Björklund, Lorentz. (2005) Hur vill elever visa sin kunskap? How to prove proficiency – the pupil´s view. Syftet med detta arbete är att belysa hur elever vill visa sina kunskaper. Arbetet innehåller en undersökning av hur elever inom grundskola och gymnasieskola vill visa dessa. I undersökningen framkommer att de flesta av gymnasieeleverna helst vill ha små delprov. Eleverna på högstadiet har inte en lika bestämd uppfattning och många av dem vill ha muntliga prov och hemprov. Ytterst få vill ha stora prov. I arbetet diskuteras även användandet av olika alternativ till stora skriftliga prov.

Bakgrund  Sömn är avgörande för människans hälsa och funktion. Många patienter upplever sämre sömn under tiden de är inneliggande på sjukhus. Emotionella faktorer och vårdmiljön har visat sig försämra sömnkvaliteten. För lite sömn kan leda till negativa konsekvenser som påverkar patientens hälsa och återhämtning. Komplementär och alternativmedicin är ett samlingsbegrepp för de metoder som används tillsammans med, eller istället för konventionell medicin. Sjuksköterskan ansvarar för planeringen och utförandet av omvårdnadsåtgärder med målet att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan tillsammans med patienten komma fram till valet av omvårdnadsåtgärd som på bästa sätt främjar patientens sömn.  Syfte  Syftet med litteraturöversikten var att belysa komplementära och alternativa metoder inom omvårdnad som kan främja sömn hos vuxna personer inneliggande på slutenvårdsavdelning.  Metod  Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien bygger på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ design. Databaserna PubMed och CINAHL användes för systematisk sökning och de valda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna bearbetades sedan med hjälp av en integrerad analys.  Resultat  Litteraturöversiktens resultat visar att de komplementära och alternativa metoderna har positiv effekt på patienternas sömn. De identifierade metoderna kategoriserades i fem stycken avsnitt; aromaterapi, akupressur, progressiv muskelavslappning, ljud- och ljusintervention samt massage i kombination med musik eller aromaterapi.  Slutsats  Denna litteraturöversikts resultat har visat att patienters sömn kan främjas med hjälp av komplementära och alternativa metoder inom omvårdnad. Åtgärderna kan utföras självständigt av sjuksköterskan, har visat sig ha få biverkningar och har en mindre påverkan på miljön än läkemedel. Genom ett personcentrerat förhållningssätt ökar patientens delaktighet och sjuksköterskan kan tillsammans med patienten välja den evidensbaserade komplementära och alternativa metod som är bäst lämpad med målet att främja sömnen. Dock behövs det vidare forskning för att kunna dra några större slutsatser.

