Denna explorativa studie genomfördes med en flerfaldig forskningsstrategi. Empirin bygger på intervjuer och enkäter med totalt 238 officerare varav 228 var yrkesverksamma vid studiens genomförande. Undersökningsfrågorna avhandlade drivkrafter som fick yrkesofficeren att vara kvar i yrket. Resultatet av undersökningen gav att de avgörande drivkrafterna för officersyrket bestod av ett flertal faktorer vilka inordnade under Maslows behovsteori visade sig fylla alla steg i behovshierarkin. Vissa av de avgörande faktorerna uppvisade dock skillnader i viktningsgrad främst beroende av variabler som ålder och vapengrenstillhörighet, men även av variabler som motivationsnivå, utlandserfarenhet samt tidigare civil erfarenhet. Försvarsmakten utgör således en arena för en stor del av officerens totala behovstillfredsställelse. Denna arena upplevs dock för närvarande uppvisa en del brister, främst strukturella, vilket leder till en tydligt minskad motivationsnivå hos en stor del av populationen. / This study was conducted using a multiple research method with an exploratory approach. The empirical material was based on interviews and surveys with a total of 238 professional officers. 228 officers were employed by the Swedish Armed Forces at the time of the study. The survey questions dealt with the prime movers that motivated professional officers to remain in their profession. The result of the study showed the key prime movers for the officer profession consisted of a number of factors, which grouped in Maslow's theory of needs, turned out to complete all the steps in the needs hierarchy. Some of the major motivation factors however, showed differences in their weighting rate considering different variables such as age and weapons branch affiliation, but also variables such as motivation level, international experience and previous civilian experience. The Swedish Armed Forces constitute an arena for satisfaction for a large part of the officer's personal needs. However, this arena is currently perceived as having some deficiencies, mainly structural ones, leading to a clearly reduced level of motivation in a large part of the population.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vem rederierna anställer, samt identifiera vilka faktorer som påverkar rekryterarna när de ska anställa en ny styrman.  För att ta reda på det har jag intervjuat två rederier som anställer svenska styrmän. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning för att kunna ställa lite mer ingående frågor samt att ha möjlighet att ställa följdfrågor. Resultatet blev att det är till stor del de personliga egenskaperna samt den sociala kompetensen som är av störst betydelse så länge de formella kraven uppfylls. Erfarenhet inom sjöfarten eller utav yrken som man kan ha nytta av i sjöfarten är också meriterande samt att man har bra referenser.

Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ”arbetets särskilda beskaffenhet”. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag. Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade. För att uppfylla dessa krav på flexibilitet anser sig arbetsgivare behöva anställa flexibelt. Tidsbegränsade anställningar har blivit kännetecknande för att uppfylla flexibilitet i organisationer. Som ett motsatsförhållande till detta kan anställningsskyddet sägas stå. En tidsbegränsad anställning upplevs allt som oftast otrygg. En sådan anställningsform sägs befinna sig i periferin utanför en trygg tillsvidaretjänst. Tidsbegränsade anställningar måste därför få något arbetsrättsligt skydd. Detta skydd ska ges genom att missbruk av användandet av sådana anställningar förhindras. Lagstiftaren har ett ansvar att kombinera en arbetstagares rätt till trygghet med samhälleliga förhållanden. Således ska lagstiftaren beakta trygghet och flexibilitet, eftersom det ses som rådande norm. Mitt syfte har varit att belysa lagstiftarens resonemang kring tidsbegränsade anställningar, med betoning på projektanställning, i förhållande till flexibilitetsbehov vid lagändringar. Jag har i analysen ställt mig frågande till huruvida flexibilitet är rådande norm i samhället. Min återhållsamma uppfattning grundar sig i att flexibilitet inte kunnat fastställas statistiskt. Å andra sidan finns det företag som är av flexibel karaktär. Dessa företag behöver möjligtvis anställa tidsbegränsat varpå jag anser att rekvisitet ”arbetets särskilda beskaffenhet” i och med en projektanställning fyller detta flexibilitetsbehov.

