Bakgrund: Varje år genomförs flera hundra tusen operationer i Sverige. Många av dem sker under regional anestesi, vilket ofta innebär att patienterna är vakna och mer medvetna om vad som händer. De befinner sig i en främmande miljö och ska genomgå en operation vilket i sig kan vara en påfrestning. Det är därför av stor vikt att belysa patienters erfarenheter av att genomgå regional anestesi.  Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att genomgå regional anestesi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes till vilken grundade sig i 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.  Resultat: Följande överordnade kategorier utgjorde resultatet En känsla av kontroll och Att vara patient i operationsmiljön. Det framkom att flera av patienterna inte förstått anledningen till att de skulle opereras under regional anestesi och därmed vara vakna. Vidare visade det att patienterna upplevde att anestesisjuksköterskan var betydelsefull. Många var mer nöjda med regional än generell anestesi eftersom det gav mindre biverkningar postoperativt och då verkar det som att den övergripande upplevelsen blev mer positiv. Vissa patienter förlitade sig helt och hållet på sjukvårdspersonalen då de var i stort behov av operationen och accepterade därför att det var obehagligt eller smärtsamt. När den regionala anestesin började verka tappade patienterna kontrollen över sin kropp, vilket kunde ge en overklighetskänsla. Konklusion: Författarna anser att anestesisjuksköterskan har en viktig roll att informera patienten varför regional anestesi valts. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan kan känna in vad patienten vill utan att den säger det, vidare menar författarna att vårdpersonalen har ett stort ansvar för patientens helhetsupplevelse. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar att informera patienten utifrån deras behov.

Bakgrund: Anestesi skapar oro hos patienter oavsett tillvägagångssätt. Patienter upplever att anestesisjuksköterskor är avgörande för hur deras upplevelse kommer bli. Dock känner patienter sig inte alltid sedda i en tidspressad miljö. Problem: Anestesisjuksköterskor har ett ansvar att stödja patienter utifrån individuella behov och skapa trygghet under en begränsad tidsram.  Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors strategier för ett gott möte med patienter i det perioperativa vårdandet. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där 20 vårdvetenskapliga artiklar analyserats i resultatet. Resultat: Två teman kunde urskiljas. Dessa benämndes att axla ansvar för säkerhet och trygghet och att värna om den unika patienten. Utifrån dessa skapades 5 subteman vilka benämndes; Att ha ett professionellt förhållningssätt, att vårda i dialogen, att lotsa i en komplex miljö, att individanpassa vårdandet och att värna om patientens integritet och värdighet. Resultatet visade att anestesisjuksköterskor använder olika strategier i mötet med patienter som är komplext med flera aspekter att beakta. Utmaningen för mötet med patienter i den perioperativa vården ligger i det korta vårdmötet inför operationen. Slutsats: Anestesisjuksköterskor försöker anpassa vården efter individen men organisatoriska faktorer kan hindra det.

Bakgrund: År 2016 avled 1,7 miljoner människor i världen av Tuberkulos. Dock minskar numera incidensen med 1,5-2 % per år. En bidragande orsak är att kunskapen om sjukdomen och smittskydd har förbättrats. Att vårda patienter med Tuberkulos i samband med operation kan vara riskfyllt. Inom operationsverksamhet finns det många åtgärder som används för att minska risk för smitta, och det är därför viktigt att anestesisjuksköterskorna har kännedom om de behandlingsriktlinjer och rutiner för ändamålet som finns på arbetsplatsen. Motiv: Studien har för avsikt att bidra till ökad kunskap inom omvårdnad av patienter med Tuberkulos som ska genomgå en operation. Studien förväntas bidra till en djupare förståelse för vad som påverkar anestesisjuksköterskans omvårdnad och patienter med Tuberkulos.Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Tuberkulos.Metod: En intervjustudie med kvalitativ design. