This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Karriärtjänstreformen lanserades i Sverige under 2013. Reformen syftar bland annat till att höja elevernas kunskapsnivå och att stärka läraryrkets status. Därmed inrättades befattningen förstelärare. Försteläraren kan ses som en slags utvecklingsledare som främst ska undervisa men som även kan inneha skolutvecklande uppdrag. Införandet av förstelärare har väcktdebatt i skolorna då reformen anses otydlig gällande syfte och genomförande. Tidigare forskning visar på att det är komplicerat att vara utvecklingsledare i en mellanposition mellan rektor och kollegor. Beroende på om skolutveckling bedrivs ur ett topdown-perspektiv eller ett bottom-up-perspektiv ställs det olika krav på utvecklingsledaren. Kraven kan oavsett vilket perspektiv man anlägger vara svåra för en utvecklingsledare att infria. Sedan tidigare pågår följeforskning kring reformens implementering och vissa utvärderingar har gjorts. Däremot saknas ett inifrånperspektiv på reformen, något som studien bidrar med. Syftet med studien är att beskriva förstelärares levda erfarenheter av sin roll som förstelärare. Studien svarar på vilka hinder och möjligheter förstelärare upplever i sitt förstelärarskap samt vilka implikationer dessa erfarenheter får för möjligheterna att utveckla undervisningen, skolan och professionen. För att kunna närma sig och förstå fenomenet förstelärare har studien en fenomenologiskansats. Genom att använda halvstrukturerad livsvärldsintervju som metod fick sex förstelärare från tre olika kommuner berätta om sina erfarenheter av sitt förstelärarskap. Resultatet presenteras i form av sex olika teman: att söka eller inte söka förstelärartjänst; jante och kollegors syn på försteläraren; att bli lyft av ämneslyften; från lärare till handledare; arbetsprocesser och samverkan med andra aktörer samt möjligheter och hinder i framtidauppdrag. Temana har sedan analyserats i relation till olika perspektiv på skolutveckling där aktionsforskning och evidensbasering har fått fungera som två idealtyper för skolutveckling. I studien framkommer att förstelärare befinner sig i spänningsfältet som uppstår mellan de tvåidealtyperna för skolutveckling. De möter motsägelsefulla krav och förväntningar i sinauppdrag, vilket innebär att de är i behov av stöd för att kunna genomföra det de är ålagda. Skolans utveckling utgår sällan från lärarnas egna frågor utan drivs i första hand uppifrån genom till exempel centralt styrda fortbildningsinsatser. Det leder också till att det är vissa ämnen och ett visst kunskapsuppdrag som prioriteras. För att reformen ska kunna vara hållbarkrävs att förstelärarna får vara med och påverka uppdragen, att de får hjälp och support i sittarbete samt att huvudman och rektor tydligt kommunicerar hur förstelärarna tillsätts och hur uppdragen ser ut.

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka hur inre och yttre ramar, som tid, lagar och förordningar kring några lärares arbete påverkar deras arbetsvillkor. Forskningsfråga: Vilka ramar möjliggör alternativt försvårar för lärarna? Metodologiska utgångspunkter och teoretiskt ramverk Studien är placerad inom pedagogisk kritisk aktionsforskning. Den är emancipatorisk och utgår från en hermeneutisk konstruktiv kunskapsteori, vilket kortfattat innebär att kunskapsbildningen utgår från ett intresse sprunget ur den pedagogiska praktiken. Genom systematisk reflektion får man en rationell förståelse för praktiken som studeras. De kunskapskonstituerande intressena kan bidra till en kognitiv handling. Aktionsforskningens data som insamlats har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin. Ramfaktorteorin kan förklara sambandet mellan hur externa ramar eller med andra ord de yttre förutsättningarna för verksamheten påverkar undervisningsprocesser och förståelsen av desamma. Resultat Resultatet visar att det är flera ramar som påverkar lärarnas arbetsvillkor. Ramarna som ger lärarna möjligheter är exempelvis: avsatt tid för samplanering och gemensam reflektion och uttalade ramar för möten. Andra ramar som försvårar är: vissa ekonomiska budgetramar som inte utökats i samma takt som exempelvis timplanen, fysiska ramar som uppkoppling, kopieringstrassel som försvårar för lärarna och tar deras tid. Inre ramar kan också försvåra som att inte alla tar sin lagstadgade rast. Även den juridiska ramen, tillsynsplikten, kan i vissa fall begränsa lärarna.

Utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska skolor utforma ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisning med utgångspunkt i professionell kunskap och erfarenhet hos läraren. Läroplanen för gymnasiesärskolan lyfter fram kollegialt arbete som ett sätt att utveckla undervisning där kunnandet hos eleven är i centrum. Med kollegialt arbete menas att personal i skolan ges förutsättningar för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera undervisning. Internationell och svensk forskning påtalar behovet och vikten av kollegialt arbete i skolor. Gymnasiesärskolan är svagt beforskad i allmänhet och gällande kollegialt arbete i synnerhet. Syftet med den här studien är att genom kollegialt arbete undersöka vilka förändringsaspekter som kan framkomma i ett systematiskt arbete genom exemplet skrivundervisning i gymnasiesärskolan. Genom kollegialt arbete prövades en för verksamheten ny systematisk undervisningsdesign baserad på planering, genomförande och analys, genom exemplet skrivundervisning. Aktionsforskningsstudien med fyra lektioner utarbetades genom ett kollegialt arbete i en fokusgrupp där två klassassistenter och tio lärare deltog. I fokusgruppsarbetet sågs möjligheter med kollegialt arbete som avsatt tid för förberedelser och samtal sanktionerat av rektor, ostörda samtal med fokus på en sak samt att dela reflektioner och erfarenheter med kollegor. Resultatet visade att samtal i fokusgrupp inte enbart fördes kring skrivundervisning och hur skrivundervisning kan förbättras utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen  utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen.

Kandidatuppsats 15hp, Civilekonomprogrammet, Linnéuniversitetet Växjö Författare: Mikael Bergström, Fanny Hammarström och Louise Samuelsson Handledare: Pia Nylinder Examinator: Elin Funck Titel: Utformning av ett balanserat styrkort – En aktionsorienterad fallstudie på Bong Retail Solutions AB Bakgrund: Det balanserade styrkortet som styrverktyg har sedan det introducerades haft en genomslagskraft inom verksamheter. För fallföretaget Bong Retail Solutions AB, som nyligen genomfört en strategiförändring, kan ett balanserat styrkort förenkla styrning och uppföljning. Då strategiförändringen är centrerad runt kundorientering erbjuder styrkortets förmåga att väva samman diverse dimensioner. Syfte: Studien ämnar undersöka de omständigheter som råder för Bong Retail Solution AB samt översätta dessa styrkor och svagheter till ett praktiskt användbart balanserat styrkort för verksamheten. Detta ska i sin tur leda till en för strategin mer anpassad och effektiv prestationsmätning och i längden ökat värdeskapande för företagets kunder. Metod: Studien är uppbyggd kring en fallstudiedesign vilken kombineras med en metod grundad i aktionsforskning. Genom intervjuer och analys av tillhandahållen information kommer arbetet med framtagning av det balanserade styrkortet framarbetas i samspel med företaget. Slutsats: Studien har resulterat i ett utformat balanserat styrkort som är anpassat i enlighet med företagets kundorienterade strategi och den miljö företaget verkar inom. Styrkortet ämnar fungera som en karta över de delar som anses mest kritiska för att effektivisera verksamheten samt skapa värde för företagets kunder. Nyckelord: Balanserat styrkort, Aktionsforskning, Kundorienterat, Tillverkning, Styrningsverktyg, Prestationsmätning.

Ett självreglerat lärande (SRL) handlar om att kontrollera sitt eget lärande genom att sätta upp realistiska mål, aktivt använda och välja strategier för att upp nå mål samt reflektera över sin process. Forskning visar att användandet av SRL leder till effektivt lärande men har även visat att lärare känner en osäkerhet i hur de ska använda sig av självreglering i undervisningen. Givet detta är det av intresse att beskriva och öka förståelsen för en process när en lärare arbetar med SRL i undervisning. I avsikt att kunna undervisa om SRL utvecklades och dokumenterades den egna kunskapen om självreglering under ett år genom en loggbok. För att arbeta med elevers SRL genomfördes en aktionsstudie där aktionen bestod av matematiklektioner som innefattade olika verktyg vars syfte var att utveckla elevers självregleringsförmåga. Resultaten analyserades utifrån teorier om självreglering och lärande vilket visar hur SRL-processen kan förstås på ett mer djupgående sätt.

