Kaffeproduktion har länge varit något med uttalad negativ påverkan, både socialt och miljömässigt, i de länder där det sker. Trots detta så menar Arvid Nordquist, en av de största aktörerna på den svenska kaffemarknaden, att deras arbete är hållbart och klimatkompenserat. Denna uppsats syfte är att jämföra kaffeproduktionens baksidor mot hur Arvid Nordquist använder extern kommunikation för att framställa sig som ansvarstagande i förhållande till dessa nackdelar. Inledningsvis kartläggs genom tidigare forskning vilka negativa aspekter som kaffeproduktionen orsakar för att sedan jämföras med hur och vad Arvid Nordquist uttalar och kommunicerar kring problematiken. De många miljösatsningar och projekt Arvid Nordquist, enligt sig själva, bidrar till anknyts och förstås i uppsatsen till begreppen Corporate Social Responsibility, Issues Management och hållbarhet. Genom en textanalys, främst en tematisk natur, av deras hemsida framkommer det hur Arvid Nordquist genom sin externa kommunikation kan uppnå både konkurrensfördelar, gott rykte och samtidigt föra en slags dold marknadsföring. Detta genom hur de identifierar och bemöter potentiella riskfrågor mot sin verksamhet, vilka olika projekt de väljer att belysa och hur de kommunicerar projektens positiva effekter.

Utbredningen av sociala medier är markant och endast en minoritet av befolkningen finns inte med på sociala medier i någon form. Detta skapar värdefull information som bland annat används av organisationer och rekryterare för att skapa sig en bild om och riskminimera nästa rekrytering. Dock är detta ett förhållandevist nytt sätt att rekrytera och inhämta information och det saknas riktlinjer och förståelse för hur det kan användas på ett ansvarsfullt sätt. Ny lagstiftning som GDPR visar på att det finns ett behov av att säkerställa att informationen inte används felaktigt. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur rekryteringsföretag använder information från sociala medier i rekryteringsprocessen utifrån ett ansvarsperspektiv. En kvalitativ studie utfördes med 10 informanter inom bemanningsbranschen. Metoden användes då studien ville fånga respondenternas uppfattning gällande sociala mediers användande i en rekryteringsprocess. Då bemanningsbranschen jobbar inriktat mot just rekrytering ansågs dessa var den målgrupp som erbjöd mest expertis och kunskap. Studien har kommit fram till att det finns en problematik med screening av sociala medier då det är ett oreglerat verktyg. Lagstiftningen är inte tillräcklig och det finns ingen tydlighet i vad för ansvarsroll som gäller. Rekryterare vill gärna använda sociala medier utan att vara oroliga för att de går över gränser och de befinner sig i en dialektal spänning där de anser det vara ett bra verktyg samtidigt som det riskerar att anses ansvarslöst att använda det. En ökad tydlighet om hur det kan och ska användas visar sig vara önskvärt från rekryterare för att ge dem möjlighet att vara transparenta med sitt arbete. / The prevalence of social media is significant and only a minority of the population is not on social media in any form. This creates valuable information that is used by organizations and recruiters, among other things, to create an image and risk minimize the next recruitment. However, this is a relatively new way of recruiting and collecting information and there are a lack of guidelines and understanding of how it can be used in a responsible manner. New legislation such as GDPR shows that there is a need to ensure that the information is not used incorrectly. The aim of the study is to increase understanding of how recruitment companies use information from social media in the recruitment process from a responsibility perspective. A qualitative study was conducted with 10 informants in the staffing industry. The method was used as the study wanted to capture the respondents' perception of social media use in a recruitment process. Since the staffing industry is focused on recruitment, these were considered the target group that offered the most expertise and knowledge. The study has concluded that there is a problem with screening of social media as it is an unregulated tool. Legislation is not sufficient and there is no clarity on what role of responsibility applies. Recruiters would like to use social media without being worried that they are crossing borders and they are in a dialectical tension where they consider it a good tool while at the same time risking being considered irresponsible to use it. Increased clarity on how it can and should be used proves desirable from recruiters to give them the opportunity to be transparent with their work.

Digitalization is spreading wide throughout society. The open, and free, internet equals new possibilities – but also difficulties regarding freedom of speech and development of democracy. According to research, an increasingly rougher tone of the debate may lead to people avoiding expressing their opinions; causing a polarization in the democratic conversation. This influence on the democratic development has become a social problem. According to Swedish library act, public libraries are to support free opinion formation and democratic development of the society. This study aims to examine the Swedish public libraries perception of responsibility regarding a sustainable web climate; based on the theoretical perspective of social responsibility. Based on a thematic analysis, from the results of five semi-structured interviews, it was evident that the public libraries were able to identify problems surrounding the web climate’s influence on freedom of speech and the democratic conversation. The majority of the respondents were also positive towards discussing sustainable web climate, in relation to the defined responsibilities of the public libraries. Still, none of the public libraries are currently involving sustainable web climate on any official or defined basis in their everyday work. Nevertheless, certain involvement of this topic may occur. In order include this task in their future activities, the public libraries inquire distinct guidelines and priorities from higher instance. The result of this study also illuminates that the problems surrounding the internet should be highlighted in a more distinct perspective of democracy.

