För ca 10 år sedan genomförde Försvarsmakten en reformering av sin yrkesofficerskår. Den sedan 1983 enhetliga befälskåren delades i två kategorier med olika yrkesroller. Men omorganisationen verkar inte fungera på det sätt Försvarsmakten vill. Uppsatsens syfte är att klarlägga vad som inte blivit som man tänkt och försöka förklara varför. Studien nyttjar en kvantitativ enkätundersökning på yrkesofficerare i armén och kopplar resultatet till teorier som berör organisationsförändring. Resultatet visar inte på något större motstånd mot flerbefälssystem som koncept utan den största avvikelsen i omorganisationen kan hittas i hur officerskategorins inledande karriär ser ut. Det visar sig vara kopplat till starka yrkesmässiga värderingar och däri ligger också del av förklaringen: Försvarsmakten hade inte övertygat sin yrkesofficerskår om nödvändigheten att förändra officerens yrkesroll. / About 10 years ago the Swedish Armed Forces made a reformation of the officers corps. Since 1983 there were only commissioned officers in the armed forces and now it was time to change back into a system with both officers and non-commissioned officers. But the reorganization does not seem to go along with the Swedish Armed Forces intent. The purpose of this thesis is to find out what did not go as intended and try to explain why. This study uses a survey on the non-commissioned and commissioned officer in the army and analyze the result with the help of theories of organizational change. The results show that there are no big resistance against the reform as a general concept but the biggest deviations is to be found in how the officers early careers is manifested. It seems to be connected to strong opinions within the corps and there lies also part of the explanation: The Swedish Armed Forces failed to convince the corps of the necessity to change the role of the officers.

<p>Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk. Av resultaten framträdde en enhetlig bild kring förståelsen av begreppet prestation där en kollektiv dimension betonas. Övriga teman antyder även att yrkesprestationen är betydelsefull för individen, att prestationsnormerna inom Försvarsmakten skiftar betydligt, att yrkesofficerare bibehåller prestationsnivån trots organisatoriska svårigheter vilket kan få konsekvenser på välmående samt att de kvinnliga officerarnas prestationer bedöms något annorlunda. Studien har lyft fram kunskap om intressanta företeelser i yrkesofficerens arbetsvardag som är praktiskt användbar och kan ligga till grund för nya frågeställningar.</p>

Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk. Av resultaten framträdde en enhetlig bild kring förståelsen av begreppet prestation där en kollektiv dimension betonas. Övriga teman antyder även att yrkesprestationen är betydelsefull för individen, att prestationsnormerna inom Försvarsmakten skiftar betydligt, att yrkesofficerare bibehåller prestationsnivån trots organisatoriska svårigheter vilket kan få konsekvenser på välmående samt att de kvinnliga officerarnas prestationer bedöms något annorlunda. Studien har lyft fram kunskap om intressanta företeelser i yrkesofficerens arbetsvardag som är praktiskt användbar och kan ligga till grund för nya frågeställningar.

Denna explorativa studie genomfördes med en flerfaldig forskningsstrategi. Empirin bygger på intervjuer och enkäter med totalt 238 officerare varav 228 var yrkesverksamma vid studiens genomförande. Undersökningsfrågorna avhandlade drivkrafter som fick yrkesofficeren att vara kvar i yrket. Resultatet av undersökningen gav att de avgörande drivkrafterna för officersyrket bestod av ett flertal faktorer vilka inordnade under Maslows behovsteori visade sig fylla alla steg i behovshierarkin. Vissa av de avgörande faktorerna uppvisade dock skillnader i viktningsgrad främst beroende av variabler som ålder och vapengrenstillhörighet, men även av variabler som motivationsnivå, utlandserfarenhet samt tidigare civil erfarenhet. Försvarsmakten utgör således en arena för en stor del av officerens totala behovstillfredsställelse. Denna arena upplevs dock för närvarande uppvisa en del brister, främst strukturella, vilket leder till en tydligt minskad motivationsnivå hos en stor del av populationen. / This study was conducted using a multiple research method with an exploratory approach. The empirical material was based on interviews and surveys with a total of 238 professional officers. 228 officers were employed by the Swedish Armed Forces at the time of the study. The survey questions dealt with the prime movers that motivated professional officers to remain in their profession. The result of the study showed the key prime movers for the officer profession consisted of a number of factors, which grouped in Maslow's theory of needs, turned out to complete all the steps in the needs hierarchy. Some of the major motivation factors however, showed differences in their weighting rate considering different variables such as age and weapons branch affiliation, but also variables such as motivation level, international experience and previous civilian experience. The Swedish Armed Forces constitute an arena for satisfaction for a large part of the officer's personal needs. However, this arena is currently perceived as having some deficiencies, mainly structural ones, leading to a clearly reduced level of motivation in a large part of the population.