Utvecklingsarbetet behandlar hur planerade aktiva samtal med elever på fritidshemmet kan engagera elever och motivera till ett förändrat klimat. Syftet är att genomföra strukturerade och planerade samtal för att stärka och öka elevernas egen förmåga att kunna bygga trygga relationer i den egna fritidsgruppen. Orsaken till valt utvecklingsområde var att den aktuella gruppen hade en konfliktfylld vardag på fritidshemmet. Arbetet utgår från Lgr11:s fem grundpelare inom värdegrund, nämligen, Alla människor lika värde, jämställdhet mellan könen, individens frihet och integritet, människolivets okränkbarhet och solidaritet mellan människor. Värdegrundsarbetet har varit en strategi för att förbättra skolans demokratiska praktik. Metoder som har använts för en aktionsinriktad ansats är observationer, samtal och intervjuer, både i grupp men också individuellt. Resultatet visar att genom aktionen har nya relationer skapats på fritidshemmet och eleverna upplever att det är ett tryggare klimat. Eleverna reflekterade under och efter avslutat utvecklingsarbete över hur en bra vän ska vara och försöker att arbeta efter den normen själv. Slutligen resulterade utvecklingsarbetet i att eleverna började fundera över vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt samt en iakttagelse och diskussion om att pojkar ofta tar mer plats vid samlingar än flickor.

This Study is an action research, investigating didactic approach by three different dance teachers at the Resource Centre at the Community School of Arts in Stockholm. The Resource Centre offer activities after school, for children and young people with disabilities or students who are in need of smaller groups. The questions asked are: What underlying norms and ideals are at work, what similarities and differences in approach is seen amongst the teachers at the same workplace? How do educators achieve communication and adapt this to the students' conditions? What kind of educational interventions are most prominent, and what sort of development is stressed? The study points out that there are similar ideas between the teachers but it is conducted in different ways. The prime educational interventions is to achieve communication. The teachers are using among other technics intonement, mirroring, modification of students movement, collaboration and play. Another prominent goal is to develop movement diversity. The tools for accomplish this are both visual, verbal, audio active, tactile and emotional. The teachers are striving for clarity in instruction, in the room and other wise. This study points out the importance that all children and youth should have the opportunity to dance. And to fulfill this task there should be changes in teachers education and further education for teachers in the Community School of Arts. This study also proposes that motor abilities are better practiced in a dance lesson than in pure tutoring environment, due to the aspect of vitality and intent in dance practice. Therefor dance and movement should be a required element in the curriculum for Special Schools. Through movement and dance the goals of the curriculum could be easier attained. Hence a training should be available for student assistants in Special schools.

Årligen omsätts 500 miljarder kronor vid offentliga upphandlingar. Dessa upphandlingar kan handla om alltifrån kontorsmaterial till IT-konsulter. Detta innebär att det är en väldigt stor bredd på de företag som fungerar som leverantörer och anbudslämnare. Personerna som lämnar anbud har varierande kunskaper i anbudslämning och datoranvändning vilket påverkar deras förmåga att lämna anbud. Att vinna en upphandling kan innebära ett stort tillskott för ett företag och det är därför viktigt att det anbud som lämnas in är korrekt. TendSign är ett webbaserat verktyg som ska stödja företagen i arbetet att lämna anbud. Verktyget ska se till att alla delar i processen att lämna anbud bli rätt så att det anbud som sedan lämnas in godkänns. Systemet genererar dock mycket support från användarna och för att kunna minska den supporten har en omdesign av systemet gjorts där skisstekniken microsketching har använts. Den här rapporten syftar till att undersöka om skisstekniken microsketching går att använda vid en omdesign där beskrivningen av designproblemet är baserat på en expertutvärdering. Designarbetet utfördes av rapportförfattaren och en interaktionsdesigner och för att undersöka frågeställningen användes aktionsforskning. Rapportförfattaren utförde deltagande observationer under den första delen av designarbetet och förde under den tiden en observationsdagbok. Analysen av observationsdagboken visar att microsketching, med några justeringar, gick att använda i det aktuella designprojektet. Expertutvärderingar är inte en ideal metod i kombination med microsketching eftersom de inte ger något större stöd för innovation och nytänkande och har fokus på existerande problem. Dock ger de vid en omdesign av ett system med problem med användbarheten en bra grund för designern att stå på under microsketchingarbetet. Som avslutning ges förslag på hur microsketchingtekniken kan anpassas till designprojekt som liknar det som studerats i den här uppsatsen.