Studiens syfte är att skapa en fördjupad förståelse för hur gymnasieelever resonerar om och förhåller sig till ansvarstagande i förhållande till sina studier. För att möta syfte har följande frågeställningar använts: Hur resonerar eleverna kring ansvarstagande för sina studier? Vad har påverkat elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier? En kvalitativ metod har tillämpats i studien och den har genomförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna som har använts vid utförandet av studiens analys är social determination theory av Deci & Ryan och social learning theory av AlbertBandura. Resultatet visar att eleverna betraktar ansvarstagande som att svara upp mot yttre krav som ställs från skolan och att fatta aktiva beslut om att genomföra skoluppgifter självständigt. När eleverna beskrev vad som hade påverkat deras förhållningssätt till ansvarstagande lyfte de fram betydelsen av social interaktion med föräldrar, lärare och klasskamrater. Enligt studien är mål en annan viktig faktor för att ta ansvar. I diskussionen argumenteras det för hur studie- och yrkesvägledare och övrig personal på skolan kan arbeta för att främja elevernas förmåga och vilja att ta ansvar för sina studier.

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och arbetsro. Jag har utgått från regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens beslut. Därefter sätter jag detta beslut i relation till hur det praktiska arbetet ser ut ute i verksamheterna. På så sätt kan jag koppla mitt arbete till mitt syfte och mina frågeställningar som i sin tur analyseras. Därefter har jag dragit relevanta slutsatser i min slutdiskussion. Resultatet för mitt examensarbete är att lärarna ute i verksamheterna varken kan eller har stöd av den nya skollagen när det kommer till arbetet kring att skapa trygghet och studiero på skolorna. Det finns det en stark osäkerhet och okunskap, som resulterar i att det förebyggande arbetet som den nya skollagen syftar till är ytterst litet.

Modern affärspraxis har inneburit ett skifte på företags huvudsakliga mål; idag är de inte bara angelägna att skapa vinst, de är även angelägna att tillföra värde för samtliga intressenter. Med anledning av rådande skifte har betydelsen av honnörsord likt socialt ansvarstagande ökat, vilket i sin tur ökat fokus på CSR. CSR är ett av de främsta koncepten inom hållbarhetsrapportering och omfattar ansvarstagande berörande ett företags affärsaktiviteter på ekonomiska-, sociala- och miljömässiga plan. Mer specifikt syftar CSR på ett företags sociala ansvar utöver sådant som är föreskrivet i lag. Enligt befintlig forskning kan ett företags sociala ansvar (CSR) tänkas ha en viss inverkan på dess anseende som arbetsgivare. Följande inverkan påstås ha sin bakgrund i den värderingsdrivna naturen hos dagens arbetssökande, där en majoritet söker sig till arbetsgivare med likasinnade värderingar. I synnerhet har följande benägenhet, att överväga en arbetsgivare med anseendet om att vara socialt ansvarstagande, observerats bland högutbildade arbetssökande. Exempelvis har ekonomistudenter exponerats för CSR under sin utbildning och kan därför antas besitta en medvetenhet om faktorerna och frågeställningarna bakom CSR som kan tänkas ha en inverkan på deras intentioner vid val av arbetsgivare. Följande kvalitativa studie syftar således till att skapa förståelse för hur ett företags sociala ansvarstagande (CSR) kan påverka dess anseende som arbetsgivare och därigenom dess förmåga att rekrytera svenska ekonomistudenter. Studiens resultat baseras på den kvalitativa ansats som utförts, där de semistrukturerade intervjuerna tyder på en ökad attraktivitet och ett förstärkt positivt anseende för socialt ansvarstagande företag. Påvisade fördelar har förnämligast visat sig ha en inverkan på ekonomistudenters kortsiktiga intentioner vid val av arbetsgivare. Av intervjuerna framgår följande ha sin grund i att ekonomistudenter drivs av egenintresse; där de som värdesätter socialt ansvar, söker arbetsgivare som tar sådant ansvar. Ekonomistudenter visar vidare indikationer på en vilja att identifiera sig med sin arbetsgivare utifrån egenintresse. Sammantaget visar således studiens resultat på att CSR, i rådande kontext, mycket väl kan vara en faktor för identifiering snarare än något annat.

