Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas syn i arbetet med matematik i spontana aktiviteter i förskolan. Intresset för studiens grundtanke väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där vi la märke till att spontana aktiviteter med matematiskt innehåll sällan förekommer. I vår studie besvarar vi två frågeställningar: På vilka sätt uttrycker förskollärarna sig om matematiskt innehåll i spontana aktiviteter samt hur uttrycker förskollärarna sig om barns matematiserande i spontana aktiviteter. Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat fem verksamma förskollärare. Studiens teoretiska perspektiv utgår från Bishops (1988) sex universella matematiska aktiviteter och begreppet matematisera (Björklund & Palmér, 2018). Dessa teoretiska perspektiv har vi valt för att på ett tydliggare sätt kunna förstå arbetet med matematiskt innehåll och dess olika aktiviteter. Resultatet av studien visar på en viss avsaknad av matematiskt innehåll i de spontana aktiviteterna. Det visar även på att förskollärare uttrycker svårigheter kring att fånga upp barnen utifrån deras intressen med matematiskt innehåll i spontana aktivieteter samt hur miljö och material påverkar barns matematiserande. En av slutsatserna vi dragit är att förskollärare behöver vara uppmärksamma och närvarande för att kunna se varje enskilt barn. Till följd av studien har vi fått en bredare kunskap i matematiskt innehåll och en insikt i hur värdefull matematiken är.

Introduktion/bakgrund: Multipel skleros [MS] är en kronisk inflammatorisk neurologisk sjukdom som medför till en mängd olika symptom, både fysiska som trötthet och nedsatt rörlighet samt emotionella som depression. Detta kan reducera den fysiska- och  kognitiva funktionen vilken kan begränsa dagliga aktiviteter som exempelvis sysselsättning och egenvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter hos personer med MS om vilken betydelse psykisk ohälsa har för deras dagliga aktiviteter eller ADL. Metod: Litteraturstudiens metod utgick från de nio stegen av Polit & Beck (2021) där relevanta vetenskapliga artiklar inom ett specifikt område sammanställs. Urvalsprocessen bestod av tre steg. Tio artiklar inkluderades varav sju artiklar var med kvantitativ design och tre artiklar med kvalitativ design. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PSYCINFO. Innehållet i artiklarna bearbetades och tre teman framkom som presenterades i resultatet.  Resultat: Resultatet redovisades i tre olika teman som beskriver vilken betydelse psykisk ohälsa har bland dagliga aktiviteter och ADL hos personer med MS. Dessa teman var svårigheter i arbetssituation, funktionsnedsättningens betydelse i vardagen och svårigheter i sociala sammanhang. Slutsats: Depression var det tillståndet som framhävde resultatet mest och visade sig vara den mest påverkande faktorn till begränsningar i dagliga aktiviteter och ADL bland personer med MS

Studiens syfte är att ta reda på hur lärare i fritidshem beskriver elevinitierade aktiviteter och lärarstyrda aktiviteter. Studien belyser fritidshemslärarens balanserade arbetssätt utifrån dessa två undervisningsstrategier samt vilka möjligheter och svårigheter som finns. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: Hur beskriver lärare i fritidshem elevinitierade aktiviteter och lärarstyrda aktiviteter? Vilka möjligheter och svårigheter upplever fritidslärare kring att hitta balans i arbetet med elevinitierade och lärarstyrda aktiviteter? Den här studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med legitimerade fritidshemslärare. Insamlade data tolkades med en innehållsanalys. Det framgår i resultatet att lärare i fritidshem beskriver elevinitierade aktiviteter där eleven själv tar initiativ till att göra något och att lärarstyrda aktiviteter innebär att läraren planerar och styr en aktivitet. Vidare visar resultatet att det finns både positiva och negativa upplevelser av att arbeta balanserat mellan elevinitierade och lärarstyrda aktiviteter. Lärarna visar på gemensam uppfattning om att det balanserade arbetssättet är högst fördelaktigt då det skapar möjligheter att bemöta elevers intressen och behov. Således bidrar det till större inflytande och delaktighet bland eleverna.