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ”CSR”. Begreppet CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om hela företagets sociala, etiska och miljömässiga ansvarstagande. Denna uppsats ringar dock in studerade modeföretags ansvarstagande i produktionsländer inom det sociala och etiska området. Studien genomförs för att se hur modeföretag arbetar under vägen mot sina nedskrivna mål. I denna uppsats jämförs olika CSR strategier för två modeföretag: Gina Tricot och Varner-Gruppen AS. Till denna jämförelse kopplas även en litteraturstudie. Studien är således genomförd genom tillämpandet av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer. Slutsatsen presenteras ställt mot fem områden inom standarden ISO 26000. De sätt som företag kan arbeta med CSR på är många, men bland de skilda sätten kan centrala punkter plockas ut såsom vikten av att arbeta med den form av CSR aktivitet som är mest önskvärd hos lokalbefolkning i produktionsländerna, ett faktum som ska tas på största allvar då fabriksarbetaren är en av modeföretagens viktigaste resurser. Om inte den viktigaste. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Genom förändringar av organisationsstrukturen, då medarbetare idag arbetar i mer självständiga grupper och en chef inte är ständigt närvarande är, fungerande medarbetarskap önskvärt. Medarbetarskap är ett koncept som består av olika delar såsom samarbete, ansvarstagande, öppenhet och engagemang. Dessa delar behöver fungera för att ett medarbetarskap ska existera. Arbetsplatsträffar är en mötesform i organisationer som ska ge medarbetare möjlighet att påverka sin arbetssituation. Frågor som diskuteras mellan medarbetarna i deras informella arbetsmiljö riskerar att inte behandlas på arbetsplatsträffar.Studien handlar om hur medarbetarna utövar medarbetarskap under arbetsplatsträffar. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att observera fyra arbetsplatsträffar inom äldre- och handikappomsorgen, i en mindre kommun i södra Sverige. Därutöver har vi intervjuat nio av de medarbetare som deltog under träffarna. Det insamlade materialet har vi sedan analyserat och tolkat utifrån de fyra olika medarbetarskapsbegreppen. Materialet gällande medarbetarskap har vi främst hittat i litteratur från Sverige och Danmark eftersom forskning främst kommer därifrån. Det har inte gjorts mycket forskning internationellt inom ämnet och få vetenskapliga artiklar är publicerade.Resultatet av vår studie visar att medarbetarskap inte är särskilt utvecklat på arbetsplatsträffar. Medarbetarna är inte speciellt engagerade, öppna eller ansvarstagande och samarbetet är lågt. Det vi framförallt uppmärksammat är att om ansvarstagande ska möjliggöras behöver de tre andra delarna av medarbetarskap fungera. Vidare menar vi att medarbetarskap på arbetsplatsträffar innebär att uttrycka sina åsikter och utbyta information, känna samhörighet och interagera med gruppen samt att ges möjlighet till att delta i beslutsfattande. För att frambringa dessa saker behöver medarbetarna vara förberedda på vad som kommer att tas upp på mötet och reflektera över det så att de kan delta i diskussionerna. Först därefter får medarbetarna en vilja att ta ansvar och vara med och påverka sin arbetssituation.

Digitaliseringen av samhället har inneburit stora förändringar för både verksamheter och privatpersoner, såväl möjligheter som utmaningar. Från det att iPhone introducerats har utvecklingen av både smartphones och nya digitala tjänster fått en explosiv tillväxt. I takt med ökningen av dessa nya digitala tjänster och applikationer medför detta både positiva förändringar likväl oavsiktliga konsekvenser. Det finns svårigheter med dessa oavsiktliga konsekvenser vid applikationsutveckling eftersom det är svåra att förutse samt att det är svårt att förutse hur människor kommer agera när de använder den färdiga applikationen. Denna studie syftar till att öka förståelse för vikten av utvecklares ansvar samt utmaningar vid applikationsanvändning, vilket bör uppmärksammas vid applikationsutveckling och nya digitala tjänster.   För att uppnå detta tillämpades designprocessen som har strukturerat studien för att ta fram vårt designförslag som presenteras i form av en prototyp för en parkeringsapplikation samt rekommendationer för utvecklare. Designförslaget och rekommendationerna bygger på den data som har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer med utvecklare samt undersökning för hur dagsläget ser ut vad gäller ansvar och dilemman vid utveckling.   Resultatet visar på hur viktigt det är att kravspecifikationer från kunden är väl utförda för att slutprodukten ska uppnå bästa resultat. Däremot finns det inte alltid tillräcklig tydliga riktlinjer att följa inom dessa utvecklingsverksamheter för att fatta beslut. Skulle ett projekt ge upphov till ett dåligt utfall är det upp till den enskilda individen att belysa situationen. En situation där den enskilda individens ansvarsförmåga spelar in. Resultatet av intervjuerna samt rekommendationerna har därmed kunnat generera ett designförslag för hur ansvar kan tillämpas vid applikationsutveckling. Slutsatsen är att vid utveckling bör balans mellan ansvar och användarupplevelse eftersträvas. Utvecklas säkerhetsåtgärder som ska implementeras i en applikation ska de framkalla en positiv attityd och påvisa användare snarare än bestämma över deras interaktion.