Individuals who have travelled from Sweden and affiliated to the Islamic State in Syria will, after the fall of the caliphate, return home to Sweden. The concept of ISIS returnees has begun to dominate the debate and there is a common concern that individuals who possess radicalized opinions should return to Sweden only to commit terrorist crimes. The study is based on a qualitative research method, specifically an interview methodology with semi-structured interviews. The study identifies the capacity Sweden possesses, according to experts, both socially and legally, to deal with the problems of Swedish citizens who wants to return from ISIS-controlled areas. The study also aims to examines measures that is the most suitable to apply to returnees from the expert’s perspective. An analysis based on the Transitional Justice framework identified the importance of applying both legal aspects, as well as social processes in order to handle the problems with returnees. Through a review of previous research, three courts were identified, because they previously had the ability to prosecute individuals who committed criminal acts, these are: The Ad-hoc Tribunal, the Hybrid Court and the International Criminal Court. It was therefore considered important to examine these in order to review whether the courts were a legal alternative in the discussion of returnees who committed terrorist crimes. All actors, both international and national, have lack of capacity and efficiency regarding how to handle the ISIS-returnees. The study therefore contributes to an understanding of the capacity Sweden possesses in order to handle the problem of individuals who are now returning from ISIS, and also proposes new ways to handle the problematic aspects about ISIS-returnees to Sweden.

Inom den statliga förvaltningen skall ansvarsutkrävande fungera som en garant för tjänstemännens myndighetsutövning. Det har emellertid anförts kritik mot att ansvarsutkrävandet har minskat på grund av ineffektiva processer inom den statliga förvaltningen. Det tillsynes minskade ansvarsutkrävandet avser att tydliggöras utifrån två kategorier av teoretiska förklaringar; om det föreligger en slapphetskultur eller om ansvarsutkrävandet sker på ett mer ändamålsenligt sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka om minskningen av ansvarsutkrävande vid tjänsteförseelser inom den statliga förvaltningen är reell eller chimär. Studiet av ansvarsutkrävande har fordrat en kvalitativ metod och sker genom en fallstudie inom Försäkringskassan på lokal nivå. För att undersöka vilka uppfattningar i ansvarsfrågan som styr tillämpandet av ansvarsutkrävande inom myndigheten har tio intervjuer genomförts. Intervjupersonerna representerar olika yrkesroller som innefattas i den ansvarsutkrävande processen. De har utifrån sina erfarenheter beskrivit hur ansvarsutkrävande i praktiken sker inom myndigheten. Det empiriska materialet har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv; det rationella, det kulturella och det symboliska. Vilket har fört oss till slutsatsen att minskningen är chimär då myndigheten funnit mer ändamålsenliga sätt att utkräva ansvar. Det tillsynes minskade ansvarsutkrävandet kan förklaras av att myndigheten väljer att hantera tjänsteförseelser med kompetensutvecklande insatser. / Within the functions of government agencies, accountability is a necessity for civil servants to ensure that appropriate levels of authority are being exercised. However criticism has been raised, that inefficient processes within the government agencies have led to reduced accountability. This is to be explained from two categories of theoretical explanations; whether there exists a cultural looseness, or if accountability occurs in a more utilitarian way. The purpose of this study is to examine when misconduct takes place in a government agency, if reduced accountability is imminent or chimera. In order to better understand the perception of accountability in government agencies, the question has been examined regarding The Social Insurance Agency on a local level. The study requires a qualitative method and a case study limited to The Social Insurance Agency. Ten interviews were conducted. The respondents represent several different professions, with differing levels of accountability. Their perceptions have illustrated how accountability takes form in a government agency. The empirical material has been analyzed through three theoretical perspectives; the Rational, the Cultural, and the Symbolic. The conclusion is that the reduction is chimera. The Social Insurance Agency have found more utilitarian ways to hold civil servants accountable for their actions. The seemingly reduced accountability can be explained by an agency´s choice to deal with misconduct by using competence to improve actions.This study is written in Swedish.