SammanfattningHär följer en kort sammanfattning av de viktigaste elementen i mitt examensarbete. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur elever med diagnosen F810, specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) i årskurs 9 upplever extra anpassningar, utifrån Skolverkets och logopeders rekommendationer, vid skilda provsituationer. Mina frågeställningar är:-Hur upplever fem elever, med diagnos dyslexi, provsituationen i klassrummet beträffande logopeders rekommenderade extra anpassningar i svenska och engelska? -Hur upplever fem elever, med diagnos dyslexi, de extra anpassningar som rekommenderas av Skolverket vid nationella prov i svenska och engelska?Teorietisk förankring: Studiens teoretiska ansats utgår ifrån en fenomenologisk förståelse där elevens upplevelse av extra anpassningar ställs i centrum. Ytterligare teoretisk inriktning är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori, vilken belyser betydelsen av samspel mellan lärare och elever. Dessutom används Ahlbergs kommunikativa-relationsinriktade perspektiv (KoRP) som fokuserar på processerna delaktighet, lärande och kommunikation. Metod: I studien har fem elever, från en skola, intervjuats. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts med hjälp av en intervjuguide för att få så nyanserade svar som möjligt. Detta metodval gjordes för att låta eleven få utrymme i intervjun och dessutom låta denne vara med och styra utformningen av samtalets struktur. Dessa fem elevers logopedutlåtanden är granskade. Lärarinformationen som Skolverket skickar ut inför nationella provet i engelska och svenska 2015/2016 har granskats utifrån vilka extra anpassningar som får tillämpas under nationella proven. Intervjuerna har analyserats utifrån Ahlbergs KoRP och Vygotskijs sociokulturell lärandeteori. Intervjuerna har även kopplats till de sammanställda logopedrekommendationerna. Resultat: Studiens resultat visar att elevernas behov av extra anpassningar vid provsituation är likartade men skiljer sig i vissa avseenden åt såsom behov av talsyntes och muntliga/skriftliga prov. De fem eleverna upplevde att de fick de extra anpassningar de behövde vid provsituationer i skolan. Eleverna menar att ansvaret att säkerställa att de extra anpassningarna görs är deras. Vidare poängterar eleverna att de upplever att de själva har ansvar för att uttrycka sina behov till undervisande lärare. Eleverna upplever att läraren förstår deras behov och situation bättre när de har en bra kommunikation och ett välfungerande samspel. Alla fem elever påtalar att de känner sig annorlunda och att skolarbeten och prov tar längre tid för dem.Studiens resultat visar vidare att samtliga elever upplever att det finns en diskrepans beträffande logopedernas rekommendationer av extra anpassningar vid nationella proven och vad de faktiskt erbjuds. Diskrepansen gäller Intowords (stavningshjälp) där eleverna i engelskan inte får använda stavningshjälp och dessutom är stavning ett av bedömningskriterierna, trots att eleven har en funktionsnedsättning gällande stavning. Detta innebär också en motsättning gentemot pedagogers och logopeders uppmuntran att använda stavningshjälp kontinuerligt i skolarbetet och vid skolprov. Vid granskning av logopeders rekommendationer ser dessa olika ut över tid och per individ. Det finns dock rekommendationer som dessa fem elever delar: användning av alternativa verktyg (stavningshjälp och talsyntes), förlängd provtid, tillgång till ljudböcker och erbjudande av muntligt prov. En röd tråd igenom hela denna uppsats är hur viktig kommunikationen och sampelet är mellan elev och lärare för att adekvata extra anpassningar ska sättas in helt i linje med Ahlbergs kommunikations och relationsperspektiv samt Vygotskijs sociokulturell lärandeteori. Nyckelord: Alternativa verktyg, dyslexi, extra anpassningar, logopedens rekommendationer, nationella prov.

Detta är en avhandling om hur elever i en årskurs sex får en större erfarenhet av alternativa prov i jämförelse med traditionella prov i avseende på deras lärande. De fick tre olika prov varav ett var ett traditionellt skriftligt prov, som främst testade deras minneskunskap. De andra två proven var alternativa prov. Eleverna fick sedan besvara en del frågor om hur de upplevde dessa två olika former av prov. Resultatet var blandat, en del elever föredrog det alternativa provet, en del inte. De flesta eleverna trodde dock att de lärde sig mer från de alternativa proven eftersom frågorna var mer öppna och att de då fick möjlighet att tänka ut svaren i ett större sammanhang. / This is an essay about how students in sixth class possess any experience about alternative test in comparison to a traditional assessment considering their learning. During this examination the students received three different examples; the first one was a traditional written test, which mainly tests their memory knowledge. The other two tests were alternative tests. The students had to answer some questions concerning their experience about these two different kinds of tests. The results we got from the study were divergent. Some of the students liked it and some didn’t. But most of the students thought that they learned more from the alternative tests, because the questions in this test were more open, and because of that they had some opportunity to think about the answers in a larger context.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka en miljö där ungdomar träffas för att lära sig rap, utifrån ett lärandeperspektiv. Denna miljö kan sägas vara alternativ i förhållande till skolans mer formella kontext. Metoderna som jag använt är kvalitativa och etnografiska och jag vill i första hand undersöka vad individer i miljön själva uttrycker om sitt eget lärande.Detta har jag gjort genom observationer och intervjuer. I mina resultat framkommer fleraolika kategorier av lärande och kunskap. Det handlar dels om språk och bättre ordförråd, men också om social kunskap, beteende och att utveckla sin identitet och självförtroende. / It is my intention in this paper to examine a forum where adolescents meet to learn how torap. While not a classic learning environment such as in a formal school context, the "rap"environment offers alternative forms of learning. Through qualitative and ethnographic methods I intend to investigate, from an educational perspective, what some participants experience through their own learning. For this process, I have relied primarily on observation and interviews. The results indicate that the rap environment encompasses different areas of learning, including development of language and vocabulary, social knowledge andbehaviour, and expression of identity and self-confidence.

