<p>I gymnasieskolans matematikundervisning används främst en metod. Först gemensam genomgång, sedan enskild räkning i läroboken som är uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag läste en uppsats som handlar om hur man kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Alltså finns det lärare som arbetar även med andra metoder. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare som aktivt använder andra arbetssätt än det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött på i planering och genomförande. Hur arbetar dessa lärare med annorlunda arbetssätt i matematikundervisningen? Vilka fördelar finner de som de inte finner i den traditionella undervisningen? Vad är det som kan göras med annorlunda arbetssätt men inte med traditionellt arbetssätt? Vilka hinder mot att arbeta med annorlunda arbetssätt har läraren stött på? Jag har intervjuat lärare som bl a arbetar kommunikativt, laborativt och problemlösande. Jag har funnit många fördelar med arbetssätten. T ex tror lärarna att eleverna mår bättre och att de lär sig sådant de inte lär sig i den traditionella undervisningen. De flesta hinder mot att arbeta med annorlunda arbetssätt kan relateras till att arbetsmetoderna är nya för lärarna.</p>

I gymnasieskolans matematikundervisning används främst en metod. Först gemensam genomgång, sedan enskild räkning i läroboken som är uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag läste en uppsats som handlar om hur man kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Alltså finns det lärare som arbetar även med andra metoder. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare som aktivt använder andra arbetssätt än det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött på i planering och genomförande. Hur arbetar dessa lärare med annorlunda arbetssätt i matematikundervisningen? Vilka fördelar finner de som de inte finner i den traditionella undervisningen? Vad är det som kan göras med annorlunda arbetssätt men inte med traditionellt arbetssätt? Vilka hinder mot att arbeta med annorlunda arbetssätt har läraren stött på? Jag har intervjuat lärare som bl a arbetar kommunikativt, laborativt och problemlösande. Jag har funnit många fördelar med arbetssätten. T ex tror lärarna att eleverna mår bättre och att de lär sig sådant de inte lär sig i den traditionella undervisningen. De flesta hinder mot att arbeta med annorlunda arbetssätt kan relateras till att arbetsmetoderna är nya för lärarna.

<p>I Sverige lever drygt 300 000 människor med diabetes typ 1, varav 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen är kronisk, och att leva med diabetes kräver mycket av personen och att denne är noggrann med sin egenvård. För tonåringarna var sökande efter identitet och självständighet viktigt, vilket kan medföra att sjukdomen prioriteras bort. Syftet med litteraturstudien var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Databassökningen gjordes via sökmotorerna Pubmed och Cinahl. De 10 vetenskapliga artiklarna som inkluderades i studien bedömdes enligt en kvalitetsmall, och analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. I Resultatet framkom att tonåringar tycker att sjukdomen medförde livsomställningar som ledde till att de kände sig annorlunda och begränsade. Stöd från familj och vänner ansågs vara viktigt samtidigt som tonåringarna ibland kände detta negativt. Det var viktigt att omgivningen hade förtroende för tonåringarna och lät dem vara självständiga. I diskussionen diskuteras ämnet utifrån familjens och sjukvårdspersonalens perspektiv. Slutsatsen av litteraturstudien var att det är väsentligt att den sjukvårdspersonal som möter tonåringar med diabetes typ 1 är medvetna om att tonårstiden är en turbulent period. Viktigt var att vården individanpassas utefter tonåringens behov, och den situation som denne befinner sig.  </p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>att vara annorlunda, egenvård, omvårdnad, självständighet, stöd, upplevelse.</p><p> </p>

