Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap. Däremot menade man att måluppfyllelsen är svårare att utvärdera i undersökningsbaserat lärande jämfört med traditionella undervisningsformer, bland annat för att eleverna ofta väljer att arbeta med olika frågeställningar. Eftersom många olika aktiviteter pågår samtidigt kan det kan vara svårt att få möjlighet att koppla egna resultat till naturvetenskapliga teorier och modeller för att därmed skapa djup i sin förståelse. Resultat i aktionsforskningsstudier är väldigt kontextberoende och därför svåra att generalisera men på just den undersökta skolan innebar undersökningsbaserat lärande att elevernas intresse ökade.

<p>Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap. Däremot menade man att måluppfyllelsen är svårare att utvärdera i undersökningsbaserat lärande jämfört med traditionella undervisningsformer, bland annat för att eleverna ofta väljer att arbeta med olika frågeställningar. Eftersom många olika aktiviteter pågår samtidigt kan det kan vara svårt att få möjlighet att koppla egna resultat till naturvetenskapliga teorier och modeller för att därmed skapa djup i sin förståelse. Resultat i aktionsforskningsstudier är väldigt kontextberoende och därför svåra att generalisera men på just den undersökta skolan innebar undersökningsbaserat lärande att elevernas intresse ökade.</p>

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka hur gymnasieungdomar som uppskattar skolans litteraturundervisning beskriver engagerande litteraturundervisning för att utifrån deras beskrivningar diskutera hur en litteraturundervisning som är engagerande kan organiseras. För att uppfylla detta syfte genomfördes en småskalig intervjustudie med sju gymnasieelever. Det transkriberade materialet som studien gav upphov till tematiserades till ett antal kategorier och dessa analyserades sedan med hjälp av studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att de engagerade eleverna uppskattar om litteraturundervisningen utgör ett gemensamt arbete med samtal kring texter som kan relateras till ungdomarnas vardag eller livsvillkor. Studien visar också att de engagerade eleverna upplever att de är i minoritet i undervisningen. Med hjälp av tidigare forskning på området diskuteras en litteraturundervisning som har potential att engagera fler elever. En sådan undervisning bör erbjuda fler vägar in i undervisningens samtal, exempelvis genom att eleverna läser texter av olika svårighetsgrad på samma tema eller genom att samtalen också kretsar kring andra medieformer än skönlitterära texter. En sådan litteraturundervisning kan sägas skilja sig från elevernas fritidsläsning men en slutsats i föreliggande arbete är att det snarast kan vara en fördel då det har potential att göra skolläsningen till något som är stimulerande och meningsfullt i sig.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med musik ser ut i fritidshem utifrån ett lärarperspektiv. Utgångspunkten i studien har arbetats fram genom fyra centrala forskningsfrågor som berör hur lärare i fritidshem uppfattar att musik kan användas som ett pedagogiskt verktyg, vilka faktorer som påverkar hur lärare använder musik i fritidshem, vad lärare har för insikt i elevers musikintresse samt vilka problem eller svårigheter som lärare ser i arbetet med musik i fritidshem.För att analysera resultatet på det insamlade datamaterialet har studien använt sig av tidigare forskning, litteratur samt ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Studiens teori utgår från det sociokulturella perspektivet (Hwang och Nilsson, 2011) för att upprätta en analys, inom det sociokulturella perspektivet har appropriering (Säljö, 2000) varit ett viktigt inslag för att analysera resultatet, vilket kortfattat innebär innebär att ta till sig och bli förtrogen med sociokulturella redskap i olika sociala praktiker. De sociokulturella redskap som visar sig i föreliggande studie är exempelvis: instrument, digitala verktyg och lokaler.Studien kan visa att lärarna i fritidshem har olika arbetssätt och tankegångar kring arbetet med musik i fritidshem, men samtliga tillfrågade har någon form av agenda de utgår från i sitt personliga arbete med musik i verksamheten. Lärarna i fritidshem visar att de aktivt arbetar med att ta tillvara på elevers intresse när de spontant uttrycker en vilja att arbeta med musik i fritidshemmet. Studien visar även att arbetet med musik skiljer sig mycket i svårighetsgrad och hur pass väl utrustade lärarna är i form av kunskap och tillgång till material för att framhäva musik som ämne i fritidshemmet.Studien har som avsikt att belysa hur musik kan användas i fritidshem och varför det är viktigt att musik får ta plats i verksamheterna på samma sätt som andra ämnen i grundskolan.

Vi ville förändra skolans energiundervisning så att den bättre skulle bemöta både elevernas svårigheter inom energiområdet och de önskemål eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vårt arbete präglats av hållbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser där vi designat och motiverat sekvenserna utifrån ämnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förståelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan få elever att nå en mer vetenskaplig förståelse. Samtidigt har vi försökt att utgå från elevernas önskemål genom att göra en varierad och intresseväckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i återkommande utvärderingar påpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror på svalnande intresse p.g.a. otidsenliga läromedel och undervisningsmetoder.