Vi var intresserade av att undersöka hur förskolor i en stadsmiljö och förskolor i en naturnära miljö arbetar med planerade rörelser och vad det är för skillnad respektive förskolor uppvisar i detta avseende. När vi har varit verksamma på förskolor har vi fått uppfattningen att det inte är så mycket planerad rörelse på förskolorna. Förskolans uppgift är att tillgodose att alla barnen får möjligheter att vara involverade i fysiska aktiviteter samt att barnen får information om vad som är bra för hälsan. Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket planerad rörelse det är på förskolor och om det är någon skillnad på förskolor i stadsmiljö jämfört med förskolor i en naturnära miljö. Syfte var vidare att få bredare kunskap om barnskötarnas och förskollärarnas arbete med planerade rörelseaktiviteter. Förskolan har en stor roll för de familjer och barn som inte har den ekonomiska möjligheten att bekosta en fritidsaktivitet eller där föräldrarna arbetar långa dagar så att det inte finns tid för någon fritidsaktivitet. Vi har tillsammans valt sex förskolor i Mellansverige där tre av dessa låg i stadsmiljö och tre låg i naturnära miljö. Resultat är uppdelat i 2 delar, den kvalitativa och den kvantitativa. Båda delarna var uppdelade i fem olika kategorier - personfrågor, pedagogens attityder, rörelsens utformning, den fysiska miljön och påverkan. De kvantitativa enkäterna redovisades med tabeller. I resultatet framgår det att de planerade rörelseaktiviteterna sker i större omfattning i stadsmiljö och i naturnära miljö sker de mer sporadiskt. I stadsmiljö är det fler typiska rörelsepass än i den naturnära miljön då skogen i naturmiljön används som ett redskap. Alla vill påverka miljön men förutsättningarna för det ser olika ut. Vi kom fram till att man inte använder för lite rörelse i förskolan men att den ofta sker omedvetet.Nyckelord: rörelse,

De statliga riskkapitalbolagen arbetar idag inom en marknad med olika utmaningar. Kritik har också framförts mot dessa bolag för att vara ineffektiva i sin verksamhet. De statliga riskkapitalbolagens främsta uppgift är att vara marknadskompletterande och förse de bolag och branscher med kapital som de privata riskkapitalbolagen inte lyckas med. Syftet med denna studie är att belysa svårigheterna i denna marknad och hur väl de statliga riskkapitalbolagens särskilda investeringsstrategier bidrar till att hitta och finansiera de entreprenörer och bolag som är i störst behov av kapital och som därmed resulterar också i lyckade investeringar. Life Science (livsvetenskap) kommer att lyftas fram som en bransch i Sverige där vissa segment inom industrin är beroende av kapital för att driva fram utvecklingen av sina produkter. Studien kommer därtill att ta upp de värdeökande aktiviteter som de statliga bolagen driver under sitt innehav. Metoden som används är en kvalitativ sådan som utgår främst från intervjuer med representanter för de statliga riskkapitalbolagen samt deras portföljbolag. Det resultat som har erhållits visar att de statliga riskkapitalbolagen använder specifika modeller som bidrar till utvärderingen av de potentiella portföljbolagens produkt. Man fokuserar även på medarbetarna i investeringsobjektet, däribland deras kompetens och framför allt samarbetsförmågan bland de anställda/entreprenörerna. Detta är en av de viktiga aspekter som oftast avgör om investeringen realiseras eller inte. I branscher som life science kommer det fram att kännedom om branschen är viktigt hos en investerare för att denne ska lockas av att investera i dessa komplexa bolag.

I mikroföretag samt små- och medelstora företag (SMF) är varumärkesutveckling en avgörande faktor när det kommer till om företaget kommer att lyckas etablera sig på marknaden eller inte. Till skillnad från större organisationer måste SMF, på grund av deras begränsade resurser, tackla arbetet med varumärkesutveckling med ett betydligt större fokus och effektivitet. Inom den svenska modebranschen sysselsätter 95 % av företagen färre än 10 personer, vilket innebär att 95 % av företagen i den svenska modebranschen tillhör kategorin mikro inom SMF. De företag som sysselsätter fler än 250 personer, utgör endast 0,1 % av modeföretagen i Sverige. Trots detta råder det en brist på forskning och litteratur rörande varumärkesutveckling inom SMF. Tidigare forskning och litteratur fokuseras till stora delar på stora- multinationella företag och deras varumärkesutvecklande aktiviteter är oftast varken lämpliga, eller logiska, att tillämpa inom SMF. Denna brist på uppmärksamhet ligger till grund för studiens syfte. Syftet är att granska hur nystartade klädvarumärken, med begränsade resurser, arbetar med varumärkesutveckling för att etablera sitt varumärke. Med hjälp av fyra företag från Borås kommun, grundade mellan år 2013 och 2016, som alla är verksamma inom kläd-/modebranschen har det empiriska underlaget för studien skapats. Tidigare forskning rörande varumärkesutveckling inom SMF har lagt grunden för den teoretiska referensramen. Studien har under intervjuerna, samt analysen av empirin, använt sig av en egenformad teoretisk modell. Den insamlade empirin har sedan kopplats tillbaka till teorin och tidigare forskningsresultat. Studien visar att entreprenörers personliga bakgrunder kan påverka hur entreprenörer i nystartade klädvarumärken arbetar med varumärkesutveckling. Där framförallt entreprenörernas personliga intressen leder till att entreprenörerna arbetar mer med de varumärkesutvecklande aktiviteter som de är intresserade av. Studien visar även att entreprenörer i nystartade klädvarumärken ser varumärkesutveckling som en viktig del i varumärkets förutsättning att nå en etablering på marknaden, där kommunikation med externa intressenter är den stora delen. Studien visar till sist att nystartade klädvarumärken till största del arbetar med varumärkesutvecklande aktiviter som kräver en liten budget eller som är gratis, som ett resultat av att nystartade klädvarumärken har begränsat med resurser.

