• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 118
  • 30
  • Tagged with
  • 148
  • 148
  • 69
  • 52
  • 48
  • 34
  • 26
  • 25
  • 25
  • 24
  • 23
  • 23
  • 21
  • 21
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Effekt och betydelse av memantin i monoterapi vid behandling av måttlig till svår Alzheimers sjukdom

Löthgren, Maria January 2019 (has links)
Introduktion: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste demenssjukdomen med ca 90 000 fall i Sverige och där 20–25 000 drabbas årligen. Sjukdomen drabbar främst äldre och prevalensen vid 65 år är 5 %. Alzheimers sjukdom orsakas av hjärnatrofi vilket kan ses som vidgade fåror och ventriklar i hjärnan, främst i pann-, hjäss- och tinninglobernas associationscortex. Tidigare troddes nedbrytningen av nervceller orsakas av degenerativa plack, främst ansamlingar av β-amyloid och av neurofibriller, men numera antas nedbrytningen orsakas av oligomerer som transporteras mellan celler och ger toxicitet. Det främsta symptomet vid AD är minnesstörningar, men symptom som koncentrationssvårigheter och orienteringssvårigheter är också vanliga. Alzheimers sjukdom kan delas upp i mild, måttlig och svår form där patienter vid mildform endast har lättare störningar och vid svår form inte klarar av vanliga sysslor. Det finns idag ingen behandling mot sjukdomsmekanismen men symptomlindring kan ges av kolinesterashämmare eller N-metyl-D-aspartat (NMDA)-receptorantagonister. Memantin är en NMDA-receptorantagonist som selektivt inhiberar överaktiva NMDA-receptorer och därmed förhindrar excitotoxicitet. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera effekt och säkerhet för memantin i monoterapi vid behandling av måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Metod: Utvärderingen gjordes med en litteratursökning via databasen PubMed med sökorden ”severe Alzheimer’s” och ”memantine”.  En artikel hittades via en review-artikels referenslista. Resultat: Sex artiklar granskades där resultatet visade en signifikant mindre försämring av kognitiva symptom jämfört med placebo på Severe impairment battery-skalan i fyra av fem av artiklarna vid behandlingstid 12–28 veckor. Memantin ger störst effekt vid inledning av behandlingen men effekten planar sedan ut. Memantin gav signifikant mindre försämring på Mini mental state examination i två av fyra studier, den ena vid 12 veckor och den andra vid 52 veckor men ingen signifikant skillnad i två studier som varade 24–28 veckor. Memantin hade ingen fördel över placebo på Neuropsychiatric Inventory i tre av fyra studier men visade en liten effekt vid initiering av behandling på Clinician’s Interview-Based Impression of Change Plus Caregiver Input som sedan höll i sig över tid. På Alzheimer’s Disease Cooperative Study-Activities of Daily Living Scale gav memantin en liten bromsning av progressionen men effekten planar sedan ut över tid. Memantin hade mestadels milda till måttliga biverkningar, och biverkningsprofilen var liknande den för placebo och biverkningarna ansågs inte vara kopplade till behandlingen. Memantin ger en liten effekt på kognitiva symptom men ger få biverkningar och är därmed ett säkert läkemedel. / Alzheimer's disease (AD) is the most common form of dementia with about 90,000 cases in Sweden, and 20-25,000 are affected annually. The disease mainly affects the elderly and the prevalence at age 65 is 5%. AD is caused by brain atrophy, which can be seen as widening of the sulci and ventricles in the brain, mainly in the frontal, parietal and temporal association cortex. Previously, degradation of nerve cells was thought to be caused by degenerative plaques, mainly β-amyloid and neurofibrillary accumulations, but recent studies has shown that degradation could be caused by oligomers transported between cells and causing toxicity. The main symptom of AD is memory disorders, but symptoms such as concentration- and orientation difficulties are also common. AD can be divided into mild, moderate and severe forms, with patients in mild form having only minor disabilities and in the severe form are unable to cope with common tasks. There is currently no treatment for the disease, but symptom relief can be given by cholinesterase inhibitors or N-methyl-D-aspartate (NMDA) receptor antagonists. Memantine is an NMDA receptor antagonist selectively inhibiting overactive NMDA receptors, thereby preventing excitotoxicity. The purpose of the study was to evaluate the efficacy and safety of memantine in monotherapy in the treatment of moderate to severe Alzheimer's disease. The evaluation was done with a literature search via the database PubMed with the keywords "severe Alzheimer's" and "memantine". One article was found via a review article's reference list. Six articles were evaluated and the results showed a significantly lesser deterioration of cognitive symptoms compared to placebo on the Severe impairment battery scale in four out of five articles with treatment times 12 to 28 weeks. Memantine has the greatest effect on initiation of treatment but the effect then levels out. Memantine significantly reduced Mini mental state examination impairment in two out of four studies, one at 12 weeks and the other at 52 weeks but no significant difference in two studies lasting 24-28 weeks. Memantine had no benefit over placebo on Neuropsychiatric Inventory in three out of four studies but showed a small effect on initiation of treatment on Clinician’s Interview-Based Impression of Change Plus Caregiver Input which then persisted over time. On Alzheimer’s Disease Cooperative Study-Activities of Daily Living Scale, memantine initially slowed down the progression but the effect then flattens out over time. Memantine had mostly mild to moderate side effects, and the adverse reaction profile was similar to that of placebo and the side effects were not considered related to treatment. Memantine has a small effect on cognitive symptoms but produces few side effects and is therefore a safe drug.
122