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes inom Region Stockholm.Resultat: Personcentrerad vård är betydande för en ökad känsla av trygghet hos patienten i en utsatt miljö vilket inkluderar samarbete, ödmjukhet och tillit i arbetsgruppen och beskrevs som tre viktiga delar för att kunna uppnå en god och säker omvårdnad för patienter med Tuberkulos. På många operationsenheter är patienter med Tuberkulos väldigt ovanligt, vilket påverkar kunskapen och omhändertagandet av patienten. Det finns en osäkerhet kring hanteringen och anestesisjuksköterskorna beskriver en önskan om kontinuerliga genomgångar av arbetsplatsens rutiner och behandlingsriktlinjer.Konklusion: Anestesisjuksköterskorna efterfrågade en ökad utbildning om Tuberkulos, hur riskerna att sprida smittan vidare kan minskas samt kännedom om hur behandlingsriktlinjerna är utformade på arbetsplatsen. Denna kunskap skapas av erfarenhet. Studien framhäver även vikten på personcentrerad vård samt ett fungerande samarbete, både inom personalen och mellan personal och patient. / Background: In 2016, 1.7 million people worldwide died of Tuberculosis. However, the incidence is now reduced by 1.5-2% per year. A contributing reason is that knowledge about the disease and infection control has improved. Caring for patients with Tuberculosis in connection with surgery can be risky. In surgery, there are many measures used to reduce the risk of infection, and it is therefore important that the anesthesia nurses are aware of the treatment guidelines and routines for the purpose that exist in the workplace. Motive: The study intends to contribute to increased knowledge in the care of patients with Tuberculosis who will undergo surgery. The study is expected to contribute to a deeper understanding of what affects the anesthesia nurse's care of patients with Tuberculosis. Aim: To describe nurse anaesthetists experiences of caring for patients with Tuberculosis.Methods: An interview study with qualitative design. Nine semi-structured interviews were conducted within Region Stockholm. Result: Person-centered care is significant for an increased sense of security for the patient in a vulnerable environment. This includes teamwork, humility and trust in the team and was described as three important parts to be able to achieve good and safe care for patients with Tuberculosis. In many surgical units, patients with Tuberculosis are very uncommon, which affects the care of the patient. There is uncertainty about the management and the anesthesia nurses describe a desire for continuous reviews of the workplace's routines and treatment guidelines. Conclusion: The anesthesia nurses requested increased information and training about Tuberculosis, how the risks of spreading the infection further can be reduced and how the treatment guidelines are designed in the workplace. This knowledge is created by experience. The study also emphasizes the importance of person-centered care and a functioning collaboration, both within the staff and between staff and patient.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan arbetar i team med flera olika professioner, med varierande bakgrund, kunskap och erfarenheter. Forskning tyder på att risken ökar för en osäker vård om inte kommunikationen i teamet fungerar. Brister i kommunikationen och sättet att kommunicera i teamet genererar i stora risker som kan leda till en icke säker vård för patienten. Detta genererar i att antalet felbehandlingar ökar, vilket kan leda till lidande och död hos de drabbade patienterna.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenhet av kommunikation i operationsteamet.   Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och åtta stycken kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. En sökning genomfördes med hjälp av PEO-modellen. Artiklarna i resultatet är kvalitetsgranskade och innefattar ett etiskt resonemang.   Resultat: Analysen genererade i tre stycken huvudkategorier, Teamet har betydelse, Dialogen i teamet och Verksamhetsmässiga faktorer. Sammansättningen av teamet och de olika professionernas erfarenhet och utbildning spelade en roll för kommunikationen. Tiden för reflektion är knapp, detta på grund av ett pressat tidsschema. Kommunikationsverktyg ansågs förbättra kvaliteten på kommunikationen samt genererade i en ökad patientsäkerhet.     Slutsats: Genom ett välfungerande team med ömsesidig respekt för varje professions kompetens och erfarenhet, kan en effektiv kommunikation av hög kvalitet generera i en säker vård för de patienterna som vårdats inom operationskontexten.

