrative genre but discursive writing was also practiced. The teachers showed an awareness of the importance of supporting second language students, but a difference in the way they conducted their writing lessons from this aspect was evident. writing instruction discursive writing narrative writing second language learners skrivundervisning diskursivt skrivande narrativt skrivande andraspråksinlärare
4	Tror du att farmor har krympt? : En undersökning om hur elevers narrativa skrivstrategier gynnas om undervisningsfokus ligger vid utvecklandet av lässtrategier Glaslilja, Skilla, Kvick, Hanna January 2019 (has links) Astrid Lindgrens kärlek till skönlitteratur och barndomen har lockat fram det här examensarbetet. Arbetet består av en kvalitativ empirisk studie, vars syfte är att undersöka om arbete med skönlitteratur och lässtrategier kan utveckla skrivstrategier som är nödvändiga för narrativt skrivande. Studien är genomförd med nära koppling till Skolverkets texter kring berättande skrivande, avseende årskurs 4–6 i skolämnet svenska. Som undersökningsmetod har valts att analysera elevtexter från elever i årskurs 6, producerade både före och efter ett arbetsmoment med utgångspunkt i Astrid Lindgrens skönlitterära bok Mio, min Mio. Befintlig forskning visar att elever upplever svårigheter då de får i uppgift att komponera en väl fungerande text, samt att lärare upplever det svårt att motivera elever till att finna läslust och att utveckla skrivstrategier. Eleverna som deltagit i denna undersökning visar, efter undervisning som endast fokuserat på att förbättra deras lässtrategier, tendenser till positiv utveckling avseende narrativa skrivstrategier. Astrid Lindgren berättande texter boksamtal grundlärare läsförståelse lässtrategier lärare mellanstadiet narrativt skrivande skrivstrategier skönlitteratur undervisning årskurs 4–6 Languages and Literature Språk och litteratur
5	Rytmen bor i mina steg : En rytmanalytisk studie om kropp, stad och kunskap / The rhythm lives in my steps : A rhythm-analytical study of body, city and knowledge Johansson, Sara January 2013 (has links) This thesis brings together a fascination with the city and a keen interest in the knowledge process. The point of departure is the bodily, sensory and emotional experience. That the author uses her own perceptions and experiences and is preoccupied with her own knowledge process means that she writes herself into an autoethnographic context. She also experiments with the writing and allows it to take on a more literary form as she writes about her own sensory impressions and feelings. The term rhythmanalysis is employed as a way of assessing, exploring, interpreting and understanding the world that embraces the embodied experience. Human beings are embodied beings, a claim we can make by referring to our own experiences as well as how we perceive, communicate and interact. The study delves into two aspects of rhythmanalysis, first as a way of describing the knowledge process as rhythm-analytical, which implies that bodily experiences are equally important as intellectual ones, and secondly as a way of talking about the city as polyrhythmic. It follows upon the latter that embodied rhythmanalysis of the city is possible. The rhythmanalysis may ultimately be seen as a project aimed at overthrowing the Cartesian dualism between body and mind. That we are embodied has a methodological consequence that is as simple as it is essential: the scholar exists in the world she studies. The researcher is not a neutral observer. She is a co-creator. She is a body, placed in time, space and history. She is situated, which means that her knowledge is also situated. Thus, the rhythmanalysis encompasses the body, the senses and feelings, and can be described with one key word: movement. It finds support in theories that acknowledge the fluid, the becoming, the situated, the performative, the relational, the dynamic, the material. It seeks methods that experiment, that focus on practices rather than discourses, that are preoccupied with a movable world rather than a static one. rhythmanalysis rhythm methodology method knowledge process movement city walking body mind embodiment Cartesian dualism affect emotion feeling senses touch sensory ethnography non-representational theory phenomenology new materialism/material feminism situated knowledge autoethnography memory rytmanalys rytm metodologi metod kunskap rörelse stad promenad kropp medvetande förkroppsligande cartesiansk dualism affekt emotion känsla sinnen känsel sinnlig/sensorisk etnografi icke-representationell teori fenomenologi ny materialism/materiell feminism situerad kunskap autoetnografi minne

1

Page generated in 0.1897 seconds