<p>Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ”arbetets särskilda beskaffenhet”. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag.</p><p>Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade. För att uppfylla dessa krav på flexibilitet anser sig arbetsgivare behöva anställa flexibelt. Tidsbegränsade anställningar har blivit kännetecknande för att uppfylla flexibilitet i organisationer. Som ett motsatsförhållande till detta kan anställningsskyddet sägas stå. En tidsbegränsad anställning upplevs allt som oftast otrygg. En sådan anställningsform sägs befinna sig i periferin utanför en trygg tillsvidaretjänst. Tidsbegränsade anställningar måste därför få något arbetsrättsligt skydd. Detta skydd ska ges genom att missbruk av användandet av sådana anställningar förhindras.</p><p>Lagstiftaren har ett ansvar att kombinera en arbetstagares rätt till trygghet med samhälleliga förhållanden. Således ska lagstiftaren beakta trygghet och flexibilitet, eftersom det ses som rådande norm. Mitt syfte har varit att belysa lagstiftarens resonemang kring tidsbegränsade anställningar, med betoning på projektanställning, i förhållande till flexibilitetsbehov vid lagändringar.</p><p>Jag har i analysen ställt mig frågande till huruvida flexibilitet är rådande norm i samhället. Min återhållsamma uppfattning grundar sig i att flexibilitet inte kunnat fastställas statistiskt. Å andra sidan finns det företag som är av flexibel karaktär. Dessa företag behöver möjligtvis anställa tidsbegränsat varpå jag anser att rekvisitet ”arbetets särskilda beskaffenhet” i och med en projektanställning fyller detta flexibilitetsbehov.</p>

Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem? Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning. Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda. Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts. Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter. Detta sker i regel genom prov-anställning, men företag använder sig även av visstidsanställningar. Studien visar slut-ligen att individer beter sig olika på grund av anställningsform och att detta kan göra att provanställningen som anställningsform delvis urholkas.

Tidsbegränsade anställningsformer inom vården har ökat i dagens samhälle. Den typen av anställning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anställningsvillkor och skapar därmed svåra arbetssituationer för många. Arbetstagare som behöver hjälp och stöd i sådana svåra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning främst kring arbetsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegränsad anställning samt fackets roll som handledare för medlemmar, däremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bättre förutsättningar för den anställde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bättre förutsättningar för tidsbegränsade anställda. För att se hur facket arbetar för att förbättra anställningsvillkor och arbetssituationen för personer med tidsbegränsade anställningar inom vården genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex stycken förtroendevalda på olika sektioner i Stockholmsområdet hos fackförbundet Kommunal. Själva studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats. Respondenterna fick svara på olika frågor som ledde till beskrivningar av deras dagliga arbete och hur det fokuseras kring personer med tidsbegränsade anställningar inom vården. Till hjälp att analysera och tolka det funna resultatet har författarna utgått från teorier och tidigare studier angående fackets roll för de anställda, relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare, samt ytterligare en teori som applicerats i syfte att bättre förstå processerna som utgör Kommunals arbete och försök att ändra strukturer på arbetsförhållanden för att påverka arbetsmarknaden i större skala. Resultatet visade att de arbetar med att representera medlemmar vid exempelvis överläggningar och möten mellan arbetstagare och arbetsgivare där problem eller konflikter har uppstått rörande arbetsförhållanden och anställningsformer, samt att informera om sin verksamhet till både medlemmar och icke-medlemmar. Det har dock upplevts som att informationsflödet på vissa punkter är bristande samt att Kommunal riskerar att inte verka för de som har tidsbegränsade anställningar inom vården på grund av det värvningsförhavande de har.

Sedan Försvarsmakten för ett antal år sedan började bemanna sina örlogsfartyg med tidsbegränsat anställda gruppbefäl och sjömän har personalomsättningen i denna kategori varit oväntat hög. I denna uppsats undersöks drivkrafterna att stanna kvar i sin anställning hos teknisk personal med en förhållandevis lång anställningstid inom personalkategorin. Undersökningen använde semistrukturerade intervjuer som analyserades genom meningskodning och meningskoncentrering. Analysen visade att de intervjuade gruppbefälen och sjömännen upplevde att de var en del av ett bra arbetslag med bra närmsta befäl. Positivt var också möjlighet till utveckling och att få ta ansvar. Samtidigt var de kritiska till anställningsformen och menade att det borde införas någon typ av incitament för att uppmuntra längre anställningstider. Dessutom upplevde de intervjuade att förbandet de var anställda av ansåg att det var mer önskvärt att de vidareutbildade sig genom en officersutbildning än att fortsätta som gruppbefäl eller sjömän.