<p>Svalstedt, Tobias (2008): Från militär till civil. Omställningen för tolv yrkesofficerare efter nedläggningen av Dalregementet [From officer to civilian. The adaptation for twelve officers after the discontinuation of Dalregementet]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Gunnel Forsberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>Undersökningen handlar om yrkesofficerare som lämnat Försvarsmakten i samband med nedläggningen av Dalregementet i Falun. Syftet är att ta reda på hur officerarna lyckats anpassa sig till en civil arbetsmarknad och vilken betydelse synen på officersyrket som manligt ideal haft för omställningen, vilken betydelse militär grad och ålder haft samt vilken betydelse den nya inriktningen som Försvarsmakten tog på 80-talet, NBO, haft. Metoden som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt tolv officerare. De teorier jag utgått från baserar sig främst på Massey och McDowells forskning samt till viss del även Gonäs. I min undersökning har det bl.a. visat sig att betydelsen av officersyrket som manligt ideal varit relativt låg, men att det ändå funnits tecken på att inte alla jobb kan tänkas passa en officer. Det har dessutom visat sig vara viktigt att kombinera sin militära bakgrund med en civil utbildning.</p><p>Nyckelord: arbetsmarknad, Dalregementet, Falun, Försvarsmakten, omställning, regementsnedläggning, strukturomvandling, yrkesofficer.</p>

Svalstedt, Tobias (2008): Från militär till civil. Omställningen för tolv yrkesofficerare efter nedläggningen av Dalregementet [From officer to civilian. The adaptation for twelve officers after the discontinuation of Dalregementet] D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi Handledare: Gunnel Forsberg Språk: Svenska KORTFATTAD SAMMANFATTNING Undersökningen handlar om yrkesofficerare som lämnat Försvarsmakten i samband med nedläggningen av Dalregementet i Falun. Syftet är att ta reda på hur officerarna lyckats anpassa sig till en civil arbetsmarknad och vilken betydelse synen på officersyrket som manligt ideal haft för omställningen, vilken betydelse militär grad och ålder haft samt vilken betydelse den nya inriktningen som Försvarsmakten tog på 80-talet, NBO, haft. Metoden som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt tolv officerare. De teorier jag utgått från baserar sig främst på Massey och McDowells forskning samt till viss del även Gonäs. I min undersökning har det bl.a. visat sig att betydelsen av officersyrket som manligt ideal varit relativt låg, men att det ändå funnits tecken på att inte alla jobb kan tänkas passa en officer. Det har dessutom visat sig vara viktigt att kombinera sin militära bakgrund med en civil utbildning. Nyckelord: arbetsmarknad, Dalregementet, Falun, Försvarsmakten, omställning, regementsnedläggning, strukturomvandling, yrkesofficer.

In spite of the Swedish Armed Forces endeavors to increase diversity, Officers and senior Non-commissioned officers of foreign background are underrepresented. Little is known about their own perspectives on the barriers to a more diverse officer corps. This explorative study brings out the perspectives of Swedish officers and senior NCO:s through semi-structured interviews. The results suggest that ethnicity is given less attention compared to other strands of diversity, but also that ethnicity is a sensitive topic in the Swedish context, which also might be one reason that other aspects of diversity are given more attention. As expected no previously unknown barriers were discovered, however the respondents´ views on how to tackle these barriers is an important contribution as such.

This study examines the contradictory reluctance of army officers and NCOs to accept failure during peacetime training, despite its acceptance within the Armed Forces. Focusing on two army units, it explores how this reluctance manifests itself within the units’ organizational culture. Although failure in military contexts is extensively studied, it often overlooks peacetime scenarios in favor of war time case studies or adopts a top-down organizational perspective. This research fills this gap by examining how culture shape officers' and NCOs acting, leading to a passive posture, and inhibiting creativity due to fear of failure. The study reveals that basic assumptions, such as social acceptance and leadership dynamics, contribute to individuals' aversion to failure, which deviates from the organization's espoused values. However, the unit's organizational culture alone cannot explain the view of failure, because other cultural and non-cultural factors have been identified that may contribute to an officer’s reluctance to fail.