I Sverige lever drygt 300 000 människor med diabetes typ 1, varav 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen är kronisk, och att leva med diabetes kräver mycket av personen och att denne är noggrann med sin egenvård. För tonåringarna var sökande efter identitet och självständighet viktigt, vilket kan medföra att sjukdomen prioriteras bort. Syftet med litteraturstudien var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Databassökningen gjordes via sökmotorerna Pubmed och Cinahl. De 10 vetenskapliga artiklarna som inkluderades i studien bedömdes enligt en kvalitetsmall, och analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. I Resultatet framkom att tonåringar tycker att sjukdomen medförde livsomställningar som ledde till att de kände sig annorlunda och begränsade. Stöd från familj och vänner ansågs vara viktigt samtidigt som tonåringarna ibland kände detta negativt. Det var viktigt att omgivningen hade förtroende för tonåringarna och lät dem vara självständiga. I diskussionen diskuteras ämnet utifrån familjens och sjukvårdspersonalens perspektiv. Slutsatsen av litteraturstudien var att det är väsentligt att den sjukvårdspersonal som möter tonåringar med diabetes typ 1 är medvetna om att tonårstiden är en turbulent period. Viktigt var att vården individanpassas utefter tonåringens behov, och den situation som denne befinner sig.     Nyckelord: att vara annorlunda, egenvård, omvårdnad, självständighet, stöd, upplevelse.

Aktuell forskning visar att 24 % av Sveriges barn lider av en långvarig sjukdom eller av ett funktionshinder. De vanligaste långvariga sjukdomstillstånden, och som visat en tydlig ökning i antalet fall under senare år, är astma och ospecificerade allergier. Förutom astma och allergier inkluderades även diabetes, cancer samt psykisk sjukdom som långvariga sjukdomar i denna studie. Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att leva med en långvarig sjukdom. För att kunna besvara syftet valdes en litteraturstudie som metod, där materialet bestod av vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt en FoU-rapport. Resultatet visade att barn beroende på sjukdom på flera olika sätt känner sig begränsade i sin vardag. Främst är det känslan av att inte kunna göra samma sak som kamraterna och kraven som ställs att de på grund av sjukdomen upplevs som de mest begränsande. Barnen beskrev också en känsla av att bli annorlunda behandlade, både i skolan, av familjen och även av vännerna, på grund av sjukdomen. Rädsla i samband med vården var vanligt, vilket kunde relateras till behandlingar och provtagningar, sjukhusmiljö och även graden av delaktighet i den egna vården.

<p>Aktuell forskning visar att 24 % av Sveriges barn lider av en långvarig sjukdom eller av ett funktionshinder. De vanligaste långvariga sjukdomstillstånden, och som visat en tydlig ökning i antalet fall under senare år, är astma och ospecificerade allergier. Förutom astma och allergier inkluderades även diabetes, cancer samt psykisk sjukdom som långvariga sjukdomar i denna studie. Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att leva med en långvarig sjukdom. För att kunna besvara syftet valdes en litteraturstudie som metod, där materialet bestod av vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt en FoU-rapport.</p><p>Resultatet visade att barn beroende på sjukdom på flera olika sätt känner sig begränsade i sin vardag. Främst är det känslan av att inte kunna göra samma sak som kamraterna och kraven som ställs att de på grund av sjukdomen upplevs som de mest begränsande. Barnen beskrev också en känsla av att bli annorlunda behandlade, både i skolan, av familjen och även av vännerna, på grund av sjukdomen. Rädsla i samband med vården var vanligt, vilket kunde relateras till behandlingar och provtagningar, sjukhusmiljö och även graden av delaktighet i den egna vården.</p>

