Herausgegeben im Auftrag des Kanzlers:1. Vorwort 1 2. Abkürzungen und Definitionen 2 3. Allgemeines 3.1 Geschichte der TU Dresden 3 3.2 Struktur der TU Dresden 2002 5 3.3 Leitung, Gremien und Kuratorium an der TU Dresden 2002 6 3.4 Studiengänge an der TU Dresden im WS 2002/03 (Angebote) 7 4. Studenten 4.1 Studierende im WS 2002/03 (Kopfzahlen) 9 4.2 Studierende im WS 2002/03 (Kopfzahlen mit Anteilen weiblich, Ausländer und Beurlaubte) 10 4.3 Studienanfänger im SS 2002 (Kopfzahlen) 11 4.4 Studienanfänger im WS 2002/03 (Kopfzahlen) 12 4.5 Studierende im WS 2002/03 (Fallzahlen) 13 4.6 Studienanfänger im SS 2002 (Fallzahlen) 14 4.7 Studienanfänger im WS 2002/03 (Fallzahlen) 15 4.8 Studierende (Gesamtstudenten) in den Wintersemestern 1996/97-2002/03 nach Studienarten 16 4.9 Studierende in den Wintersemestern 1997/98-2002/03 (Kopfzahlen) 17 4.10 Studienanfänger pro Studienjahr 1995/96-2002/03 (Kopfzahlen) 18 4.11 Studierende und Studienanfänger 1995/96-2002/03 (Diagramm) 19 4.12 Studierende nach Wissenschaftsgebieten 1997-2002 (Diagramm) 20 4.13 Studienanfänger pro Studienjahr nach Wissenschaftsgebieten 1997/98-2002/03 (Diagramm) 21 4.14 Studierende in den WG Naturwissenschaften und Medizin 1997-2002 (Diagramm) 22 4.15 Studierende im WG Geistes- und Sozialwissenschaften 1997-2002 (Diagramm) 23 4.16 Studierende im WG Ingenieurwissenschaften 1997-2002 (Teil 1) (Diagramm) 24 4.17 Studierende im WG Ingenieurwissenschaften 1997-2002 (Teil 2) (Diagramm) 25 4.18 Studierende im WS 2002/03 nach Fakultätsbelegung und Geschlecht (Kopfzahlen) 26 4.19 Ausländische Studierende in den Wintersemestern 1997/98-2002/03 27 4.20 Ausländische Studienanfänger (1. FS) pro Studienjahr 1997/98-2002/03 (Kopfzahlen) 28 4.21 Ausländische Studierende nach Wissenschaftsgebieten 1997/98-2002/03 (Diagramm) 29 4.22 Betreuungsverhältnisse Studenten/ Personal 1997-2002 30 4.23 Betreuungsverhältnisse Studenten/ Professoren 1997-2002 in den WG Naturwiss. und Medizin (Diagr.) 31 4.24 Betreuungsverhältnisse Studenten/ Professoren 1997-2002 im WG Geistes- u. Sozialwiss. (Diagr.) 32 4.25 Betreuungsverhältnisse Studenten/ Professoren 1997-2002 im WG Ingenieurwiss. (Teil 1) (Diagr.) 33 4.26 Betreuungsverhältnisse Studenten/ Professoren 1997-2002 im WG Ingenieurwiss. (Teil 2) (Diagr.) 34 4.27 Gasthörer an der TU Dresden 1992-2002 35 4.28 Auslastung der Lehreinheiten pro Studienjahr 1999/00-2002/03 (ohne Medizin) 36 4.29 Auslastung der Lehreinheiten pro Studienjahr 1999/00-2002/03 (ohne Medizin; Diagramm) 37 5. Herkunft der Studierenden 5.1 Herkunft der Studierenden im WS 2002/03 (mit Diagrammen) 38 5.2 Herkunft der Studierenden im WS 2002/03 nach Wissenschaftsgebieten 39 5.3 Herkunft der Studienanfänger im WS 2002/03 (mit Diagramm) 40 5.4 Herkunft der Studierenden WS 1997/08 bis WS 2002/03 (mit Diagramm) 41 6. Prüfungen/ Graduierungen 6.1 Bestandene Hochschulabschlussprüfungen im Studienjahr 2001/02 42 6.2 Bestandene Hochschulabschlussprüfungen 1996/97-2001/02 (Diagramme) 43 6.3 Promotionen an der TU Dresden 2002 44 6.4 Promotionen an der TU Dresden 1997-2002 (mit