Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplevelser. I denna kvalitativa studie har jag, genom intervjuer, undersökt hur en grupp hemtjänsttagare upplever sitt sociala åldrande och möjligheterna till aktivering som hemtjänsten erbjuder. Resultatet visar sig vara högst individuellt beroende på den äldres förutsättningar, önskningar och personlighet. / The process of ageing implies changes in elder people social life. Getting retired, the loss of friends and life partners, and the sense of getting physically older make a vast influence on how elder experience ageing in a social perspective. The society has the responsibility of finding ways to offer elder people a satisfactory eldercare, taking in consideration all the needs of the individual. Elder persons with home assistance services are offered help to conduct a social life relating to their needs. According to research carried on by social gerontologists, the experiences of social ageing are not collective, but personal. The aim of this paper has been to gain further understanding about how elder people living at home experience their social ageing, and how the society achieves its task in relation to this matter. The results demonstrate that elders’ experiences are different depending on their life situation, personality, needs and desires

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasielärare arbetar med kreativa aktiviteter i syfte att intressera sina elever för litteraturhistoria. En kvalitativ intervjustudie valdes, där empirin sedan analyserades utifrån tematisk analys. Ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i Deweys utbildningsfilosofi användes för att tolka de identifierade temana som framkom av empirin. Resultatet visar hur kreativa aktiviteter kräver mer av elev som lärare, men också att de ger mer. Kreativa aktiviteter får kunskap att fastna, skapar engagemang, gemenskap och används som medel för att möjliggöra för läslust. Vidare visar resultatet hur variation används som verktyg i syfte att intressera elever för litteraturhistoria. Slutligen framhävs betydelsen av att göra undervisningsinnehållet relevant för eleverna och genom elevaktiva uppgifter anpassa dessa efter elevers vardag, intressen och programinriktning. En slutsats är att varierade undervisningsmetoder och arbetssätt ses som en framgångsfaktor för att skapa intresse för litteraturhistoria.

Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på hur elevers förståelse för multiplikation kan stärkas av lämpliga aktiviteter. I vår undersökning har vi använt oss av prov, enkäter, observationer och intervjuer i årskurs fyra. Det visar sig, av de resultat vi har fått fram att aktiviteterna, som vi har genomfört har hjälpt eleverna att utveckla sin kreativitet, uttrycka olika tankesätt och även olika möjligheter att uppfatta och granska uppgifter. / The main purpose of our thesis is to find out how proper activities can promote the understanding of multiplication. In our research we have used written tests, questionnaires, observations and interviews with pupils in the fourth grade. The results show that the activities have helped the pupils to develop their creativity, manifest different way of thinking and even different possibilities to apprehend and to study tasks closely.

Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på hur elevers förståelse för multiplikation kan stärkas av lämpliga aktiviteter. I vår undersökning har vi använt oss av prov, enkäter, observationer och intervjuer i årskurs fyra. Det visar sig, av de resultat vi har fått fram att aktiviteterna, som vi har genomfört har hjälpt eleverna att utveckla sin kreativitet, utrycka olika tankesätt och även olika möjligheter att uppfatta och granska uppgifter. / The main purpose of our thesis is to find out how proper activities can promote the understanding of multiplication. In our research we have used written tests, questionnaires, observations and interviews with pupils in the fourth grade. The results show that the activities have helped the pupils to develop their creativity, manifest different way of thinking and even different possibilities to apprehend and to study tasks closely.

Mindset har en stor inverkan på elevens tilltro till sin förmåga och är avgörande för dennes inställning till ämnet matematik. Läraren har i uppdrag att planera sin undervisning så att samtliga elever får en möjlighet att utveckla ett dynamiskt mindset för att på så vis finna glädjen och bli framgångsrika inom ämnet. Studien syftade till att öka kunskapen om hur lärare arbetar med helklassundervisningen i matematik på mellanstadiet för att främja ett dynamiskt mindset. Utifrån intervjuer beskrev sex verksamma matematiklärare på mellanstadiet hur de arbetar med klassrumsklimat, aktiviteter och feedback för att främja ett dynamiskt mindset hos eleverna. Studien resulterade i att klassrumsklimatet bör bidra till att eleverna känner sig trygga för att på så vis våga ta plats i klassrummet och bli bekväma med att misslyckas och se detta som en naturlig del av lärandet. Resultatet visade även att praktiska övningar är framgångsrikt i arbetet för ett dynamiskt mindset, samt att läraren bör ge feedback som är konkret, positiv och framåtsyftande.