Bakgrund: I akuta situationer sammanflätas olika professioners kunskaper för att möta den akut sjuka patienten. Att vara anestesisjuksköterska på en operationsavdelning kan innebära ett ansvar för en larmtelefon och ställer höga krav på anestesisjuksköterskans kompetens. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att ansvara för larmtelefonen samt medverka vid larmsituationer. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer hölls med anestesisjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i västra Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: Att utmanas och utvecklas i sin profession, Ett strukturerat arbetssätt, Scenarioträning skapar trygghet och Vikten av kollegialt stöd. Dessa delades in i åtta subteman. Konklusion: Att ansvara förlarmtelefonen har visat sig vara utvecklande för anestesisjuksköterskan och följer Benners omvårdnadsteori. Ett strukturerat arbetssätt ökar förutsättningarna för ett bra patientomhändertagande och skapar trygghet för anestesisjuksköterskan i larmsituationen. Samarbetet främjas av god kommunikation och ett tydligt ledarskap. Att få stöttning av erfarna kollegor i larmsituationen är en trygghet som har stor betydelse när anestesisjuksköterskan är ny i yrkesrollen. Simuleringsträningar förbättrade kommunikationen i teamet. Även möjlighet till reflektion har en stor betydelse för anestesisjuksköterskan. / Background: In emergency situations, the knowledge of different professionals is united to meet the acutely ill patient. Being an nurse anaesthetist in an operating room may involve a responsibility for an emergency phone which demands high competence in the nurse anaesthetist. Aim: The aim of the study was to describe the nurse anaesthetist’s experiences of being responsible for the emergency phone and participate in alarm situations. Method: A qualitative method was selected and data were collected through semi-structured interviews. Eight interviews were conducted with nurses anaesthetist’s at a medium-sized hospital in western Sweden. The data material was analyzed with qualitative content analysis. Results:The analysis resulted in four themes: To be challenged and developed in their profession, A structured way of working, Scenario training generates safety and The importance of collegial support. These were divided into eight subthemes. Conclusion: To be responsible for the emergency phone has proven to be developing for the nurse anaesthetist and follows Benner's nursing theory. A structured way of working increases the conditions for good patient care and generates safety for the nurse anaesthetist in the alarm situation. The collaboration is promoted by good communication and distinct leadership. Getting support from experienced colleagues in the alarm situation felt as a safety and were significant for the anesthesia nurse who were new to the professional role. Simulation training improved the communication in the team, and the opportunity for reflection proved to be of great importance to the anesthesia nurse.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan bedriver avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö. Att vara novis i ett komplext yrke kan vara svårt och utmanande men ofta sker en succesiv progression i yrkesrollen. Forskning visar att arbetsmiljön påverkar de nyutexaminerades erfarenheter av den första tiden inom yrket. För att skapa förutsättningar för att nyutexaminerade anestesisjuksköterskor ska utvecklas och trivas i yrket behövs en förståelse för hur den första tiden i yrket erfars. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vara ny på en operationsavdelning. Metod: Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio deltagare från tre olika sjukhus. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framkom fyra huvudteman; att träda in i en ny profession, förutsättningar för en trygg start, att erfara stress och att växa i sin yrkesroll. Totalt identifierades tolv subteman. Konklusion: För att kunna uppnå en lärande miljö det är viktigt att kollegorna är stöttande och förstående samt ger nyutexaminerade utrymme att vara noviser. Genom att tillhandahålla en bredvidgång som är klinikbunden ges utrymme för lärande ochprogression i yrket. Nyutexaminerade är i behov av gott om tid för att kunna bedriva en säker vård. / Background: The nurse anesthetist conducts advanced nursing in a high technological environment. Being a novice in a complex profession can be difficult and challenging but often there is a successive progression in the professional role. Studies show that the work environment affects newly graduate’s experiences of the first period in the profession. To create conditions for newly graduated nurse anesthetists to evolve and thrive, an understanding of their first time in the profession is necessary. The aim: The aim of this study was to describe the newly graduated nurse anesthetist’s experiences of being new in surgical ward. Method: Data was collected through qualitative semi structured interviews with nineparticipants from three different hospitals. Data material was analyzed with a qualitative content analysis.Results: Four main themes emerged from the data material; entering a new profession, circumstances for success, experiencing stress and to grow in their profession. In total twelve sub-themes where identified. Conclusion: to achieve a learning environment colleagues need to be supportive and understanding as well as giving the newly graduated space to be a novice. By providing an introduction that is clinic based, space is provided for learning and progress in the profession. Newly graduated is in need of plenty of time to provide safe care.