Diagramm) 45 6.5 Habilitationen an der TU Dresden 2002 46 6.6 Habilitationen an der TU Dresden 1997-2002 (mit Diagramm) 47 6.7 Regelstudienzeit und durchschnittliche Studiendauer 2000/01 und 2001/02 48 6.8 Regelstudienzeit und durchschnittliche Studiendauer 1996/97-2001/02 (Diagramme) 49 6.9 Absolventenquoten an der TU Dresden 2000/01-2001/02 50 7. Forschung und Kooperation 7.1 Sonderforschungsbereiche an der TU Dresden 2002 51 7.2 Graduiertenkollegs und Innovationskollegs an der TU Dresden 2002 52 7.3 Forschergruppen und große, übergreifende Forschungsprojekte an der TU Dresden 2002 (Auswahl) 53 7.4 Stiftungsprofessuren an der TU Dresden 2002 56 7.5 Gemeinsame Berufungen an der TU Dresden 2002 57 7.6 Schutzrechtsanmeldungen 1997-2002 an der TU Dresden (mit Diagramm) 59 7.7 An-Institute der TU Dresden 2002 60 7.8 Forschungs- und Kooperationsverträge der TU Dresden 2002 (Auswahl) 61 8. Personal und Haushalt 8.1 Stellenverteilung an der TU Dresden 2002 (Haushaltsfinanzierung/ mit Diagrammen) 62 8.2 Personalbestand der TU Dresden 1996-2002 (Beschäftigungsfälle in Personen) 63 8.3 Personalbestand der TU Dresden 1997-2002 (Beschäftigungsfälle in Personen/ ohne Medizin) (Diagr.) 64 8.4 Haushaltspersonal (Planstellen) nach Wissenschaftsgebieten 1997-2002 (Diagramm) 65 8.5 Drittmittelpersonal (VZÄ) nach Wissenschaftsgebieten 1997-2002 (Diagramm) 65 8.6 Drittmittelpersonal der TU Dresden 2001-02 (mit Diagramm 1996-2002) 66 8.7 Haushalt der TU Dresden 1997-2002 67 8.8 Investitionen (Ist-Ausgaben) der TU Dresden bei HBFG-Großgeräten 1999-2002 68 8.9 Drittmittelvolumen der TU Dresden nach Fakultäten 1997-2002 69 8.10 Drittmittelvolumen der TU Dresden nach Wissenschaftsgebieten 1997-2002 (Diagramm) 70 8.11 Drittmittelprojekte der TU Dresden/ Anzahl der Projekte 1997-2002 (Diagramm) 71 9. Gebäude 9.1 Baufinanzen der TU Dresden/ Verausgabte Mittel 1999-2002 (1991-2002) 72 9.2 Hauptnutzflächen (HNF) der TU Dresden nach Fakultäten 1997-2002 (mit Diagramm) 73 9.3 Hauptnutzflächen (HNF) nach Wissenschaftsgebieten 1997-2002 (Diagramm) 74 9.4 Anzahl der Räume nach Wissenschaftsgebieten 1997-2002 (ohne Medizin) (Diagramm) 74 9.5 Flächenbestand der TU Dresden 2002 nach Altersstruktur (ohne Medizin/ mit Diagramm) 75 9.6 Laufende Große Baumaßnahmen (GBM) an der TU Dresden und am UKD 2002 76 10. Literaturhinweise 77 11. Gebäude und Lagepläne 2002 der TU Dresden 78 Übersichtsplan Dresden (mit Lage der Teilpläne der TU Dresden) Lageplan des Campus der TU Dresden (Südvorstadt) Teilplan 1 - Weberplatz und Johannstadt Teilplan 2 - Blasewitz (Medizin) Teilplan 3 - Tharandt

Syftet i studien är att finna likheter och skillnader i casino- och spelföretagens redovisade sociala ansvarstagande. Urvalet är svenska spelföretag som är noterade på Stockholmsbörsen. De studerade företagen är LeoVegas, Evolution AB, Betsson AB och Kindred Group PLC. Metoden grundar sig i en innehållsanalys med komparativ och longitudinell design. Studien har undersökt kategorierna “Kontroll”, “Åtgärd”, “Ansvarsfullt spelande” och “Spelproblem” i företagens hållbarhetsredovisningar