Bakgrund: Demens är en global åldersrelaterad och degenerativ sjukdom. Demens medför kognitiva försämringar samt svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter, vilket medför att de är i större behov av stöd, hjälp och arbetsterapeutiska åtgärder. Arbetsterapeutens roll är att anpassa aktiviteter utifrån klientens behov, önskningar och förutsättningar. Att kunna utföra meningsfulla aktiviteter bidrar till hälsa och välbefinnande. Syfte: Beskriva betydelsen av meningsfulla aktiviteter som intervention för personer med demens. Metod: Litteraturstudien baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar från två olika databaser, Cinahl och Medline Ebsco. Studiens avgränsningar är engelsk text, peer-reviewed samt publicerade mellan årtalen 2010–2023. Det utfördes en kvalitetsgranskning utifrån Forsberg och Wengströms kriterier för att bedöma artiklarnas kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det att personer med demens upplever arbetsterapeutiska interventioner som meningsfulla och positiva. Detta redovisas i fyra kategorier och två underkategorier; Meningsfulla aktiviteter, Bekanta aktiviteter, Självutveckling, Klientcentrering, Det sociala sammanhanget samt Rogivande aktiviteter. Slutsats: Arbetsterapeutiska aktiviteter har en stor betydelse för personer med demens.

Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus. Inklusionskriterierna var att deltagarna hade varit pensionärer i minst tio månader och upp till fem år. Exklusionskriterierna var att deltagarna inte skulle ha några funktionsnedsättningar samt var oberoende av andra för att klara sina dagliga liv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pensionärer. Analys av data gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjuerna resulterade i 5 kategorier Mening med att fortsätta med produktiv aktivitet, Att känna sig fri i sin vardag, Det sociala umgänget, Att bli påmind om åldrandet, Att acceptera pensioneringen.Två av fem  kategorier innehar subkategorier. Resultatet visade att ett aktivt deltagande i det dagliga livet, efter pensionering, var betydande för informanterna för att uppleva en menningsfull vardag. Informanterna i studien beskriver upplevelser av deras dagliga liv efter pensionering. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att en mental förberedelse inför pensionering bidrar till en balans mellan olika dagliga, produktiva, instrumentella och fritidsaktiviteter och att en daglig struktur upprätthålls genom att sysselsätta sig med produktiva aktiviteter och fritidsaktiviteterna, vilket anses viktigt. Det framkommer även att ett aktivt liv i olika föreningar och organisationer kan leda till ett bättre social umgänge, förstärkt självkänsal, vilket kan leda till en bättre hälsa hos äldre.

Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docx Internet är en relativt ny arena för ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljö hänger samman med vad de gör i traditionella miljöer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer från de två första insamlingstillfällena i en treårig pågående longitudinell undersökning i Västra Götaland. I undersökningen ingår två ungdomskohorter; en grupp som följs över högstadietiden och en som följs över gymnasietiden. Variabel- och mönstercentrerade analyser användes för att få en så komplett bild av ungdomssexualitet som möjligt. Korrelationsanalys visade att det finns ett svagt positivt samband mellan sexuella aktiviteter online och offline det vill säga mellan sexuella aktiviteter på internet och i traditionella vardagsmiljöer. Resultatet av mönsteranalysen visar att det inte är vanligt med en utveckling där man går från att enbart ägna sig åt sexuella aktiviteter online till att enbart ägna sig åt sexuella aktiviteter offline och vice versa, det vill säga att man rör sig mellan de båda arenorna. Detta ger värdefull information för vuxna/behandlare som kommer i kontakt med ungdomar då det gäller planerandet av preventiva åtgärder. / Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docx Internet is a rather new arena for adolescents and there is still a lack of knowledge about adolescent behavior in this new environment and how it is correlated with the behavior in traditional environments. This master thesis aims at exploring adolescents’ sexual activities online and offline respectively. The analyzed material is part of a longitudinal study in the Västra Götaland region in Sweden, where researchers follow two cohorts of early (13-15 years) and mid (16-19 years) adolescents for three years. Data from the first two years of that study were analyzed in the present study. Variable and pattern centered analyses were conducted to get a broad understanding of adolescents’ sexuality as possible. Correlational analyses showed that there is a weak positive correlation between sexual activities online and offline, i.e.in the Internet and in traditional environments. The results from the pattern centered analysis showed that it is not common for adolescents to move from sexual activities online to only sexual activities offline and vice versa. This gives valuable information to adults/practitioners to help them plan preventive programs.