The purpose of this study is to examine the reflections of consultant managers on work motivation within the IT-industry. The study investigates what consultant managers believe are the critical reasons that flexible employment enhances motivation. Furthermore, it will consider the specific work undertaken by consultant managers to increase their employees' motivation. This qualitative study was performed using the method of semi-structured interviews on nine consultant managers from the IT-industry in Sweden.  By summarising and comparing the empirical evidence obtained through interviews and comparing it to the fundamental motivation theories revealed in previous academic research, the study revealed three distinctive factors that consultant managers consider to promote work motivation in relation to a consultant employment. Firstly, consultants need to be stimulated and empowered to evolve within their work which directly feeds into second finding that motivation can best be achieved if they can manage their own projects. Additionally, consultants need to find their work meaningful in order to feel motivated. Finally, consultant managers practice effective leadership by offering the consultants more control over their work, thereby increasing motivation. Additional findings also revealed that managers can act as sounding boards for employees and can strategically allocate projects to fit each consultant. / Syftet med studien är att undersöka konsultchefers reflektioner kring arbetsmotivation inom IT-branschen. Första frågeställningen undersöker vilka specifika faktorer konsultchefer anser är motivationshöjande i förhållande till en flexibel anställning. Andra frågeställningen undersöker hur konsultchefer beskriver att deras motivationsarbete bedrivs i praktiken. Studien är av kvalitativ karaktär och har utförts genom semistrukturerade intervjuer med nio olika konsultchefer inom IT-branschen i Sverige. Det empiriska materialet har kategoriserats utifrån chefernas enhetliga reflektioner för att sedan jämföras med grundläggande motivationsteorier, samt tidigare forskning kring området. Resultatet visar tre utmärkande faktorer som konsultcheferna upplever främjar arbetsmotivation i relation till konsultanställningen. Konsulten motiveras av att ges möjlighet till utveckling och stimulans, känna meningsfullhet i arbetet och av att få vara sin egen entreprenör. Vidare beskriver cheferna hur de bedriver sitt motivationsarbete i praktiken. Resultatet visar att deras ledarskap utgår från att erbjuda en hög frihetsgrad i arbetet, att agera “bollplank” och att utföra strategiska val vid fördelningen av uppdrag.

Studiens syfte var att undersöka vad intermittent anställda i offentlig sektor inom framförallt kommunala stöd-, vård- och omsorgsverksamheter upplever vara attraktiva arbetsförhållanden. Studien ämnade även belysa vilka för- och nackdelar intermittent anställda ser med tillsvidareanställning gentemot nuvarande anställningsform. Samt besvara varför vissa medarbetare föredrar intermittentanställning. En avgränsning gjordes till att undersöka detta fenomen hos Socialkontoret, Skellefteåkommun. Detta då Socialkontoret sett en ökning senaste åren av medarbetare som väljer att avstå tillsvidareanställning. Studien har genom semistrukturerade intervjuer med intermittent anställda på Socialkontoret, följt av tematisk analys, identifierat tre kärnteman; Flexibilitet, Inkomst, Arbetsmiljö. Likt tidigare forskning visade resultatet att inkomst och trygghet är framträdande faktorer vad gäller attraktiva egenskaper hos arbetsgivare. Flexibilitet framstod som den största fördelen med intermittenta anställningar och möjligheten att kombinera arbetsliv med privatliv, något som enligt forskning ses som främsta dragningskraften med otrygga anställningar. Att inkomsten inte upplevs vara i balans med arbetsinsatsen och krav framgick tydligt. Att den undersökta yrkesgruppen upplevde hög arbetsbelastning stöds dessutom av tidigare forskning. Goda relationer med kollegor ansågs vara en viktig faktor för att trivas på en arbetsplats och kollegors stöd upplevdes bidra till att dämpa stressen vid hög arbetsbelastning. Majoriteten av respondenterna menade att deras situation är tillfällig, vilket äventycktes innebära att deras mentala hälsa ej påverkades av den stress det annars kan innebära att befinna sig i en otrygg anställning. De flesta av respondenterna framförde att de såg sig tveksamma till att tacka ja till en tillsvidareanställning så som de såg sin situation just nu. Familjesituationen tolkades till stor del bidra till den inställningen.

Författare: Sara Ek och Hilda Gran Handledare: Frederic Bill Examinator: Hans Wessblad Program: Human Resource Management, 180 hp Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E Titel: Från nyanställd till en del av organisationen: En studie om nyanställdas förväntningar i perioden mellan anställningsavtalets uppkomst och faktiskt tillträde av tjänst Frågeställning: Vilka förväntningar har nyanställda gentemot arbetsgivaren under perioden mellan anställningsavtalets uppkomst och faktiskt tillträde av tjänst? Syfte: Studiens syfte är att beskriva nyanställdas förväntningar för att urskilja hur organisationer kan utveckla employee retention i perioden innan tillträdet av tjänst. Metod: Studien utgår från en induktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi. Den empiriska datan har samlats in via sex ostrukturerade intervjuer med individer som nyligen befunnit sig i perioden mellan anställningsavtalets uppkomst och faktiskt tillträde av tjänst. Slutsats: Den här studien har resulterat i sex koncept som beskriver nyanställdas förväntningar i perioden mellan anställningsavtalets uppkomst och första arbetsdag. Koncepten som studien kommit fram till är att avsluta och förbereda, att utveckla relationer, att få nödvändig information, att ha en tillgänglig arbetsgivare, att bli uppmuntrad samt att ha en pålitlig arbetsgivare.