Syftet med studien var att öka kunskaperna kring hur lärare menar att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dessa till fördjupat lärande hos eleverna, samt hur de menar att det kan utvecklas. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de fångar upp naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna? Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på, och hur påverkar det undervisningen? Vilka faktorer påverkar lärarens möjlighet att fånga upp elevernas frågor och funderingar i NO-undervisningen, enligt verksamma lärare i årskurs F-3? Studien är kvalitativ och gjord ur ett lärarperspektiv. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och enkäter och datamaterialet bearbetades genom att materialet sorterades in i teman. De mest framträdande resultaten i studien är att lärare i studien ibland värderar faktasökande, praktiska moment och relationen till eleven i undervisningen högre än de ämneskunskaper eleverna utvecklar. Elevernas intresse för ämnet, en god relation till eleverna samt ett tryggt och gott klassrumsklimat prioriterar lärarna i studien särskilt högt i årskurserna F-3. Därför prioriterar studiens lärare även lärares erfarenhet och didaktiska kompetens högt, utöver lärares ämneskunskaper. Lärare i studien tar upp att didaktisk kompetens och erfarenhet kan kompensera för bristande ämneskunskaper. Tillgång till fakta på internet gör att studiens lärare inte känner att de behöver kunna besvara alla frågor och funderingar inom NO, och sökmotorer på internet används flitigt. Många lärare i studien skulle vilja organisera sin NO-undervisning mer efter elevernas frågor och funderingar men upplever att det inte finns tid eller resurser nog för att det ska vara möjligt. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarna i studien beskriver att de möter elevernas tankar och funderingar både med direkta svar och med följdfrågor samt att de leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna med en mängd olika metoder så som diskussioner, undersökningar och experiment. Lärarna i studien hanterar ofta naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på genom att söka upp svaret på internet, gärna tillsammans med eleverna. Detta medför att fokus flyttas från ämneskunskaperna till praktiska aspekter som hur man söker fakta och källkritik. Det framkommer också att vissa av studiens lärare ser det som viktigare att bemöta eleverna på ett bra sätt än att kunna ge rätt svar. Lärarna i studien upplever att tiden är den mest begränsande faktorn för hur väl de kan bemöta och besvara elevernas frågor och funderingar och leda dessa till fördjupat lärande hos eleverna. Detta styrs i sin tur av flera andra faktorer som gruppstorlekar, styrdokument, men också deras egna planeringar.

This study aims to develop knowledge about the teaching of literary history in upper secondary school. Sub-study I explores: What content is foregrounded when upper secondary school teachers of Swedish introduce literary history? And what significance can different teaching content have for sparking interest? Sub-study II explores: What teaching content sparks students’ interest in literary history? And what other aspects of the teaching spark their interest in literary history according to the students themselves? The study is framed by didactics and curriculum theory and also theories about interest and teaching. The material consists of video recordings from ten different lessons when upper secondary teachers were introducing literary history in the course Swedish 2. The experiences of upper secondary school students of the teaching were collected using questionnaires and interviews. All students were enrolled in university preparation programmes in a medium-sized Swedish city. The results of the analysis in Sub-study I show a wide range of potential literary history teaching content. The study thus contributes new empirical knowledge about what forms (in terms of its content) literary history can take in its teaching. In the past, Swedish as a subject has been discussed to a large extent in relation to the conceptions of the subject of Swedish as a skills subject, as a cultural heritage subject, and as an experience-based subject. The results of the study are discussed in relation to these conceptions but make further contributions by concretizing the variety of teaching content that occurs in classrooms. The results of the analysis in Sub-study II show that upper secondary school students’ interest in literary history can be sparked in relation to different content in the teaching such as students experiences; intertextuality; similarities and differences between different periods; epochs, authors and works, and aesthetic elements. The analysis also revealed aspects that could be linked to the teachers’ ways of leading and organising the teaching. These were passion and engagement; content legitimation; interaction and participation; variety; structure and delimitation and grades or de-emphasis on performance. The many themes identified in Sub-study II contribute to revealing different ways of sparking interest in literary history. This is an important result in view of the fact that previous research has shown that students lack interest in literary history teaching. Together, the two sub-studies contribute to revealing new empirical knowledge about literary history teaching. Finally, there is a reflective discussion which illuminate the study in relation to different perspectives on classroom management.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av musikteori som enskilt ämne på de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklära och satslära från olika år på Ingesunds musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal. Musikteorin verkar inte ha minskat nämnvärt under de senaste 9 åren. Hos de skolor som inte har teoriundervisning uppges anledningen vara dålig ekonomi, men hos de skolor som har haft, men tvingas lägga ner teoriundervisningen anges orsaken vara bristande elevintresse. Jag har även undersökt lektionernas utformning, lärarnas behörighet, integration av musikteori i instrumentallektionerna och marknadsföring av ämnet. I diskussionen resonerar jag om resultatet kan ge en förklaring till problemet med sjunkande kunskaper i musikteori. Svaren pekar på att det troligtvis inte är ett minskat utbud av musikteori, utan en minskad efterfrågan, som gör att kunskapsnivån har sjunkit. / The purpose of this study is to examine if there is a connection between the diminishing knowledge of music theory of applicants to colleges of music, and the offering of music theory in the Swedish music and culture schools. In order to reach this goal, I conducted a survey of the prevalence of music theory among the Swedish music and culture schools, and how this is organized. I have used a questionnaire in which the principal or the teacher of music theory has responded to, and I have examined the entrance examinations (C-test) in basic theoretical knowledge and harmony from different years at The Music Academy of Ingesund. Survey responses indicate that a third of those who answered, offer music theory as its own subject. These schools can be found in both large and small municipalities, with a varied number of students. Music theory does not seem to have decreased significantly over the past nine years. Among the schools that do not offer music theory, the main reason given for this is a poor economy. But among schools who offered music theory but were forced to discontinue, the main reason given were the students' lack of interest. I have also investigated the structure of the lesson, certified teachers, integration of music theory in instrumental lessons and the marketing of the subject. In the section where I discuss the results, an explanation may be found as to why there appears to be a declining knowledge of music theory. The responses indicate that while music theory is still generally offered as before, there is a reduction in demand, which may cause the knowledge level to decrease.