för åren 2017-2021. Antalet meningar som innehåller kategorierna har studerats för att finna likheter och skillnader. Resultatet visar att kategorin “Ansvarsfullt spelande” tillämpats mest samt att “Spelproblem” tillämpats minst bland företagen. Resultatet visar även att Kindred Group PLC använt kategorierna mest i sin hållbarhetsredovisning och att Evolution AB har nämnt kategorierna minst. Resultatet kopplas bland annat till teorier om ansvarstagande, användning av ramverk och “greenwashing”. Slutsatserna som dras är att det är svårt att definiera konkreta likheter och skillnader, att företagen generellt har utvecklat sina hållbarhetsrapporter samt att det finns skillnader i användandet av icke-obligatoriska verktyg. Jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningarna är låg, däremot har företagen olika grad av transparens. Studien visar en tendens att hållbarhetsrapportering kopplat till spelproblem har ändrats under Covid-19 pandemin. Utöver detta kan vi konstatera att företagen använder sig av “greenwashing” i sin hållbarhetsrapportering och att det är en fördel för företag att följa GRI:s ramverk vid upprättandet av en hållbarhetsrapport. / The purpose of the study is to find similarities and differences in the reported social responsibility of casino and gambling companies'. The selection of companies is Swedish gambling companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange. The companies studied are LeoVegas, Evolution AB, Betsson AB and Kindred Group PLC. The method is based on a content analysis with comparative and longitudinal design. The study has examined the categories “Control”, “Action”, “Responsible Gambling” and “Gambling Problems” in the companies' sustainability reports for the years 2017-2021. The number of sentences that use these categories and the content of the sentences that contain these categories have been studied to find similarities and differences. The results show that the category “responsible gambling” is the most used category among the companies, while the category “gambling problems” is the least used. The results also show that Kindred Group PLC uses the categories the most in its sustainability report and that Evolution AB mentions the categories the least. The results had relevance to the theories about responsibility, the use of frameworks and "greenwashing". The conclusions drawn are that it is difficult to define concrete similarities and differences, that companies have a general method to develop their sustainability reports, and that there are differences in the use of non-mandatory tools. Comparability between the sustainability reports are low, but the companies have different degrees of transparency. The study shows a change of tendency regarding the sustainability reports connected to gamble addiction during the covid-19 pandemic. In addition, we can state that companies use “greenwashing” in their sustainability reporting and that it is an advantage for companies to follow GRI's guidelines when preparing a sustainability report.