Longitudinal Changes in Astroglial and Inflammatory Markers in Patients with MCI and AD

Forsström, Karin January 2011 (has links)
Since neuroinflammation is present in patients with mild cognitive impairment (MCI) andAlzheimer's disease (AD) and since cholinesterase inhibitors increases the level ofacetylcholine, the aim was to investigate whether inflammatory markers of cholinoceptive cellsare affected in these patients. Near a biological hallmark of AD, amyloid plaque, activatedastrocytes and microglia can be found and higher levels of proinflammatory cytokines, i.e. IL-1β. To study the inflammatory response, proteins GFAP and S100B are used as CSF glialmarkers. IL-1β can bind to the membrane-bound IL-1 receptor or soluble sIL-1β-RII. When IL-1β binds to the soluble receptor instead of the membrane-bound receptor, no intracellular signalpropagation occur, thereby sIL-1βRII exerts an antagonistic effect and diminishedinflammatory responses. Thus a reduction in ratio of IL-1β to sIL-1RII levels may be indicativeof anti-inflammatory response. Available data on CSF GFAP, S100B, IL-1β and sIL-1β-RIIlevels in AD patients and MCI patients was used. MCI group were longitudinally followedafter start of treatment with a cholinesterase inhibitor (ChEI). AD group had data from baselineand after short-term treatment with a ChEI. The statistics application StatView was used toanalyse data. The activity of the cholinesterase enzymes, BuChE and AChE showed significantinhibition in the CSF of the MCI patients compared to baseline CSF GFAP level wassignificantly lower in MCI than AD patients at baseline. The levels of both GFAP and S100Bwere increased with time in MCI patients to comparable levels in the AD patients, indicative ofastroglial activation in MCI patients. However, the ratio of IL-1β to sIL-1RII showed alongitudinal reduction in the MCI patients after the treatment with the ChEIso that this ratiowas significantly higher in AD than in MCI patients. Thus despite the activation of astroglialcells in the treated MCI patients the proinflammatory effect of IL-1β was prevented byinduction of sIL-1βRII levels indicative of an anti-inflammatory outcome of treatment. Thisstudy suggests that proper activation of astroglial cells may have beneficial effect on ADpathogenesis, and conversion of MCI to AD. It also suggests that cholinesterase inhibitors may have an anti-inflammatory effect.
123

Korrekt smärtbedömning – en mänsklig rättighet : Smärtbedömning hos personer med Alzheimers sjukdom / Proper pain assessment – a human right. : Pain assessment in people with Alzheimer's disease