Louise Finck (2015). ”Jag lär mig det mesta själv” Elevers erfarenheter av iPad som ettalternativt verktyg i skolan (”I learn most things myself” Younger students experiencesof iPad as an assistive tool in classroom). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde:En F-6 skola i södra Sverige har de senaste åren erbjudit iPad som ett alternativt verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. Skolan har under dessa år inte utvärderat elevernas upplevelser kring användning av iPad i undervisningen. Därför har jag tillsammans med skolans rektor beslutat att inom ramen för mitt examensarbete genomföra en undersökning med elevernas erfarenheter i fokus. Studiens resultat ochanalys kommer förhoppningsvis bidra till hur skolan utvecklar och anpassar sitt stöd med alternativa verktyg i undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med studien är att belysa hur några elever med läs- och skrivsvårigheter upplever och använder iPad som ett alternativt verktyg i skolan.• Hur använder eleverna iPaden i undervisningen?• Hur fungerar iPaden som ett läs- och skrivverktyg för eleverna?• Vilka positiva och negativa aspekter upplever eleverna med iPaden som ett alternativt verktyg?Teoretisk ram:Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv för lärande enligt Roger Säljö samt ett designteoretiskt perspektiv för lärande enligt Staffan Selander och Gunther Kress. Studien utgår även från Thomas King teori om mänskliga faktorer betydelse för ett lyckat samspel med alternativa verktyg. Teorierna används parallellt och tillsammans fördjupar de förståelsen för elevers lärande i samspel med verktyg.Metod:Arbetet är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Materialet har samlats in genom enskilda intervjuer med elever. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk.Resultat och analys:Resultatet visar att eleverna med läs- och skrivsvårigheter i första hand använder iPaden som ett skrivverktyg och att de då upplever verktyget som ett stöd. Eleverna tycks sällan använda iPaden till uppgifter som kräver samarbete eller multimodal kommunikation. Detta beror antagligen på att pedagogerna på skolan behöver kompetensutveckling för att kunna implementera iPaden på ett konstruktivt sätt i undervisningen. På grund av pedagogernas bristande kompetens, dålig nätuppkoppling, tekniska buggar och för lite handledning får eleverna inte alltid den hjälp de behöver med iPaden. Det är troligt att deras lärande och förtrolighet med iPadens funktioner skulle utvecklas effektivare om de fick tillgång till regelbunden och adekvat handledning av någon med rätt kompetens.Kunskapsbidraget:Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna med läs- och skrivsvårigheter behöver mer handledning och stöd när det gäller användandet av sitt alternativa verktyg. Med regelbunden handledning kommer sannolikt det alternativa verktyget att upplevas som mer värdefullt och individuellt anpassat för eleverna.Specialpedagogiska rekommendationer:En rekommendation är att skolan som ingår i studien utarbetar en handlingsplan för pedagogernas användande av IKT i undervisningen. Eftersom skolans specialpedagoger och speciallärare har kompetens gällande elever i behov av särskilt stöd och alternativa verktyg bör de utforma planen tillsammans med skolans IKT-ansvariga pedagog. I planen ska det finnas specifika förslag och mål för hur pedagogerna ska införliva elevers alternativa verktyg på ett konstruktivt sätt i undervisningen. Vidare rekommenderas att specialpedagoger och speciallärare även är delaktiga i IKT-planens fortlöpande utvärdering eftersom de är vana att utreda insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessa rekommendationer kan ses som ett skolövergripande förbättringsarbete för ökad måluppfyllelse som gynnar alla elever oavsett behov.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel. Pedagogerna i undersökningen har alla fem en konstruktivistisk kunskapssyn.

