Orientador: Everardo Duarte Nunes / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-08-01T19:33:51Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Barros_NelsonFilicede_D.pdf: 24085715 bytes, checksum: 0ebffddd8b13d11a4dfb6614493122da (MD5) Previous issue date: 2002 / Resumo: As questões examinadas nesta pesquisa pertencem ao campo da saúde e dizem respeito, acima de tudo, ao condicionamento social e filosófico da prática médica no ocidente. Foram usados como referência os conceitos sociológicos de campo e habitus, de Bourdieu, e os conceitos epistemológicos de Bachelard, Canguilhem, Foucault, Feyerabend, Kuhn e Santos para compreender os modelos da medicina biomédica, da medicina alternativa e da medicina complementar. Utilizou-se, também, o modelo que identifica o profissional biomédico como puro, o profissional da medicina alternativa como convertido, e o profissional da medicina complementar como híbrido. Elegeu-se a metodologia qualitativa para os trabalhos de campo e análise do material. Foram entrevistados sete médicos, em, pelo menos, cinco encontros cada um; a duração média foi de uma hora por encontro. A distribuição dos profissionais é de um puro, um convertido e cinco híbridos, escolhidos de acordo com a metodologia adotada. Seguiuse um roteiro de entrevistas padronizado e as respostas foram gravadas em fitas k - 7. Depois de transcrito, o material foi submetido às etapas de leitura, classificação, categorização e análise. O modelo biomédico foi construído a partir de material sobre a história da medicina no ocidente, da epistemologia francesa de Bachelard, Canguilhem e Foucault e da narrativa de um especialista da prática biomédica. O modelo da medicina alternativa foi elaborado com bibliografia sobre a contracultura, as contribuições epistemológicas de Feyerabend e a narrativa de um profissional convertido à prática alternativa. O modelo complementar foi estruturado tomando como base a sociologia e epistemologia de Boaventura de Souza Santos e das cinco narrativas dos profissionais com práticas híbridas, entre a biomedicina e a homeopatia, a acupuntura, a fitoterapia, a nutrição, a música, a dança, o teatro e outras práticas. Foi possível traçar a temporalidade e a biopolítica de cada um dos modelos de prática médica investigado. O resgate de passagens da História da Medicina possibilitou identificar os fundamentos da biomedicina e a suas relações com o Estado, a economia e a ciência. A imersão no movimento da contracultura, da segunda metade do século XX, tomou possível identificar a medicina alternativa como parte de um projeto de ruptura social e revolução científica. Por um lado, foi possível identificar naqueles anos a perda na confiança epistemológica da ciência e, por outro lado, a procura de alternativas na medicina e nas experiências sociológicas, antropológicas, educacionais etc. Por fim, a identificação da transição paradigmática, que marca a pós-modernidade, permitiu compor o modelo da medicina complementar e da prática híbrida como fundamento para a construção da ciência normal interdisciplinar / Doutorado / Doutor em Saude Coletiva

Submitted by Irene Nascimento (irene.kessia@ufpe.br) on 2015-03-04T18:54:45Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) MARIA CLARA BERNARDES PEREIRA MESTRADO DIREITO 2012.pdf: 19541750 bytes, checksum: e2c8525bc6e2de3e123e3e8373bc90a8 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-04T18:54:45Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) MARIA CLARA BERNARDES PEREIRA MESTRADO DIREITO 2012.pdf: 19541750 bytes, checksum: e2c8525bc6e2de3e123e3e8373bc90a8 (MD5) Previous issue date: 2012-08-17 / A dissertação tem como objeto a livre circulação de trabalhadores na União Europeia e no Mercosul. Objetiva problematizar, desconstruir as proposições lançadas pela doutrina clássica e apresentar, a partir de uma nova pauta hermenêutica, novos fundamentos para compreender a discriminação, a violência e a segregação que envolve o trabalhador imigrante, diante da incapacidade do arcabouço institucional e normativo em eliminar o enclausuramento e o apartheid social que os envolve. Entende que uma análise meramente descritiva das normativas que regem a livre circulação de trabalhadores nestas comunidades se distanciam da nova morfologia do trabalho, não se conecta com os novos movimentos sociais e não põe em relevo o itinerário histórico que envolve as diversas formas de colonização e de holocaustos coloniais que legitimaram as diversas formas de nomadismos econômicos historicamente vivenciados. Para superar a obsolescência desta doutrina, aponta para a reconfiguração do objeto do Direito do Trabalho – o trabalho livre/subordinado – e relevância dos movimentos sociais contra-hegemônicos – esquecidos pelo sindicalismo de raiz reformista. Deposita sua crença nas insurgências do nomadismo e das errâncias desencadeadas pelos trabalhadores imigrantes clandestinizados. Objetiva, por fim, apresentar novas ideias, que provêm da Teoria Social Crítica e da Teoria dos Movimentos Sociais, em particular, no sentido de redefinir os sentidos do trabalho imigrante, a partir das ideias lançadas por aquelas correntes do pensamento social contemporâneo e que se dirigem, a partir de ações políticas, a uma globalização alternativa, centrada na solidariedade e nos valores sociais do trabalho humano.

Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket är ett datorspel som skapades med syftet att experimentera med icke konventionella kontrollsystem. En stagnation i utvecklingen av den konventionella handkontrollen har kunnat anas i de senaste konsolgenerationsskiftena. Handkontrollernas komplexitet har nått en nivå när den på allvar börjar orsaka brister i användarvänlighet. Det finns dock ett bevisligen stort intresse för alternativa kontrollsystem hos spelare. Detta talar försäljningssiffror för Guitar Hero (Activision, 2006) och Nintendo Wii om. De spelkontroller som följer med dessa spel skiljer sig markant från den konventionella handkontrollen och kan bidra till en utforskning och utveckling av de konventionella handkontrollerna. Trender visar dock på att utveckling av spel till de oortodoxa kontrollerna ofta stannar efter det väldigt specifika spel som är tänkt att spelas med den oortodoxa kontrollen. De generella fördelar som kan dras ur en alternativ kontroll kan därför vara svåra att påvisa. Med detta som bakgrund skapades Fret Nice, spelet som uppsatsen reflekterar över. Fret Nice är ett plattformsspel i 2D som följer en mängd av de konventioner som finns i den genren. Spelet är dock styrt med gitarrkontrollen från Guitar Hero (Activision, 2006) och har därför fått modifierats för att passa de restriktioner som denna kontroll har i jämförelse med en vanlig handkontroll. En analys av gitarrkontrollen, dess användning i Fret Nice samt hur valet att använda gitarrkontrollen i Fret Nice direkt har påverkat de konventioner som finns i speldesign för plattformsspel går att läsa i uppsatsen. De fördelar som fåtts av gitarrkontrollen i Fret Nice är bland annat en mer naturlig mappning av vissa rörelser i spelet som följd av den fysiska prestation många av reglagen på gitarrkontrollen kräver. En del nya spelmoment i Fret Nice har hämtats direkt ur gitarrkontrollens utformning och har därmed lett till för genren helt unika situationer. Gitarrkontrollens mekanik har dock ibland satt restriktioner på de konventioner i plattformsspel som utövats. Bland annat har hastigheten för spelkaraktärens rörelse fått sänkas något på grund av tajmingsvårigheter som följer av fördröjningar i gitarrkontrollens mekanik. Att använda alternativa kontroller i konventionella genrer skapar helt nya upplevelser som i sin tur leder till att genrerna kan förnyas. De flesta alternativa kontrollerna ger användaren tillfälle att utnyttja fler av kroppens förmågor än vad som krävs av att trycka på en knapp på en handkontroll. Dessa nya sätt att spela ger mer underhållningsvärde i själva kontrollerandet av spelet, något som ofta glömts bort i utvecklandet av handkontrollen. De spel som använt sig av oortodoxa kontroller har i sin tur lagt tyngden på spelarens användande av den specifika kontrollen, och mindre vikt vid omväxling i spelens spelmoment. Fret Nice är ett spel som kombinerar båda dessa fall och kan därför erbjuda underhållning både i spelet och i spelandet.

New age har sina rötter i antiken och teosofin, men har förändrats mycket genom historien. Nya idéer och metoder har uppkommit genom religionernas påverkan påvarandra i samspel med samhällsförändringar. New age är nu mer individuell, vilket gör att det finns fler valmöjligheter som passar allas syften bättre. De som söker sig till new age är främst kvinnor. I litteraturen anses även unga människor dominera vilket inte stämde överens med informanternas ålder och svar. För att få svar på vilka som söker sig till new age-behandlingar såsom reikihealing och yoga och varför de gör det, gjordes en forskningsanalys av litteratur där new ages historia, framväxt och utbredning bearbetades. För att få ett eget och personligt undersökningsmaterial gjordes även sex intervjuer med tre utövare av yoga och tre som använt sig av healing. Informantintervjuerna visade att man sökte sig till yoga och reikihealing framförallt föratt lindra smärtor och minska fysiska och psykiska åkommor, men även till viss del för att få en känsla av lugn och ro i samvaron med andra. Man menade att metoderna passar människor i olika åldrar och kan utövas som motion. Delar av det stora utbudet inom new age används numera även som behandlingar både privat och inom sjukvården. Anhängare och utövare känner klart och tydligt att de mår bra av behandlingarna och utövandet och många med både fysiska och psykiska problem har blivit bättre och en del helt bra. De behov som new age uppfyller i dagens samhälle är inte samma som förr. New age är ett brett fenomen, med många riktningar och yoga och reikihealing uppfyller knappast behovet av en religion utan handlar mer om ett sätt att hitta ett lugn i en stressig vardag. Visst finns det en sökande människa i de flesta, men att det skulle vara en religion finns det inga belägg för. Däremot kan individen utveckla en tro på sig själv genom metoderna och vad denne kan göra för att må bra.

