Spelling suggestions: "subject:"andra libanon"" "subject:"andra libanonu""
1 |
Eminens eller inkompetens : En studie om taktisk kompetensWidelund, Mikael January 2014 (has links)
Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för taktisk kompetens som omhändertar den inneboende komplexiteten i militär verksamhet. Problemet häri är att kompetens kan anses vara något sällsynt och att inkompetens snarare är normalbilden. Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militär kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestående av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förståelsen av taktisk kompetens analyseras därefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006. Resultatet är att taktisk kompetens är möjlig att förstå utifrån förutsättningarna att hantera den föränderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rådande förhållanden och förutsättningarna för att åstadkomma förändring och utveckling. Att tänka annorlunda är nödvändigt men svårt och kanske obehagligt, eftersom det ofta inte välkommas i organisationen.
|
2 |
Kombinerade vapen i en småstatskontext : En teoriprövande fallstudie med sexdagarskriget och andra LibanonkrigetRasteby, Anton January 2021 (has links)
This study examines the theory of Robert Leonhard about combined arms and in what extent it can explain the outcome of the Six-day war and the second Lebanon war. Since both the Six-day war and the second Lebanon war involved Israel but the outcome differs, a gap and the need for further studies appears. The theory of combined arms consists of three principles that to some extent needs to be fulfilled in order to optimise the chances of winning. Since some of the Swedish Armed Forces doctrines are based out of this theory, it is of importance to further test the ideas of Leonhard. By testing the explanatory value of the theory, the study aims to create deeper and wider knowledge to the subject which in a broader perspective also contributes to the strengthening of the Swedish Security Politics as well as the Swedish Armed Forces. The result of this multiple case study shows that the theory to a high degree can explain the outcome of the wars. Since few studies have analysed the theory applied on a small state like Israel, the ability to generalize has increased with this study, although further studies are needed.
|
3 |
Warden och småstater / Warden and small statesCvetkovski, Niklas January 2020 (has links)
John A. Warden’s theory the enemy as a system has been influential and attributed to large scale victories, such as Operation Desert Storm. It advocates offensive use of air power by parallel attacks on the enemy’s strategic center. While doctrines of small states are dependent and influenced by the military thinking of great power nations, its capacity and necessary priorities for the use of air power may differ. This study examines Warden’s theory through two cases, the Six Day War and the Second Lebanon War. Both relied on air power executed by a small state, Israel. The result show that Warden’s theory can partly explain Israelic victory during the Six Day War, but with substantial differentiations from the theory’s advocation of attacks on the enemy strategic leadership. The findings are ambiguous and neither strengthens nor weakens the theory. The analysis of the Second Lebanon War indicates that air power was insufficient in achieving strategic victory in the war against Hezbollah, even though the execution of the air operation had significant resemblance to Warden’s theory, thus weakening the theory.
|
4 |
Modern hybrids or senior gerillas : Hezbollahs operations in the Second Lebanon WarLindmark, Alex January 2020 (has links)
Hezbollahs success during the second Lebanon war in 2006 caused a great stirr through the field of military theorists and analysts. The organization was by most numericals clearly out-gunned and out-numbered compared to the combat-experienced Israel defense forces. The Lebanese forces however managed to not only stifle the Israeli offensive actions but held their ground through the 34 days long war resulting in a stalemate and a United Nations resolution. Theories have evolved from or in ways of explaining this puzzling case. Dual approaches have been identified as some theorize that hybrid warfare is a completely new phenomenon where others state it’s a flavor of the month expression for the same old tactics seen many times before. This study seeks to further explore the complex nature of irregular conflicts and find whether a new theory of hybrid warfare ’Unrestricted warfare’ or a senior compendium’On guerrilla warfare’ best can explain this.The findings of this study concludes that neither theory can be out-ruled and opens for further research within the the second Lebanon war as well as on the theories ’On guerrilla warfare’ and ’Unrestricted warfare’.