Bakgrund: Intrahospitala transporter (IHT) genomförs ofta av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor. Studier visar att momentet är förenligt med hög risk för mortalitet och morbiditet med upp till 71% risk för komplikationer hos patienten. Idag saknas det internationella och nationella underlag, utbildning och konkreta riktlinjer för intrahospitala transporter. Syfte: Att ur ett patientsäkerhetsperspektiv beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter gällande intrahospitala transporter av vuxna patienter med kritisk sjukdom. Metod: En mixad metodstudie valdes för att besvara studiens syfte. Totalt deltog 66 specialistsjuksköterskor inom anestesi och intensivvård. Kvalitativa data analyserades med stöd av Graneheim et al., (2017) innehållsanalys för manifest innehåll. Den kvantitativa data analyserades med beskrivande statistik.    Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom. Första kategorin var “Att skapa goda förutsättningar” med tillhörande subkategorier “Vikten av att vara riskmedveten” och “Vikten av noggranna förberedelser”. Andra kategorin var “Betydelsen av rutiner och utbildning” med subkategorier “Vikten av att följa rutiner” och “Vikten av utbildning”. Slutsats: Intrahospitala transporter beskrevs som ett moment med hög risk för hotad patientsäkerhet och komplikationer. Rutiner med god följsamhet och utbildning anses stärka patientsäkerheten. Genom att införa checklistor och scenarioträning kan anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor förbereda sig bättre och hantera komplikationer som kan uppstå under IHT. Därmed kan patienter få en säkrare vård.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans främsta uppgift vid traumalarm är att säkra fria luftvägar. Hur anestesisjuksköterskor hanterar dessa situationer är individuellt och vårdandet ställer krav på teamarbete, tydlig kommunikation, ledarskap och möjlighet till debriefing. Tidigare forskning visar att dessa element är viktiga för att skydda patientsäkerheten under traumalarm. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av traumalarm på akutmottagning och hur de hanterar dessa situationer. Metod: Kvalitativ ansats med beskrivande design. Ändamålsenligt urval har använts för att inkludera tio anestesisjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Semistrukturerade intervjuer har genomförts. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; Trygghet i yrkesprofessionen, Teamarbetes betydelse och Debriefing och beskrivna under åtta subkategorier; Att känna sig mentalt förberedd, Att känna trygghet i yrkesrollen, Att behålla lugnet, Att ha ett koncept att följa, Att ha ett tydligt ledarskap, Att ha en tydlig kommunikation, Att få prata med kollegor och att få återkoppling på sin insats, vilka speglade anestesisjuksköterskors upplevelser av traumalarm på akutmottagning samt hur de hanterade dessa situationer. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna beskrev en mental trygghet i yrkesrollen baserad på tidigare erfarenheter. Teamarbete och tydlig kommunikation var viktigt för samarbetet vid traumalarm. Otydligt ledarskap och brist på struktur bidrog till minskat samarbete. Det framkom även att debriefing med kollegor var betydelsefullt. Formell debriefing och mer tid för återkoppling och traumateamövningar efterfrågades. / Background: The main task of nurse anaesthetists during trauma calls is to secure the patients airway. How they experience and handle these situations are individual and depend on teamwork, communication, leadership and the possibility for debriefing. Previous studies have shown that these elements are of importance to ensure patient safety during trauma calls. Aim: To describe nurse anaesthetist’s experiences of trauma calls on the emergency room and how they cope with these situations. Method: Qualitative approach and descriptive design was used. Ten nurse anaesthetists from two hospitals in the middle part of Sweden were included. Data were collected through semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. Findings: Based on the data collected three main categories emerged; Confident in the profession, The role of teamwork and Debriefing. These categories were described in eight subcategories; To be mentally prepared, To feel confident in the profession, To keep calm, To have a concept to follow, To have clear leadership, To have direct communication, To talk with colleagues and To get feedback on their efforts. These reflected nurse anaesthetist’s experiences of trauma calls in the emergency room and how they manage these situations. Conclusion: The nurse anaesthetists described mental confidence in the profession based on previous experience. Teamwork and communication was of importance for the cooperation in the emergency room, while unclear leadership and lack of structure contributed to less collaboration. It also emerged that debriefing with colleagues were of importance. Formal debriefing and more time for feedback were demanded.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans huvudområde är luftvägen och för att kunna hantera luftvägen tryggt och säkert behöver preoperativa bedömningar utföras inför varje generell anestesi. Patienten kan känna ångest och oro inför en operation. Om patienten är välinformerad inför anestesin kan de känna sig förberedda och trygga i situationen. En svår luftväg kan inte elimineras, vilket gör att anestesisjuksköterskan har ett ansvar att vara förberedd för att kunna hantera den genom att använda luftvägsalgoritmen och olika hjälpmedel.  Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att hantera en svår luftväg vid generell anestesi.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv innehållsanalys genomfördes.  Totalt tolv anestesisjuksköterskor från fyra olika sjukhus i Region Stockholm intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide.  