Syftet med denna studie var att studera mediemisstrons inflytande på attityder gentemot viljan att ta emot färre respektive fler flyktingar i Sverige. Den tar sitt fotfäste i att Sverige har under många år tagit ett stort ansvar och toppat statistiken bland europeiska länder som tog emot högst antal asylsökande per capita. Parallellt med det har Sverigedemokraterna växt och etablerat sig som ett parti med den mest restriktiva flyktingpolitiken bland andra riksdagspartier. Det och framväxten av ”alternativ media” med tydlig flykting- och invandringskritisk profil har väckt frågor om det finns kopplingar mellan mediemisstro, stödet för SD och flyktingmotstånd. Förespråkarna för alternativa medier menar att den svenska offentliga debatten styrs av en åsiktskorridor där avvikande åsikter kring flykting- och invandringspolitiken inte passar in och det kan leda till mediemisstro. Tidigare forskning har visat brister inom ämnet och en kvantitativ ansats har tillämpats där materialet från SOMundersökningen 2014 har analyserats statistiskt. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att mediemisstro har visat sig ha signifikant påverkan på synen till flyktingmottagandet. Men det viktigaste förklaringen blir inte misstro mot medier i sig, utan det är inställningen att svenska medier döljer sanningar förknippade med invandringen som är det centrala. Fortsatt forskning inom ämnet är av relevans för att sätta sig in i de djupgående förklaringarna bakom sambanden.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare använder TAKK i förskolan. Vi ville undersöka hur och om alla barn får ta del av TAKK, och också om de är i behov av alternativ kommunikation eller inte. Studien baseras på en kvalitativ metod där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer har intervjuat åtta förskollärare som arbetar i förskolan. Vi har spelat in intervjuer och transkriberat dem. Materialet är analyserat med hjälp av en tematisk analys och utifrån en sociokulturell teori. Resultatet visar på en enighet bland respondenter om att TAKK används i förskolan för alla barn, främst i samlingssituationer och sångstunder. Förskollärarna önskar dock ett ytterligare arbete med TAKK, samtidigt som de beskriver hur tidsbristen förblir ett hinder i arbetet med TAKK. För att kunna erbjuda varje barn alternativa kommunikationsmetoder, anser förskollärarna i denna studie att rektorn bör ta ett verksamhetsbeslut som inför TAKK som en kontinuerlig arbetsmetod.