Att företag arbetar med CSR blir mer och mer populärt och nuförtiden förväntar sig intressenter att företag arbetar med miljömässiga och sociala frågor. I takt med att CSR används flitigare har konceptet även spridits till kommunala bolag. Kommunala bostadsbolags arbete med CSR är relativt outforskat samtidigt som endast ett fåtal studier visar på hur CSR uppfattas av bolagets intressenter. Kommunala bostadsbolag finns till för att erbjuda bostäder till kommuninvånarna och är därför en viktig del av samhället.Syftet med studien är att få en förståelse för ett kommunalt bostadsbolags användning av CSR samt hur det uppfattas både internt och externt.MKB har valts ut som studieobjekt eftersom de är ett av Sveriges största kommunala bostadsbolag och arbetar aktivt med CSR. Den genomförda studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Respondenterna är anställda på olika nivåer inom MKB samt externa samarbetsparter och hyresgäster. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer samt 7 kortare och strukturerade intervjuer.De erhållna svaren från respondenterna har analyserats mot institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin, och visar på att uppfattningen av CSR skiljer sig åt mellan de anställda och hyresgästerna. Skillnaderna beror främst på bristande kommunikation men även bristande intresse och språksvårigheter från hyresgästernas sida.Studien bidrar till en förståelse för hur ett kommunalt bolag arbetar med CSR samt hur det uppfattas av de anställda och hyresgästerna. Därutöver kan den ses som en inspiration för andra företag som arbetar med eller vill arbeta med CSR. / There is a growing interest to work with CSR among today’s companies and nowadays stakeholders expect companies to work with environmental and social issues. As CSR has become widely used, it has spread to municipal companies. Municipal housing companies work with CSR is a relatively unexplored field and only a few studies show how CSR is perceived by its stakeholders. Municipal housing companies provide homes for the local community, and is therefore an important part of society.The purpose of this study is to gain an understanding of a municipal housing company’s use of CSR and also how it is perceived internally and externally.MKB was selected as the study object due to the fact that they are one of the largest municipal housing companies in Sweden who works with CSR. The study is based on a qualitative approach and is conducted through interviews. The respondents consisted of employees at various levels within the company and external cooperation partners as well as tenants. In all, 11 semi-structured interviews and 7 shorter and structured interviews were conducted.The respondents’ answers combined with Institutional theory, Stakeholder theory and Legitimacy theory, shows that the perceived image of CSR differs between the respondents. The differences mainly depend on lack of communication and lack of interest as well as language barriers from the tenants’ point of view.The study contributes to an understanding of how a municipal housing company works with CSR. In addition, it may be an inspiration for other companies work with CSR.

De ideella elitidrottsföreningarna börjar till stor del bli kommersialiserade och gränsen mellan dem och vinstdrivande företag är på väg att suddas ut. De är dock fortfarande en ideell idrottsförening till formen som ska vara allmännyttig, demokratisk, ha folkrörelsekaraktär, vara jämlik och jämställd – de ska med andra ord genom sin huvudsakliga verksamhet bidra till samhället. Trots det tenderar elitidrottsföreningarna att ta ytterligare samhällsansvar genom att bedriva olika projekt och verksamheter med syfte att på olika sätt hjälpa till exempel utsatta grupper i samhället. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse de sociala samhällsengagemangen har för ideella elitidrottsföreningar i förhållande till deras intressenter. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med representanter från fem olika ideella elitidrottsföreningar har vi skapat en förståelse kring deras sociala ansvarstagande för att därefter tolka vilken betydelse detta har för föreningarna och för vilka de arbetar med socialt ansvarstagande. Uppsatsen bidrar till att förstå att det finns nya strategier att använda sig av när det handlar om att bedriva en ideell elitidrottsförening. Vi önskar att uppsatsen kan bidra till att inspirera personer inom föreningsvärlden att våga gå nya vägar när det kommer till att leda och utveckla Sveriges idrottsföreningar. / The non-profit elite sports associations are beginning to be largely commercialized and the gap between them and private sector are on the verge of disappearing. However, they still are a non-profit sports association that should be public, democratic, have a people operating character and be equal - they should, in other words, through its main activity contribute to society. Although the elite sports unions tends to take more social responsibility by conducting various projects and activities aimed to help for example vulnerable groups in society. The aim of the paper is to understand what the social community engagements means to the non-profit elite sports association in relation to their stakeholders. By carrying out semi-structured interviews with representatives from five different non-profit elite sports associations, we have formed an understanding of their social responsibility and then interpret the meanings of this for the non-profit elite sports association and for whom they work with social responsibility. The paper helps to understand that there are new strategies to use when it comes to operating a non-profit sports association. We hope that the paper can help to inspire people in sports associations to take new paths when it comes to managing and developing sports associations in Sweden.