På 1700-talet präglades bevisprövningen inom svensk rätt av den legala bevisteorin där bevisvärden reglerades i lag. Idag har vi etablerat en princip där bevisprövningen ska vara fri och där domaren inte ska vara bunden till några legala regler eller satser i sin prövning. Det lämnas således stort utrymme för domarens egen intuition vilket ställer frågor om grundläggande rättsprinciper och rättssäkerheten på sin spets. Det har sökts utformats ett flertal olika bevisprövningsmetoder i doktrin utan någon vidare genomslagskraft. Enhetligheten lyser med sin frånvaro. Uppsatsen har syftat till att undersöka huruvida principen om fri bevisprövning tenderar att ge upphov till godtycke i den dömande verksamheten samt huruvida det föreligger ett behov av reglering av bevisprövning inom svensk rätt. Studien syftar dels till att belysa den fria bevisprövningen i sin helhet, däremot är det främst indiciebevisningens roll i rättsskipningen som fått en central roll i förevarande arbete. Det har även varit oundvikligt att inte beröra frågan hur indicier förhåller sig till beviskravet ”ställt utom rimligt tvivel”. Därför kommer även beviskravet tillmätas viss tyngd i diskursen såväl som utredningens robusthet. Med hänsyn till arbetets syfte har det därför förelegat ett behov av en begreppsbestämning av begreppet indicium. Det råder vissa skiljaktigheter beträffande indiciebegreppets definition där vissa ser det som allmänna bevisfakta medan andra betonar dess roll i beviskedjor.Studien utmynnar i en definition innefattande att indiciebevisning är indirekt bevisning som inte direkt föranletts av bevistemat och kan kallas indicium. Som exempel på indicier kan nämnas motiv, våldsbenägenhet eller DNA-spår. För att belysa hur indicier behandlas vid bevisprövning idag har tre rättsfall kommit att få stort utrymme i studien. Rättsfallen rör grövre brottslighet där det endast förelegat indicier. Genom en djupgående särläggning av föreliggande bevisfakta har olika riskfaktorer med den fria bevisprövningen kunnat identifieras, däribland risk för övervärdering av bevis. Vi kan även se hur risken för subjektivitet och avsaknad av enhetlighet skapar utrymme för godtycke som sedermera åsidosätter grundläggande principer. Inom ramen för diskursen behandlas även utredningskravets betydelse.

Beviskravet i brottmål för att en fällande dom ska kunna meddelas formuleras som ställt utom rimligt tvivel. Detta beviskrav är inte föreskrivet genom rättegångsbalken (1942:740) eller annan lämplig författning, utan har i stället utvecklats genom praxis. Ställt utom rimligt tvivel uttalades av HD för första gången i NJA 1980 s. 725. I avgörandet fastställde HD att det krävdes vara ställt utom rimligt tvivel att de tilltalade gjort sig skyldiga till brott för att kunna dömas och att i det aktuella målet fanns betydande utrymme för sådant tvivel. Åtalet ogillades således. Efter NJA 1980 s. 725 har denna formulering av beviskravet fortsatt att tillämpas av domstolarna och accepterats inom doktrinen. Även om formuleringen etablerades för över fyrtio år sedan saknas en vedertagen uppfattning av dess innebörd. Förevarande uppsats har därför bland annat haft i uppgift att undersöka beviskravet och dess formulering i syfte att försöka nå en närmare precisering av begreppet. Uppsatsen åsyftade även att granska huruvida beviskravet är konstant eller differentierat i den meningen att somliga faktorer kan inverka på dess nivå. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar har den rättsdogmatiska metoden tillämpats. Varför en annan eller ytterligare metoder inte tillämpats grundar sig i att uppsatsens ändamål görs inom ramen för den rättsdogmatiska metoden. Det vill säga, avsikten är att systematisera, sammanställa och redogöra för gällande rätt, inte att analysera de lege ferenda. Arbetet baseras huvudsakligen på vad som framkommit av praxis och doktrin. Genom att Peczeniks rättskällelära har företagits i uppsatsarbetet har slutsatserna främst baserats på vad som framkommer av prejudikat, med anledning av att de utgör en viktigare rättskälla enligt rättskälleläran. Nyckelord: Beviskravet, utredningens robusthet, utredningskravet och alternativa hypoteser.

No description available.