<p> <strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong><strong>Datum: </strong>2009-05-29</p><p> <strong>Nivå:</strong> Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng</p><p><strong>Författare:</strong></p><p>Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                </p><p>Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås</p><p><strong>Handledare:</strong> Leif Carlsson</p><p><strong>Titel: </strong>Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer</p><p><strong>Syfte:  </strong>Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.<strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.</p>

<p>Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ”bottom line” och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ”Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR?”. Samtidigt påstår både teoretiker och praktiker att det nästan är omöjligt att ge ett ”universal CSR-business case”. Objektet för vår studie är ett medelstort företag, Karlstads Energi AB:s fjärrvärmeverksamhet. Det finns flera anledningar till varför vi har valt just Karlstads Energi. Fjärrvärmebranschen anses som en hållbar bransch bland annat med kapacitet att bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål enligt det internationella Kyotoavtalet. Samtidigt präglas fjärrvärmebranschen av företagens dominerande ställning gentemot kunderna, dvs de privata kunderna anses utsatta i förhållandet till fjärrvärmeföretagen på grund av att de inte har en möjlighet att välja fjärrvärmeleverantör. Därför sätts företagets agerande i fokus utifrån ett CSR-perspektiv. Denna studie strävar efter att bidra till en förklaring av de faktorer som leder till ett framgångsrikt hållbart arbete på CSR-området.</p>

<p><strong>Titel:</strong> Hållbar utveckling – med framtiden som intressent</p><p><strong>Ämne:</strong> Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hp</p><p><strong>Författare:</strong> Björn Martinsson  och Mattias Robertsson</p><p><strong>Handledare:</strong> Mikael Johnson</p><p><strong>Syfte:</strong> Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling.</p><p><strong>Metod:</strong> I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter.</p><p><strong>Teori:</strong> I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till.</p><p><strong>Empiri:</strong> I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning.</p><p><strong>Analys:</strong> Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar. Detta öppnar för en vidare diskussion och argumentation av det vi granskat i en slutsats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vår undersökning visar att WCED:s definition av hållbar utveckling är allmänt accepterad men däremot inte praktiskt tillämpbar för företagens egen strävan mot hållbar utveckling. Företagens egen definition tycker vi istället ska utgå från WCED:s och vara en deklaration för deras strävan på lång sikt, snarare än en kortsiktig lösning. TBL talar om en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter i arbetet mot hållbarhet. Vår uppsats visar att balansen i praktiken snarare är förskjuten mot en kombination av två ”bottom lines”, där den ekonomiska utgör grunden ackompanjerad av ytterligare ett ansvarstagande, ofta färgat av kärnverksamheten.</p><p>För att arbeta effektivt med hållbarhet måste företag vara öppna med information och vara villiga att identifiera och arbeta med sina ansvarsfrågor. Besluten om hållbarhetsarbete bör fattas uppifrån för att få genomslagskraft men hänsyn bör tas till kompetens och rimligheten i beslutens verkställande. Detta i kombination med intressenternas direkta krav från den kontinuerligt förbättrande dialogen kan företagen sedan debattera, konkludera och realisera hur långt ansvarstagandet bör sträcka sig. Att ett företag genererar vinst möjliggör ansvarstagande och således bör företaget dra gränser och koncentrera hållbarhetsarbetet till den egna kärnverksamheten och tanken om vad de vill åstadkomma. Vår undersökning visar att ansvarstagande och hållbarhetsarbete är lönsamt.</p><p>Genom hållbarhetsredovisning kan företag presentera sina ansvarsfrågor och prestationerna för företagets intressenter. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett medel för kommunikation och återkoppling, där dialogen med intressenterna främjas eftersom de kan påverka företaget samt att det ligger i deras intresse att bistå företaget i deras arbete med hållbarhetsfrågor. Omvärldens ansvar uppgår således till att ställa krav på företag, engagera sig i företagets hållbarhetsarbete och bistå med återkoppling för att främja hållbar utveckling.</p>

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ”bottom line” och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ”Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR?”. Samtidigt påstår både teoretiker och praktiker att det nästan är omöjligt att ge ett ”universal CSR-business case”. Objektet för vår studie är ett medelstort företag, Karlstads Energi AB:s fjärrvärmeverksamhet. Det finns flera anledningar till varför vi har valt just Karlstads Energi. Fjärrvärmebranschen anses som en hållbar bransch bland annat med kapacitet att bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål enligt det internationella Kyotoavtalet. Samtidigt präglas fjärrvärmebranschen av företagens dominerande ställning gentemot kunderna, dvs de privata kunderna anses utsatta i förhållandet till fjärrvärmeföretagen på grund av att de inte har en möjlighet att välja fjärrvärmeleverantör. Därför sätts företagets agerande i fokus utifrån ett CSR-perspektiv. Denna studie strävar efter att bidra till en förklaring av de faktorer som leder till ett framgångsrikt hållbart arbete på CSR-området.