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Den första huvudkategorien var Att vara i ett känslohav med subkategorierna Svårigheter vid en svår luftväg, Trygghet vid en svår luftväg samt Känslor kopplat till sin prestation. Den andra huvudkategorien var Copingstrategier med subkategorierna Reflektion över situation, Stöd samt Fysisk/psykisk återhämtning. Resultatet visade att upplevelser vid en svår luftväg kan orsaka positiva eller negativa känslor beroende på olika faktorer. Dessa faktorer kunde vara samarbete i teamet, anestesisjuksköterskans kompetens och förberedelser för att hantera en svår luftväg. För att kunna hantera dessa känslor använde anestesisjuksköterskan olika strategier, såsom reflektion, stöd och individuell återhämtning. Slutsats: Studien visar att det vilar ett stort ansvar på anestesisjuksköterskan att vara väl förberedd vid luftvägshantering. Även arbetsplatsen har ett stort ansvar att utbilda sina anestesisjuksköterskor för att upprätthålla färdigheter. / Background: Nurse anesthetist's main area is the airway and in order to manage theairway safely and securely preoperative assessments need to be carried out beforeeach general anesthesia. The patient can feel anxiety and worry before surgery. Ifthe patient is well informed before the anesthesia, they can feel prepared and securein the situation. A difficult airway cannot be eliminated, which means that the nurseanesthetist has a responsibility to be prepared to manage it by using the airwayalgorithm and various aids. Aim: To describe a nurse anesthetist's experience of managing a difficult airwayduring general anesthesia. Method: A qualitative interview study with inductive content analysis wasconducted. A total of twelve nurse anesthetists from four different hospitals inRegion Stockholm were interviewed using a semi-structured interview guide. Results: The content analysis participates in two main categories and sixsubcategories. The first main category was To be in a sea of emotions withsubcategories Difficulties with a difficult airway, Safety with a difficult airway andEmotions connected to their performance. The second main category was Copingstrategies with subcategories Reflection on situation, Support andPhysically/mentally recovery. The results showed that the experience of a difficultairway can cause positive or negative feelings depending on various factors. These factors could be collaboration with the team, the competence of the nurse anesthetistand preparation for managing a difficult airway. In order to manage these feelings,the nurse anesthetist used different strategies, such as reflection, support andindividual recovery. Conclusion: This study shows that there is a huge responsibility on the nurseanesthetist to be well prepared for airway management. The workplace also has abig responsibility to train all the nurse anesthetists to maintain skills.

Bakgrund: Varje år drabbas omkring 100 000 patienter av vårdskador inom somatisk sjukvård i Sverige, förutom det lidande som det innebär för den enskilda individen medför det även ökade kostnader på både individ- och samhällsnivå. Det dominerande sättet att arbeta med patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård är genom avvikelserapportering och analysering av negativa händelser. Specialistsjuksköterskan inom anestesisjukvård är precis som all annan hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att rapportera när en avvikelse observerats. En strategi som kan användas för att koppla avvikelserapportering till förbättrad patientsäkerhet är att analysera avvikelser och koda händelserna till specifika områden. Genom att identifiera ett specifikt problem kan ett tvärvetenskapligt team därefter skapas för att granska de negativa händelserna kopplat till en specifik kategori, för att utifrån det resultatet utveckla förbättringar.  Syfte: Syftet var att beskriva och kartlägga innehållet i perioperativa avvikelserapporter på operationsavdelningen som berör patientsäkerheten, relaterade till anestesisjuksköterskans profession. Metod: En retrospektiv registerstudie med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och fjorton underkategorier framkom under analysförfarandet. I kategorin patientomhändertagande identifierades flest avvikelserapporter, följt av kommunikation, teknik och organisation. Slutsats: Studiens resultat visar att de avvikelserapporter på operationsavdelningen, som berört patientsäkerhet relaterade till anestesisjuksköterskans profession, som var vanligast förekommande, var relaterade till patientomhändertagande eller kommunikation. I patientomhändertagande var läkemedelsrelaterade avvikelserapporter en av de vanligast förekommande och i kategorin kommunikation var det kommunikationen mellan vårdpersonal som genererade flest avvikelserapporter. Utifrån resultatet ses att mer forskning och fler förbättringsåtgärder behöver göras för att öka patientsäkerheten. / Background: Every year around 100,000 patients suffer from care injuries in somatic health care in Sweden, in addition to the suffering it entails for the individual, it also entails increased costs at both individual and societal level. The dominant way of working with patient safety in healthcare is through incident reporting and analysis of negative events. The anesthetic care nurse, just like all other personnel is obliged to report when an incident is observed. One strategy that can be used to link incident reporting to improve patient safety is to analyze incidents and code the events to specific areas. By identifying a specific problem, a multidisciplinary team can then be created to review the negative events linked to a specific category, in order to develop improvements based on that result. Aim: The aim was to describe and map out the content of perioperative incident reports in the operating department that affect patient safety, related to the nurse anesthetist´s profession. Method: A retrospective registry study with an inductive approach. The data was analyzed using qualitative manifest content analysis. Results: Four categories and fourteen subcategories emerged during the analysis procedure. Most incident reports were identified in the category patient care, followed by communication, technology and organization. Conclusion: The results of this study show that the incident reports in the operating department, which affected patient safety related to the nurse anesthetist's profession, which were most common, were related to patient care or communication. In patient care, medication-related incident reports were among the most frequently occurring, and in the communication category, it was communication between healthcare staff that generated the most incident reports.