Sjölin, William, Bengtsson, Annika January 2011 (has links)
Bakgrund: svårigheter uppstår med kommunikationen mellan patient och sjuksköterskan vid insjuknande i Alzheimers sjukdom vilket leder till hinder i smärtbedömning av personer med Alzheimers sjukdom jämfört med bedömningen avpersoner utan kognitiv nedsättning. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av korrekt smärtbedömning hos patienter med Alzheimers sjukdom. Metod: studien var en litteraturstudie, 12 artiklar samtliga kvantitativa som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: bedömning av smärta hos patienter med Alzheimers sjukdom är komplex, slutsatsen är tvetydig då resultatet visar dels att personer med Alzheimers sjukdom har mer smärta respektive mindre smärta än personer utan kognitiv nedsättning. Bedömningsinstrumenten som undersöktes i studien visade sig vara relevanta men ansvar och kunskap från sjukvårdspersonalen som använder instrumentet var ett krav för att kunna utesluta felkällor av tecken på smärta så som onormala rörelser, beteende och ljud. Implikation: vidare forskning bör göras där fokus ligger på de enskilda diagnoserna istället för gruppen demenssjukdomar samt ökad kunskap hos sjukvårdspersonal på smärta i relation till Alzheimers sjukdom. / Background: difficulties with communication is shown in the progress of Alzheimer’s disease which leads to a difference in assessment of pain in persons with Alzheimer’s disease compared to persons without a cognitive impairment. Aim of the study: the aim of the study was to illuminate the importance of correct pain assessment in patients with Alzheimer’s disease. Method: the study was a literature review, 12 quantitative articles which met the study’s purpose was reviewed and analyzed. Results and conclusions: pain assessment in patients with Alzheimer’s disease is complex, the conclusion is ambiguous since the results show that people with Alzheimer’s disease has more in some studies and less pain in others in comparison with people without a cognitive impairment. The pain assessment tools that were examined in this study were shown to be relevant, but it was important that the staff using the instruments had to be able to rule out confounders of pain such as unusual movements, behaviour and sounds. Implication: further research should focus on the the separate diagnoses that are included in the dementia genre. Also an increased knowledge and awareness in the staff about pain in correlation with Alzheimer’s disease.
124

Kompensatoriska strategier för ordmobiliseringssvårigheter vid Alzheimers sjukdom : En fallstudie med enspråkiga och flerspråkiga personer

Holmgren, Helena, Hammarström, Sandra January 2013 (has links)
Sweden is getting an aging population and with this comes an increase in neurodegenerative diseases such as Alzheimer’s disease (AD). Bilingualism is also on the rise and this may result in an increase of bilingual people suffering from AD. Due to the linguistic deterioration associated with the illness people with AD, bilingual and monolingual, will be an increasing patient group with speech and language pathologists (SLPs). Word retrieval difficulty is an early symptom of the disease and several strategies to compensate for this have been observed (e.g. fillers, circumlocutions and semantic parafasias). The effectiveness of these strategies has not yet been established. With this background this study attempts to investigate which strategies are used by monolingual and bilingual people with AD to compensate for word retrieval difficulties. A case study was performed on four participants with AD, two of which were monolingual and two were bilingual. Spontaneous speech was collected by means of a semi-structured conversation and a short story was produced with picture support. The results showed that there were individual differences in terms of the compensatory strategies. The results indicated that the strategies’ effectiveness depended on the progression of the disease in each individual. No differences between the bilingual participants’ first and second language were observed with exception to the usage of code switching. The picture support seemed to be of some help for the participants to achieve better fluency of speech since word retrieval difficulties seemed to decrease. The conclusion is that SLPs could make their patients aware of several different strategies to compensate for word retrieval difficulties to discover what is the most effective for each individual; furthermore pictures can be used to help clients’ narratives. / Sverige får en allt äldre befolkning. Detta för med sig ökande antal personer med Alzheimers sjukdom (AD). Då sjukdomen innebär stor språklig påverkan kan denna patientgrupp förväntas öka inom den logopediska vården. Även andelen flerspråkiga i samhället växer, vilket gör att logopeder kommer att ta emot allt fler flerspråkiga äldre patienter. Ordmobiliseringssvårigheter har setts vara ett tidigt symtom vid sjukdomen både hos enspråkiga och flerspråkiga personer. Tidigare forskning har visat att ett flertal kompensatoriska strategier (t.ex. utfyllnader, omskrivningar och utbyten) används för att hantera dessa svårigheter men det är inte klarlagt hur väl dessa strategier fungerar. Därför undersöks i denna studie vilka kompensatoriska strategier som förekommer både hos enspråkiga och flerspråkiga personer med AD. En fallstudie genomfördes på fyra deltagare med AD, varav två enspråkiga och två flerspråkiga. Spontantal samlades in genom ett semistrukturerat samtal och en kortare berättelse genomfördes med hjälp av bildstöd. Resultaten visade att effektiviteten i de använda strategierna skiljer sig mellan individer. Hur långt deltagarna kommit i sjukdomsförloppet verkade dock ha betydelse. Ingen större skillnad mellan de flerspråkiga deltagarnas båda språk observerades förutom gällande användning av kodväxling. Deltagarna verkade i viss mån vara hjälpta av bildstöd för att uppnå bättre talflyt eftersom ordmobiliseringsproblematiken tycktes minska. Slutsatser som drogs är att logopeder kan medvetandegöra patienter och närstående om ett flertal olika strategier för att hitta den strategi som fungerar bäst för den individuella patienten samt att bildstöd kan användas för att underlätta berättande.
125