SyfteSyftet med studien är att mäta hur mycket upplysningar banker listade på Nasdaq OMX Stockholm lämnar om riskfaktorer i sin årsredovisning enligt IFRS 7 riktlinjer och anvisningar. Avsikten är att få en uppfattning om svenska bankers regelefterlevnad. Studien avser även att undersöka om riskupplysningen har förändrats över tid. (År 2010, 2017 och 2023) MetodStudien antar en kvantitativ forskningsstrategi för att svara på studiens syfte. Innehållsanalysen ger studien inslag av kvalitativ forskning på grund av den subjektivitet som uppstår när varje årsredovisning ska gås igenom, analyseras och poängsättas med 1 eller 0. Forskningsunderlaget bygger på 12 bankers årsredovisningar. Resultat och slutsatserDenna studies resultat visar på att det finns brister i riskupplysningarna som svenska banker redovisar. År 2010 var medelvärdet för regelefterlevnad bland alla undersökta banker 49 procent, år 2017- 57 procent och år 2023 - 66 procent. Flest punkter uppfyllda med riskupplysningar lämnar de större bankerna men även hos dessa menar vi att förbättringspotential finns. Generellt är det högst regelefterlevnad för kreditrisk och likviditetsrisk medan punkterna som handlar om marknadsrisker har varit lägst regelefterlevnad inom. Examensarbetets bidragStudien ger kunskap till olika intressenter som vill kunna ta genomtänkta beslut där information om risk är relevant. De kan genom denna studie erhålla ökad förståelse och kunskap om IFRS 7. Denna studie är så vitt vi vet den enda studien som studerar svenska banker noterade på Nasdaq OMX i Sverige och är därför en viktig byggsten i det vetenskapliga fältet. Förslag till fortsatt forskningFör framtida forskare föreslår vi djupare analyser i ett bredare underlag, fler företag, fler punkter och fler årtal är exempel på hur vidare forskning skulle kunna läggas upp. Fortsatt forskning bör söka efter mer tydligt definierade mått på riskupplysningar som ger jämförbara resultat. / AimThe purpose of the study is to measure how much information banks listed on Nasdaq OMX Stockholm provide about risk factors in their annual report according to IFRS 7 guidelines and instructions. The purpose is to get an idea of Swedish banks' compliance. The study also intends to investigate whether risk disclosure has changed over time (in 2010, 2017 and 2023). MethodThe study adopts a quantitative research strategy to answer the study's purpose. The content analysis gives the study elements of qualitative research due to the subjectivity involved in reviewing, analyzing and scoring each annual report with 1 or 0. The research data is based on the annual reports of 12 banks. Results and conclusionsThe results of this study show that there are shortcomings in the risk disclosures reported by Swedish banks. In 2010, the average compliance rate among all banks surveyed was 49 per cent, in 2017 - 57 per cent and in 2023 - 66 per cent. The largest banks report the highest levels of compliance with risk disclosures, but we also believe that there is potential for improvement among these banks. In general, compliance is highest for credit risk and liquidity risk, while the items dealing with market risks have been the least complied with. Contribution of the thesisThe study provides knowledge to various stakeholders who want to make informed decisions where information about risk is relevant. They can through this study gain increased understanding and knowledge of IFRS 7. This study is to our knowledge the only study that studies Swedish banks listed on Nasdaq OMX in Sweden and is therefore an important building block in the scientific field. Suggestions for further researchFor future researchers, we suggest deeper analyses on a broader material; more companies, more items and more years are examples of how further research could be organized. Further research should look for more clearly defined measures of risk disclosure that can provide comparable results.

<p><strong>Problemformulering </strong>Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?</p><p><strong>Syfte </strong>Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat?</p><p><strong>Metod </strong>För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år.</p><p><strong>Teoretisk referensram </strong>De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen.</p><p><strong>Slutsats </strong>Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar.</p> / <p><strong>Problem </strong>Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way.</p><p><strong>Purpose </strong>To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time?</p><p><strong>Method </strong>To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet.</p><p><strong>Theoretical frame of reference </strong>We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions.</p><p><strong>Conclusion </strong>Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.</p>

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden? Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat? Metod För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år. Teoretisk referensram De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen. Slutsats Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar. / Problem Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way. Purpose To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time? Method To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet. Theoretical frame of reference We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions. Conclusion Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.