Specialistofficeren är kompetensbärare i Försvarsmakten och löser uppgifter inom all Försvarsmaktens verksamhet. För att vara kompetensbärare krävs att specialistofficeren utvecklar djup kunskap inom sitt arbetsområde. Försvarsmakten har de senaste 40 åren genomfört en mängd förändringar i sitt befälssystem och den senast införda, 2008 då tvåbefälssystem återinfördes, har inte genomförts fullt ut vilket leder till att specialistofficerare har svårt att få möjlighet att kompetensutveckla sig till det kompetensdjup som krävs för att verka som kompetensbärare. Försvarsmakten och Armén har insett att införandet avstannat och har därför infört nya riktlinjer för att underlätta införandet, varvid den senaste kom 2019.  Den här studien syftar till att förstå förutsättningar, hinder, möjligheter samt förväntningar, avseende kompetensutveckling av specialistofficerare vid två strategiskt viktiga förband, Lv6 och P18. Datan till studien är insamlad från specialistofficerare verksamma vid de två förbanden. Vid genomförandet av studien framkom att det finns förutsättningar i form av gamla strukturer som lever kvar trots skifte av befälssystem och hindrar kompetensutvecklingen av individer. Exempel på hinder är att det gamla befälssystemet inte avvecklats i samband med införandet utav det nya. Ytterligare ett exempel är att dagens specialistofficerare saknar incitament för att kompetensutveckla sig. De har dock fortfarande en stark vilja att utveckla sig, även när de saknar formella kompetenser. Förväntningarna på Försvarsmaktens riktlinjer är höga, då de på olika nivåer belyser vad som måste omhändertas för att specialistofficerens kompetensutveckling skall fungera.  Studiens främsta slutsats är att omställningen av befälssystemet måste slutföras för att specialistofficerarna skall få den möjlighet att kompetensutvecklas och utveckla de kompetensdjup som Försvarsmaktens riktlinjer föreskriver och som organisationen behöver för att utvecklas och lösa sina uppgifter. / The non-commissioned officer (NCO) is the competence bearer in the Swedish Armed Forces (SAF) and manages activities in all SAF tasks. In order to be a competence bearer the NCO has to develop deep knowledge within his or hers field of expertise. The SAF has, during the last 40 years, implemented a large number of changes in its command system. The latest change made in 2008, when the NCOs Corps was reinstated, has not been fully implemented which has led to difficulties for an NCO to acquire opportunities to develop the abilities required and proficiency needed to be a viable competence bearer. The SAF and the army have realized that the implementation process has stalled and therefore have issued new guidelines to restart the process, of which the latest was issued in 2019.  The study’s aim was to acquire knowledge about the prerequisites, hindrances, possibilities and expectations regarding acquirement of competence for NCOs in two strategical important units, Lv6 and P18.  The study’s data was collected from active NCOs serving in the two units.    During the execution of the study, prerequisites in the form of old structures emerged that, in spite of the changes in the command system, still lives on and is a hindrance to the NCOs acquisition of skills. An example is the old command system not being dismantled in conjunction with the implementation of the new system. Another example is that today’s NCOs lack incentives for the acquirement of deeper knowledge. They still possess a strong will to enhance themselves, even when they lack formal requirements. The expectations of the SAF guidelines are high, since they highlight what needs to be addressed at different levels for the NCOs acquisition of skills to be successful.        The study’s primary conclusion is that the transition to the new command system must be completed to allow the NCOs the opportunity to develop their skillsets to the required levels that the guidelines stipulate and the organization needs to evolve and manage its activities.

Vissa yrkesofficerare slutar alltför tidigt i Försvarsmakten. Andra börjar för sent. Yrkesofficeren är idag inte bunden av något tidskontrakt, vilket skapar oreda när den enskilda medarbetaren kan välja att sluta när som helst. Denna experimentella studie avhandlar vad som skulle förmå en yrkesofficer vid Livregementets husarer (K3) att skriva på ett kontrakt som binder individen till förbandet under sju års tid. Kontraktet som stipuleras innehåller bl a följande delar: det gäller för sju år, regementschefen har full handlingsfrihet med yrkesofficeren men man är fortfarande arbetstidsreglerad. Vissa förmåner tar man del av direkt, medan andra utfaller efter ett fullgjort kontrakt. Vår forskning utgår från ett hermeneutiskt paradigm med en experimentell ansats. Metoden som används för insamling av empiri är en fokusgrupp med respondenter ur K3. Referensramen utgörs av tre olika teorier: Etzionis styrformer för organisationer, Pinks X- och I-teori, samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Slutsatserna innehåller tre delar: Det behövs nya villkor samt förmåner för att yrkesofficeren ska vilja skriva på kontraktet.Yrkesofficer måste inte vara en tillsvidareanställning.Gemenskapen, kulturen och samhällsnyttan är det som attraherar till yrket, men det är de varierande arbetsuppgifterna och möjligheten att planera sitt liv som skapar fortsatt motivation. Studien avslutas med rekommendationer till både Försvarsmakten och till Livregementets husarer, eftersom det skiljer sig i hur komplexa rekommendationerna vore i införande. / Some officers quit their career within the Swedish Armed Forces too early. Others enter theirs too late. The Swedish officer is not bound by a contract, thus s/he can quit at any time they choose. This experimental study asks the question of what would induce an officer at the Life Regiment Hussars (K3) to sign a seven year long binding contract. The contract would span seven years, would grant the regimental commanding officer full freedom of action with the officer, who would still be subdued to regulations considering work hours. Some benefits would be provided throughout the contract time, while others would occur after fulfillment of the contract. Our research springs from a hermeneutic paradigm with an experimental approach. The method used to gather data is a focus group, with participants from Life Regiment Hussars (K3). Our frame of reference is based on three theories: the organizational powers by Etzioni, the X- and I-theories by Pink, and the Self-determination theory by Deci and Ryan. We have come to the following three conclusions: New terms and benefits are required to induce the officer to sign the contract.Being an officer does not require permanent employment, which it does today.The camaraderie, the culture and the higher purpose are what attracts people to become officers, but it is the variation of tasks and the possibility to organize one’s life which contribute to continued motivation. The study ends with recommendations divided between the Swedish Armed Forces and the Life Regiment Hussars, because they differ in how complex they would be to introduce.