|
5 |
Den relativa segern : om svaga aktörers framgång i korta konventionella krigPetersen, Robert January 2020 (has links)
Varför lyckas vissa aktörer nå framgång i krig trots påtagligt numerärt underläge? De gängse förklaringarna kretsar i regel kring gerillakrig men teorierna förklarar inte framgångar i korta och konventionella krig. Syftet med uppsatsen är att fylla denna teoretiska lucka och samtidigt diskutera logiken bakom svaga staters försvarsstrategier och i förlängningen svensk doktrin. Frågan undersöks genom en deduktiv teoriprövande fallstudie av två avvikande fall. Under vinterkriget 1939-1940 och andra Libanonkriget 2006 lyckades Finland respektive Hizbollah undvika att förlora för att i förlängningen uppnå säkerhetsstrategiska framgångar. Det intressanta i båda fallen är att angriparen (Sovjetunionen respektive Israel) avslutat krigen efter relativt kort tid, trots att förutsättningar fanns att genom våldsmakt skapa ett avgörande eller i varje fall i högre grad uppnå sina målsättningar. Analysen visar att försvararen genom taktiska framgångar förnekat angriparens måluppfyllnad och när skillnaden mellan plan (bestående av mål och förväntningar) och utfall blir tillräckligt stor sänker angriparen målsättningarna. Detta resulterar i en begränsad men tillräcklig strategisk framgång för försvararen. Den taktiska framgången har dessutom vunnit tid vilket möjliggjort extern påverkan från angriparens strategiska miljö. Även detta bidrar till angriparens ambitionssänkning. Logiken skiljer sig från gerillakrigets genom att angriparen i stället för att inte kunna vinna med våldsmakt väljer att inte avgöra med våldsmakt, eftersom angriparens kostnadstolerans överskrids.
|
6 |
Davids seger mot Goliat : En teori om hur svaga aktörer når framgång i styrkeasymmetriska krigNordén, Henrik January 2021 (has links)
Varför lyckas vissa underlägsna aktörer segra mot betydligt starkare motståndare i krig? En klassisk förklaring är att svaga vinner genom långdragna gerillakrig. Forskningen har dock svårt att förklara varför underlägsna vinner korta krig och vad som är skillnaden mellan svaga som vinner korta respektive långa krig. Syftet med denna studie är att utveckla och pröva en teori som kan förklara varför svaga aktörer når framgång i både korta och långa krig. Forskningsfrågorna besvaras genom en hypotetisk-deduktiv teoriprövande fallstudie av Libanonkriget 2006 och Vietnamkriget 1965–1973. Analysen visar att svaga aktörer som kombinerar adekvat fysisk kapacitet med både stark vilja att strida och hög militär skicklighet utsätter den starka aktören för ett så pass svårt militärt dilemma att denne efterhand väljer att avsluta kriget. Slutsatsen är att kombinationen av rätt fysisk kapacitet, stark vilja att strida och hög militär skicklighet är en förutsättning för att svaga aktörer ska nå framgång i kontinentala styrkeasymmetriska krig. Studien visar även att det är samma övergripande mekanismer som bidrar till att svaga aktörer når framgång i både korta och långa krig, men att det är de specifika detaljerna inom respektive del som utgör skillnaden.
|
7 |
Kan andra libanonKriget klassificeras som ett ”Nytt” krig?Andersson, Robin January 2019 (has links)
The Second Lebanon War has proved to be a complex war in a new and different context. An important part of this is the globalization that Kaldor refers to. The Second Lebanon War shows an example of this regarding Hezbollah which originally was a guerrilla group that was founded in 1985. What is special here is that Hezbollah since then has developed more into an organization that has established a strong foothold in Lebanese politics. They have thus evolved into the form of a kind of sub state, since they cannot be defined as a guerrilla group or a state, which means that they are classed as something intermediate. The analysis also shows this problem when explaining what problems Israel was facing before and during the war, which they were not prepared for. Another part of the globalization that has affected this problem is the involvement of all outside states and actors and that the war was waged in Lebanon but not against the state but against a regional "guerilla group" that is classified as something else than an ordinary guerilla group. The purpose of this study is to increase the understanding of the Second Lebanon war, which in turn contributes to an increased understanding of contemporary war and understanding of the empirical basis of Mary Kaldor's theory of “New Wars”. Furthermore, the war has been analyzed to ascertain whether it can be considered a new war and if so to what extent. The result has then shown that Kaldor's theory has been well successfully applied to the Second Lebanese War and that the war can be considered to be a new war based on her theoretical framework.
|
Page generated in 0.0347 seconds