Bakgrund: Uppförandekoder har blivit ett välkänt CSR-verktyg i Sverige sen slutet av 1990-talet, och det vanligaste sättet att säkerställa efterlevnaden är genom kontroller. Dock har det visat sig att kontrollerna ofta lyfter fram problem utan att tillhandahålla lösningar och att företag tenderar att agera reaktivt, särskilt inköpsavdelningen. Det pågår därför en diskussion om huruvida företag istället borde fokusera på grundproblemen och gå från krav och kontroller mot fördjupade engagemang, incitament och ett socialt ansvarsfullt agerande från inköpsavdelningen. Syfte: Detta examensarbetes syfte är att analysera hur de valda fallföretagen arbetar med efterlevnaden av uppförandekoder för leverantörer, förklara vilka faktorer som direkt och indirekt påverkar efterlevnaden samt sammanställa ett antal riktlinjer för hur företag i Sverige kan arbeta med uppförandekoder i framtiden. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i det realistiska perspektivet. Det är en komparativ flerfallsstudie där vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag insamlat empirisk data som vi analyserat och jämfört med hjälp av vår teoretiskt framtagna analysmodell. Slutsats: Strategin med fokus på långa samarbeten, utbildning och utveckling samt incitament som rekommenderas för att få ett lyckat utfall av uppförandekoden återfinns i mycket liten skala hos fallföretagen. Företagen använder sig fortfarande främst av krav och kontroller, men små tendenser mot den rekommenderade strategin börjar visa sig. / Background: Since the end of the 1990’s, code of conducts has become a well-known tool for managing CSR in Swedish companies, and the most common way to ensure compliance is through monitoring. Although, studies have shown that monitoring is mostly raising the issues without providing any sustainable solutions. Companies tend to be reactive, especially the purchasing department. For that reason, there is an ongoing discussion suggesting that companies should focus on the root causes instead, leave the monitoring behind and use greater commitment, incentives and socially responsible actions from the purchasing department. Aim: The purpose of this thesis is to analyze how our chosen companies are working with the compliance of their code of conduct for suppliers, explain which elements that directly and indirectly affect the compliance and compile a guideline for how companies in Sweden can work with their code of conducts in the future. Methodology: This study has a qualitative research approach and a realistic perspective. It is a comparative multiple case study where we through semi-structured interviews with four companies have collected empirical data which we analyzed and compared using our theoretical analysis model. Conclusion: The strategy that focus on durable collaborations, education, training and incentives that is recommended in order to achieve a successful outcome of the code of conduct is found in a very small scale among the case companies. Companies are still mostly using requisites and controls, but there is a small tendency towards the recommended strategy.

Syftet med studien var att beskriva och förstå hur tidigare somaliska ensamkommande barn upplever krav och ansvarstagande i tidig ålder och hur det har påverkat dem idag. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga vuxna män i åldrarna 25-30 i Skellefteå kommun. Intervjuerna analyserades därefter med en konventionell innehållsanalys. Det tydligaste resultatet är att majoriteten av deltagarna har upplevt (stora) krav och press att uppfylla familjens förväntningar som var byggd på en orealistisk bild av Europa. Samtliga är drivna och prestationsfokuserade idag till följd av sina egna, men även familjens, tidigare krav som har ställt på dem. Tre av fyra har gjort en tydlig gränsdragning mot familjen om vad de kan förvänta sig att de kan åstadkomma och hjälpa familjen med - gränsen mellan moraliskt ansvar och måsten. Detta har lett till att de mår bättre och har en positivare vardag med mindre stress.

Syfte: Syftet är att undersöka och analysera hur arbete med CSR (Corporate SocialResponsibility) och hållbarhet kan manifesteras och implementeras i ett mindre företag för attstärka företagets varumärke. Metod: Uppsatsen grundas i en kvalitativ metod för att eftersträva en holistisk- ochövergripande bild. Metoden är explorativ och utforskande och ger en djupare insikt ochförståelse för företagets tillvägagångssätt. Som utgångspunkt för sekundära källor harelektroniska och tryckta källor samt akademiska artiklar använts. Slutsats: Efter avslutade studier kan konstateras att genom företagets ståndpunkt i etik, moraloch värderingar i kombination med de praktiska handlingar de utför, manifesteras ochimplementeras CSR- och hållbarhetsarbete i verksamheten. Kundens medvetande ger styrkanoch det värdefulla i varumärket vilket leder till att dessa aktiviteter på ett omsorgsfullt ochgenuint sätt bör planeras och genomföras för att behålla och stärka företagetsvarumärkesimage.