Cell death and signal transduction pathways in Alzheimer's disease: the role of presenilin 1 /

Popescu, Bogdan O., January 2004 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 4 uppsatser.
126

Old age depression : occurrence and influence on cognitive functioning in aging and Alzheimer's disease /

Berger, Anna-Karin, January 2004 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.
127

En förändrad livssituation : Upplevelser av att leva nära Alzheimers sjukdom: En litteraturöversikt / An altered life situation : The experiences of living near Alzheimer's Disease: A Literature Review

Bäckman, Josefine, Carlson, Stina, Danielsson Örtenblom, Linn January 2018 (has links)
Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Anhöriga tar ofta ett stort ansvar över sin närstående med sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar samt ger stöd och information till anhöriga för att möjliggöra en vardag med god livskvalitet. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av livet tillsammans med en närstående som har Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturöversikt innefattande 16 artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades genom induktiv analys vilket resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Resultat: Anhöriga upplevde en förändrad livssituation fylld av starka emotioner såsom sorg, skuld, skam, rädsla och oro. Även känslan av att vara isolerad och förlora sitt normala liv uttrycktes. Att ta ett vårdande ansvar för sin närstående innebar förändrade roller i relationen. Anhöriga utvecklade strategier i vardagen för att hantera tillvaron och uttryckte ett behov av stöd och kunskap. Slutsats: Ett samband kan ses mellan komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och anhörigas upplevelser av känsla av sammanhang. För att få en ökad förståelse för närståendes förändrade beteende behövs information och stöd. Vidare forskning kring information och stöd till anhöriga gällande Alzheimers sjukdom anses relevant. / Background: Alzheimer's disease is the most common dementia disease. Family members often take great responsibility over their close relatives with the disease. It's important for nurses to pay attention and provide support and information to family members in order to manage good quality of life. Objective: To describe family members experience of everyday life together with a close relative who has Alzheimer's disease. Methods: A literature review including 16 articles with a qualitative design. The articles were analysed by an inductive analysis, resulting in two main categories and seven subcategories. Results: Families experienced an altered life situation filled with strong emotions such as sadness, guilt, shame, fear and concern. Feelings of being isolated and losing their normal life was expressed. Taking a caring responsibility for their close relative involved changing roles in the relationship. Families developed strategies to handle everyday life and expressed a need for support and knowledge. Conclusions: A connection is seen between the components of comprehensibility, manageability and meaningfulness, and relatives' perceptions of sense of coherence. To gain a better understanding of the changing behaviour of close relatives, information and support are needed. Further research about information and support to family members regarding Alzheimer's disease is relevant
128

Anhörigas upplevelser av att vårda närstående med Alzheimers sjukdom i hemmet : En allmän litteraturöversikt

Müntzing, Charlotte, Christensen, Lovisa January 2020 (has links)
Background: Alzheimer´s disease is the most common dementia illness. In Sweden, about 20 000 – 25 000 people are annually diagnosed with Alzheimer´s disease. Accordingly, this number of diagnosed patients is growing each year and so does the cost of care. The symptoms of dementia are often discovered by family members that eventually takes measures as to support and care for their relatives, when they are no longer in condition to take care of themselves. Aim: The purpose was to describe relatives' experiences of caring for their relatives with Alzheimer's disease at home. Method: This study is based on a general literature review consisting of twelve reliable articles that were identified from the databases CINAHL and PubMed and through a qualitative approach. The selection of articles included in the review were quality checked and analyzed with a qualitative content analysis. Results: Three themes emerged: The need for support and information, impact in daily life and coping with adversity in everyday life. Conclusion: Relatives feel a need for increased understanding and they need support in taking care of their relative. Daily life is adversely affected and the relatives need to develop strategies to cope with adversity in everyday life. / Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och varje år insjuknar 20 000 till 25 000 personer i Sverige. Antalet insjuknande förväntas öka varje år tillsammans med vårdkostnaderna för sjukdomen. Det är oftast anhöriga som upptäcker symtomen och börjar stödja deras närstående med Alzheimers sjukdom när de inte längre klarar av att ta hand om sig själva. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda närstående med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Tolv originalartiklar identifierades från CINAHL och PubMed. Valda artiklar som inkluderades kvalitetsgranskades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre teman: behov av stöd och information, påverkan i det dagliga livet samt hantering av motgångar i vardagen. Slutsats: Anhöriga känner ett behov av ökad förståelse och behöver stöd i omvårdnaden. Det dagliga livet påverkas negativt och gör att de anhöriga behöver utveckla strategier för att klara av motgångar i vardagen.
129