Vi ser en brist i upplevelser av elevinflytande och delaktighet i fritidsverksamheten ur elevers synvinkel. Vi upplever även att det finns en möjlig brist i samarbete mellan fritidspersonal och elever. Relevant forskning påpekar även att det saknas forskning kring elevers upplevelse av deras inflytande och delaktighet i fritids. För att kunna göra detta behöver vi inledningsvis undersöka och tolka elevernas upplevelser av inflytande och delaktighet som begrepp ur olika synvinklar i fritidsverksamheten. För att bäst kunna fånga elevernas upplevelser av fenomenen inflytande och delaktighet, har vi valt att utgå ifrån en fenomenologisk teoriförankring kopplat till syfte och frågeställningar. Vårt metodval utgår ifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod med en fenomenografisk analysmetod som val för att bearbeta vårt insamlade empiriska material. Inför intervjuerna förberedde vi tematiskt uppdelade intervjufrågor samt en definition av inflytande och delaktighet. Våra intervjuer utgick alla från samma skola. Vårt urval av informanterna utgick från strategiska urval. Vi valde att låta läraren välja ut vilka elever som skulle medverka i intervjuerna. Vårt urval begränsades av hur många elever som svarat ja på om de ville medverka eller inte. Begränsningen uppkom av en tidsbrist som upplevdes genomgående i hela examensarbetet. I vår första resultatdel använder vi oss av triangelmodellen kallad Det dynamiska medborgarskapet (SOU, 2000 1:37) kopplad till begreppen vi undersöker, som visar på komplexiteten mellan begreppen. Skillnader och likheter belyses mellan begreppen. Vår andra resultat del tar upp centrala begrepp kopplade till elevernas upplevelser av deras inflytande och delaktighet i fritidsverksamheten. Begreppen informanterna kopplade till inflytande och delaktighet, var bestämmande (inflytande) och deltagande (delaktighet). Det mest framträdande resultatet i den här delen var elevernas positiva upplevelse av utrymme för val av delaktighet och innehåll i fria aktiviteter. Eleverna diskuterade även läromedel i fria aktiviteter, i vilka de såg en brist i att kunna påverka. I planerade aktiviteter upplevdes en brist på samarbete med fritidspersonalen . Eleverna upplevde även möjligheter till inflytande i formella representativa aktiviteter (fritidsråd).I slutsatsen upplever eleverna delaktighet och inflytande som komplexa begrepp, som är svåra att skilja åt. Det upplevdes ett stort utrymme för inflytande i val och innehåll i fria aktiviteter, medans i planerade aktiviteter upplevdes en potentiell brist på inflytande i innehållet. En annan brist i planerade aktiviteter som kan tolkas är elevernas möjlighet till inflytande i delaktighet. En möjlig slutsats av detta som kan ha en positiv effekt är att variera planerade aktiviteter, där vissa tillåter inflytande i delaktighet. Informanter upplevde även att de inte fick möjlighet till inflytande i val av vilka material (läromedel) som skulle finnas tillgängliga i fria aktiviteter. Eleverna upplevde möjlighet till inflytande i formella representativa aktiviteter, i detta fallet diskuterades specifikt fritidsråd.

Studiens syfte har varit att få syn på hur barn möter och använder matematik i förskolan samthur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhåller sig till ämnet. Både i de ickestyrdaaktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn på matematik i förskolansamt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med ämnet. Vilka teorier somligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISAundersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat så lågtkunskapsmässigt inom matematik. Jag frågade pedagogerna om deras syn på om matematikeni förskolan skulle kunna lägga grunden för en förståelse och ett aktivt och intresserat lärandeupp i skolåldern. Enligt Lpfö 98 (rev.2010) ska förskolan arbeta för att lägga grunden till ettlivslångt lärande och bedriva verksamhet som stimulerar barnens lust till utveckling ochlärande. Jag genomförde min undersökning på två olika avdelningar på en förskola i Skåne.Undersökningen var uppdelad i två olika moment, moment ett var en intervju där jag ställdekvalitativa frågor till pedagogerna som jag skickade ut till dem i skriftform och moment tvåvar observationer som jag gjorde på de båda avdelningarna. Något som genomsyrade svarenjag fick in från personalen var synen på det kompetenta barnet, barnet som kan bara det gesmöjligheter att utvecklas vidare. Men också behovet av vidare utbildning inom ämnetmatematik från pedagogernas håll, de som har vidare utbildning inom matematik beskriverhur det har förändrat deras syn på matematik i förskolan. Barnets intresse och inflytande varockså något som framträdde som viktigt bland svaren. Det som framkom under mina tvåbesök på förskolan var att barn möter matematik på en mängd olika sätt. De stöter på den närde övar sin rumsuppfattning, vid dukning, på gården, vid samlingar, vid renamatematikövningar men också löpande genom alla aktiviteter hela dagen.