Revision är en form av kontroll för att säkerställa att de finansiella rapporter som företag publicerar är i sin väsentlighet sanningsenliga, vilket görs för att skapa förtroende utåt åt intressenter av företaget. En sådan kontroll som revisorn utför om ett företags lager bedöms vara av väsentlig storlek är en granskning av företagets varulager. Från historiska skandaler där företag rapporterat stora lagertillgångar som inte existerat har en huvudregel arbetats fram i ISA standarden, en huvudregel som svenska revisorer är skyldiga att följa. Huvudregeln innefattar att revisorn fysiskt ska närvara vid inspektionen av ett varulager för att säkerställa bland annat varulagrets existens och skick, utvärdera rutiner samt utföra kontrollräkningar. I samband med covid-19 aktualiserades frågan för revisorer om fysiskt deltagande vid lagerinventeringen alltid är en möjlighet och hur de ska hantera en situation där fysisk närvaro inte är lämplig. ISA tillåter nämligen användandet av alternativa granskningsåtgärder i stället för fysisk närvaro, men som följd av diffusa riktlinjer för när alternativa granskningsåtgärder är tillåtna samt otydlighet för vilka alternativ som anses tillåtna har revisorers beslutsprocess blivit mer komplicerad. På grund av covid-19 har distansarbete samt avstånd mellan individer blivit en nödvändig verklighet och tillsammans med den ökande digitaliseringen i samhället väcktes därför frågan om vad betydelsen är av att en revisor närvarar fysiskt under en revision. I sökandet på svar av frågan upptäcktes en bred forskningslucka angående betydelsen av att en revisor är fysiskt närvarande under en revision. För att försöka fylla delar av denna forskningslucka syftar studien till att beskriva hur revisorer ser på betydelsen av fysisk närvaro vid lagerinventering samt analysera vad betydelsen är av att revisorn infinner sig fysiskt på plats under en lagerinventering för att genomföra sin granskning. Studien syftar även till att skapa en större förståelse för hur revisorer förhåller sig till alternativa granskningsåtgärder vid lagerinventering. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med verksamma revisorer i Sverige besvaras problemformuleringen: Vad är betydelsen av revisorns fysiska närvaro vid lagerinventering? Slutsatserna som framkommit genom en analys av den insamlade empiriska data pekar mot att revisorns fysiska närvaro har en påverkan på de fyra teman som studien valt att analysera frågeställningen utifrån: kundrelation, legitimitet, arbetssituation och etiska motivatorer. Bland slutsatserna återfinns bland annat att revisorn till större del måste förlita sig på kunden som följd av att revisorn inte kan närvara fysiskt samt att revisorn inte kan utöva sin auktoritära legitimitet i samma grad via digitala hjälpmedel. Dessutom medför en begränsning i revisorns fysiska närvaro en högre arbetsbelastning för revisorer.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka erfarenheter SO-lärare har angående IKT som ett alternativt verktyg i pedagogiskt syfte, med inriktning mot elever med läs- och skrivsvårigheter. I studien tas det också upp hur lärarna ser på de alternativa verktyg som finns och sin egen kompetens gällande dem. Fem lärare totalt, varav en lågstadielärare, tre mellanstadielärare och en högstadielärare har intervjuats. Anledningen till att jag valde lärare från hela grundskolan är för att alla årskurser på skolan använder sig av IKT i undervisningen. Resultatet visar att lärarna hade både en positiv- och negativ syn på IKT som ett alternativt verktyg i klassrummet. Majoriteten av lärarna var mer negativa än positiva kring IKT och det beror inte endast på att de inte hade tillräckligt med kompetens av verktygen de använder sig av utan de saknade också stöttning från skolan. För att kunna utnyttja IKT i en större utsträckning behövde lärarna mer kompetens och teknisk support från en anställd IKT-ansvarig på skolan, vilket i det här fallet saknades. IKT används inom SO-ämnena där eleverna ska använda sig av materialet för att söka information och fakta i syfte att bilda sig en uppfattning om samhället. En aspekt som lärarna ansåg var central är att eleverna har ett behov av stöttning när de ska lära sig använda de alternativa verktygen. De ansåg även att läraren hade en central roll och utgjorde en viktig del i inlärningsprocessen. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet, delaktighetsperspektivet och teorin learning by doing.

Syftet med denna undersökning är att jämföra två olika sätt att lära in begrepp. Elevgruppen som deltar i undersökningen delas in i två grupper och får arbeta med antingen instuderingsfrågor eller begreppskort. Eleverna som deltar i undersökningen går i nionde klass och alla över 15 år. Med hjälp av enkäter som genomförs före och efter arbetet med ekologiska begrepp samlas data in för analys av resultaten. Slutsatsen blir, att det är svårt att fastställa vilket sätt att lära in begrepp som ger bäst resultat. I undersökningen kan vi även se att det finns en del ekologiska begrepp som eleverna har svårare att lära in, oberoende av sättet de arbetat med begreppen på. Bland de begrepp som eleverna hade svårt att lära in finns kretslopp och näringspyramid. Svårigheter med att lära in ekologiska begrepp kan kanske förklaras av elevernas vardagsföreställningar eller alternativa föreställningar.

Sammanfattning   Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av alternativa verktyg i arbetet med elever som har dyslexi. Frågeställningar som använts är: Vilka alternativa verktyg erbjuds enligt lärare i läs- och skrivaktiviteter för elever som har dyslexi? Hur uppfattar lärare att alternativa verktyg används i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärare i användandet av alternativa verktyg i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Tolv mellanstadielärare intervjuades. I studiens resultat framkommer att kompetensen, både vad gäller dyslexi och alternativa verktyg, är låg. Resultatet visar även att lärare efterlyser mer kunskaper om dyslexi och alternativa verktyg. Lärare i studien anser att elever med dyslexi gynnas av att använda alternativa verktyg i undervisningen. Studien visar att det inte är jämlikt när det gäller tillgången till alternativa verktyg på skolorna i kommunerna. Därmed har skolorna olika förutsättningar när det gäller användandet av alternativa verktyg i undervisningen. Sammantaget visar resultatet i studien att det krävs flera olika förutsättningar för en likvärdig utbildning. Det krävs att lärare får det stöd och den utbildning de behöver för att undervisa elever med dyslexi, samt en lättillgänglig teknik för samtliga elever i skolan.