Autism är troligen något som har funnits i alla kulturer. Gemensamt för alla inom autismspektrumet (AST) är svårigheter med kommunikation, socialt samspel och föreställningsförmåga. Orsaken bakom svårigheterna är ännu inte helt klarlagda. Länge har det varit känt att många inom AST kan ha en annorlunda perception. Personer med AST återfinns i alla vårdkontexter och vårdpersonal finns i allmänhet en liten kunskap om hur sjuksköterskan kan bemöta dessa personer som kräver extra hänsyn. Sjuksköterskan kan behöva planera omvårdnaden genom att undvika att tala i bilder utan att anända ett så rakt språk som möjligt. Syftet med arbetet är att belysa hur personer med autismspektrum kan uppleva sin livsvärld. Resultatet bygger på studier av självbiografier skrivna av personer med AST. En kvalitativ innehållsanalys är gjord som resulterade i två kategorier med fem subkategorier. Resultatet antyder att en annorlunda perception innebär att personer med AST har svårt att förstå sig på sin omvärld. Inte förrän nyligen har vetenskapen börjat lyfta frågan om en annorlunda perception kan vara ett av huvudsymtomen för AST. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Jag har valt att fokusera på hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom själv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det är att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man är annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade människors situation och rättigheter förr och nu. Handikappbegrep-pets betydelse och hur det används belyses också. I slutdiskussionen jämförs litteratur med empiri och det visar sig att mycket av litteraturen överensstämmer med den verkliga situationen.</p>

<p>Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm. Texten görinte anspråk på att förstå de olika empiriska källorna i deras ursprungliga sammanhang. De undersöks istället med utgångspunkt tagen i ett antal frågeställningar som relaterar till syftet.</p><p>I litteraturbakgrunden framkommer att intolerans och fördomar i förskola och skola bör förebyggas. Detta ställer höga krav på denna verksamhet. Lärare inom den svenska skolan kan anses vara förmedlare av svensk kultur, värden och normer. Samtidigt kan den svenska skolan betraktas som monokulturell eftersom den förmedlar svenska normer och värderingar. Skolan är med och upprätthåller kategorierna "invandrare" och "svensk". Svenska barn utgör en norm som de invandrade barnen jämförs med.</p><p>Resultatet visar att litteraturen gör skillnad mellan svenskar och invandrare. Tydligt visas de tillskrivna negativa egenskaperna hos invandraren. Svenskar blir också beskrivna i en del negativa termer, men får även egenskaper som "jämställd" och "fri". Att vara flerspråkig i Sverige är att vara invandrare eftersom svenskar är enspråkiga. I och med sitt annorlundaskap blir invandrare utpekade och särbehandlade. Svenskhet är norm i Sverige och denna norm ifrågasätts inte. Samtidigt som det framkommer att det är förskolans uppdrag att stödja barn med annan kulturell bakgrund, ska de som avviker från den svenska normen anpassas till den.</p><p>Slutsatserna blir att invandrarna jämförs med det svenska och får stå för det som betraktas som annorlunda. Annorlundaskapet existerar på grund av att svenskhet är norm i Sverige. Normen upprätthålls av dem som omfattas av den, det vill säga dem som anses vara svenska. För den som inte räknas som svensk är normen strävansmålet. I processen riskerar invandrare att bli marginaliserade eftersom de försöker anpassa sig men ändå aldrig kan uppnå hundraprocentig svenskhet. Genom att kategorin annorlunda växer riskerar normen att förändras och invandrare kan därför upplevas som ett hot mot svenskheten. Försök till integration riskerar därigenom att bli misslyckade.</p><p>Som metod har en textanalys genomförts och som empiri tjänar alltså kurslitteratur. Textanalysen som använts är av kvalitativ karaktär, inspirerad av innehållsanalys och syftesrelaterad analys.</p><p>Föreliggande studie kan medverka till att medvetandegöra pedagoger om vikten av att förhålla sig kritisk till talet om det mångkulturella i den pedagogiska praktiken. Detta för att om möjligt minska risken att "svenskar" och "de andra" upprätthålls som kategorier och det negativa annorlundaskapet förstärks.</p>

Jag har valt att fokusera på hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom själv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det är att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man är annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade människors situation och rättigheter förr och nu. Handikappbegrep-pets betydelse och hur det används belyses också. I slutdiskussionen jämförs litteratur med empiri och det visar sig att mycket av litteraturen överensstämmer med den verkliga situationen.