Upplevelser av fysisk aktivitet hos äldre personer med kognitiva sjukdomar : en icke-systematisk litteraturöversikt / Experiences of physical activity in elderly people with cognitive diseases : a non-systematic literature review

Rosenbäck, Anna, Alegrund, Jurij January 2023 (has links)
Bakgrund   Antalet personer med kognitiva sjukdomar ökar dramatiskt. Största andelen av människor som drabbas av kognitiva sjukdomar är äldre vuxna, 65 år eller äldre. Personer med kognitiva sjukdomar upplever att de har sämre livskvalitet och mindre mobilitet. Därför är fysisk aktivitet för denna patientgrupp en viktig fråga för att förbättra deras livskvalitet via implementering av personcentrerad omvårdnad. Därför finns det behov av att genomföra en icke-systematisk litteraturöversikt för att belysa den evidens och forskning som finns inom området. Syfte  Syftet var att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med kognitiva sjukdomar som är 65 år eller äldre.  Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderar 16 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metodansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för inhämtning av artiklarna med hjälp av olika sökordskombinationer. Alla de inkluderade artiklarna kvalitet granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och resultatet analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet sammanställdes fyra huvudkategorier: Positiva upplevelser av fysisk aktivitet, Upplevelser av hinder vid fysisk aktivitet, Upplevelser av social interaktion och Omgivningens betydelse vid fysisk aktivitet. Resultatet visade en nyanserad bild av olika subjektiva upplevelser där positiva emotionella upplevelser och upplevelser av social interaktion var centrala. Känsla av sammanhang, interprofessionella samspel samt betydelse av miljö var viktiga faktorer som bidragit till både positiva och negativa upplevelser hos personer med kognitiva sjukdomar. Slutsats Denna icke-systematisk litteraturöversikt visade behov av personcentrerat omvårdnad samt interprofessionell, tvärvetenskaplig rehabilitering i form av fysisk aktivitet hos personer med kognitiva sjukdomar. Evidensbaserad implementering kan med fördel användas i syfte att skapa individuellt anpassade tränings- och aktivitetsprogram samt förbättra sjuksköterskans kunskap, kompetens och genomförande av omvårdnadsarbete inom denna patientgrupp. En effektiv planering, resursfördelning och genomförande av interventioner som inkluderar social interaktion mellan vårdtagare, deras anhöriga och vårdpersonal bidrar till positiva upplevelser av fysiska aktiviteter hos personer med kognitiva sjukdomar. / Background The number of people with cognitive disorders is increasing. The largest proportion of people affected by cognitive disorders are people 65 years of age or older. People with cognitive disorders experience a lower quality of life and less mobility. Physical activity for this patient group is an important issue to improve their quality of life via the implementation of person-centered care. Aim The aim was to describe experiences of physical activity in people with cognitive disorders aged 65 or older. Method This study is a non-systematic literature review that includes 16 original scientific articles with a qualitative methodological approach. The databases PubMed and CINAHL were used to retrieve the articles using different search word combinations. All the included articles were analyzed by Sophiahemmet Högskolas assessment basis document. An integrated data analysis method was used. Results In the result four main categories were compiled: Positive experiences of physical activity, Experiences of obstacles during physical activity, Experiences of social interaction and The importance of the environment during physical activity. The result showed a nuanced picture of different subjective experiences where positive emotional experiences and experiences of social interaction were central. A sense of coherence, interprofessional interaction and the importance of the environment were factors that contributed to both positive and negative experiences. Conclusions This non-systematic literature review showed a need of person-centred nursing as well as interprofessional, interdisciplinary physical activity rehabilitation for people with cognitive disorders. Evidence-based implementation can be used in order to create individually adapted training and activity programs and to improve the nurse's knowledge, competence and implementation of nursing work within this patient group. An effective planning, resource allocation and implementation of interventions that include social interaction between care recipients, their relatives and care staff contributes to positive experiences of physical activities in people with cognitive disorders.
130

Närståendes erfarenheter av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt / Relatives experiences of caring for a next-ofkin with Alzheimer’s disease : A literature review

Alvarez Gustafsson, Alejandra January 2018 (has links)
No description available.

Page generated in 0.064 seconds