Med stöd i aktionsforskning genomfördes utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till F-klass och årskurs- 1 och 2. Utvecklingsarbetets fokus var att sätta elevinflytande och delaktighet i centrum, främst genom gruppsamtal och samlingar tillsammans med elever. Förändringsarbetet dokumenterades via loggbok, fotografier och film. Intervjuer och gruppsamtal var också instrument som användes för att synliggöra resultatet av aktionen. I utvecklingsarbetets nulägesanalys framhävs avsaknaden av pedagogledda aktiviteter och elevers inflytande och delaktighet. Den tidigare verksamheten utgick i stora delar från fri lek och resulterade ofta i en oro i elevgruppen. Med hjälp av framförallt dagliga samlingar och teman, strävades det efter en tydligare struktur i verksamheten. Resultatet visar att samtliga elever var nöjda med något av de teman som erbjöds och framhåller att de idag vet vad de ska göra när de kommer till fritidshemmet. Utifrån elevernas agerande går att utläsa att den nya strukturen i fritidshemmets inomhusmiljö har blivit lugnare. Flera av eleverna upplever inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning, till skillnad från före detta utvecklingsarbete påbörjades.

Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att undersöka hur behovsanställda ungdomar upplever sina anställningsvillkor och hur deras livssituation blir påverkad i restaurangbranschen. Metod Vi har valt en kvalitativ metod för att studera hur individen upplever sina anställningsvillkor och hur det påverkar livssituationen. I den kvalitativa metoden valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat I vårt resultat kan vi se att våra respondenter hade en negativ upplevelse av samtliga sex teman; anställningskontrakten, arbetstider, framtidsutsikter, aktiviteter & relationer, hälsa och ekonomi. Behovsanställda saknar anställningsvillkor och har ofta inga skriftligt anställningskontrakt. Denna anställningsform har inga fasta arbetstider och upplevs av samtliga respondenter som otrygg. Genom denna otrygga anställningsform blir hälsan, aktiviteter och relationer påverkad negativt med stress och inställda planer. I resultatet framkommer att framtidstron inom restaurangbranschen är svag då det inte finns så många utvecklingsmöjligheter. För en behovsanställd är ekonomin otrygg med en ständig stress då inkomsten kan variera kraftigt mellan olika månader. Slutsats I vår studie kan vi se att behovsanställningen har en negativ påverkan på individen och deras livssituation i restaurangbranschen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare kan arbeta med matematik i utomhusmiljön samt hur de utformar lärandesituationer. För att visa hur förskollärarna arbetar synliggörs Bishops sex matematiska aktiviteter i verksamheten samt förskollärares didaktiska val. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare med avsikt att ta del av hur de undervisar matematik i utomhusmiljön. I studiens resultat framkommer det fyra kategorier. Den första kategorin handlar om spontana situationer i undervisningen. Den andra kategorin lägger tonvikt på planerade situationer i undervisningen. Den tredje kategorin innebär att förskolläraren ska utmana barnen i undervisningen. Den fjärde och sista aktiviteten omfattar förskollärares kunskap om barnen. Utifrån förskollärarens mål, syfte, kunskap om ämnet, kunskap om barnen och planering kan dessa kopplas ihop med didaktikens utgångspunkter: vad, varför, hur, vem, när och var. I det insamlade materialet identifieras samtliga av Bishops sex matematiska aktiviteter, att leka, att förklara, att mäta, att räkna, att designa och att lokalisera i utomhusundervisningen.

Studiens syfte är att fördjupa förståelsen kring yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan genom att studera skapande aktiviteter där. Studiens frågeställningar är: Hur ger förskollärare barn i åldrarna 1-3 år möjlighet till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter på förskolan? Vilka val ligger, enligt förskollärarna, till grund för beslut kring de skapandematerial som är tillgängliga respektive otillgängliga i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år? Det analyserade insamlade empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer och fem icke-deltagande observationer. Vi har använt oss av narrativ analys där återkommande teman från de sex förskollärarnas berättelser samt observationer under skapandeaktiviteter ligger till grund för studiens resultat och diskussion. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv, där rådande normer synliggjorts och problematiserats. Studiens resultat visar att åldersnormen styr barns möjligheter till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter. Resultatet visar även att förskollärarna delar upp förskolans skapandematerial i klabbigt och rent. Det klabbiga materialet är otillgängligt för barn i åldrarna 1-3 år, medan det rena materialet är tillgängligt för dem. Vad som ligger till grund för att förskollärarna väljer att hålla klabbigt material otillgängligt för barnen påverkas dels av tidsbrist och rutiner samt hur den pedagogiska miljön är organiserad.