Pharmaceuticals in the environment are raising concern and since our municipal wastewater treatment plants normally don’t remove pharmaceuticals or resistant bacteria, it could be of interest to study the emissions from potential point sources. In general, households contribute with the greatest amount of pharmaceuticals to the municipal wastewater, but in some regions hospitals are a major point source of for example antibiotics.   One of Sweden’s largest hospitals, Akademiska sjukhuset, wants to reduce the amount of pharmaceuticals and resistant bacteria in their waste water, but the treatment process can be long, complicated and may require large areas. Cleaning of source-separated urine can be a more sustainable and efficient solution, since most of the pharmaceuticals are excreted via urine.   The aim of the study was to find out which one of the treatment methods; ozonation, biochar treatment and enzymatic treatment that are most suitable for reducing antibiotics from source separated urine. Ozonation was carried out at IVL, Stockholm, with a small-scale ozone generator, and biochar experiment and enzyme treatment was tested through batch tests and column test at Uppsala University.   The small-scale treatment experiments revealed that biochar treatment was the most promising method for reducing antibiotics in urine.  The treatment methods ozonation and enzymatic treatment showed low reduction in this study, but may work better with some sort of pre-treatment.   To be able to develop a cleaning process with biochar (e.g. a filter system or a tank system), further studies on adsorption capacity, EBCT and breakthrough curves most be carried out. / Resistenta bakterier och spridning av läkemedelsrester i miljön har blivit allt mer uppmärksammat. Då våra konventionella reningsverk vanligtvis inte renar dessa substanser kan punktutsläppskällor vara intressanta att studera. Utöver det stora gemensamma bidraget av läkemedelsrester från hushållen kan t.ex. vissa sjukhus bidra till en stor del av avloppets antibiotika. Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett av Sveriges största sjukhus som nu växer då både renoveringar och stora utbyggnationer sker.  Sjukhuset är miljöcertifierat enligt ISO 14001 vilket betyder att de strukturerat jobbar med miljöfrågor. En expansion av sjukhuset kan komma att kräva större insatser i miljöarbetet och Akademiska sjukhuset önskar att ligga i framkant. Ett av miljömålen som Akademiska sjukhuset strävar mot är minskade utsläpp, varför de nu vill reducera halterna av läkemedelsrester och multiresistenta bakterier i avloppet. Det kan dock vara svårt att hitta en enkel reningsprocess som inte kräver någon för- eller efterbehandling av avloppsvattnet eller som tar upp stora ytor. Att behandla urinen separat kan vara ett motiverat alternativ istället för att behandla hela avloppsfraktionen, då urin innehåller största delen av avloppets läkemedelsrester och dessutom utgör en betydligt mindre volym.   Syftet med det här examensarbetet var att undersöka vilka av metoderna ozonering, behandling med biokol och enzymatisk nedbrytning som lämpar sig bäst för rening av urin från antibiotika. Metoderna studerades både teoretiskt och praktiskt i form av litteraturstudier respektive småskaliga reningsförsök. Ozonering genomfördes på IVL, Stockholm som tillhandahåller en mindre ozongenerator med en maxkapacitet att tillföra 50 mg ozon/l.  Reningsförmågan hos ett biokol testades genom skakförsök samt kolonnförsök och enzymatisk rening testades med produkter från företaget Pharem Biotech, också genom kolonnförsök och skakförsök.   Resultaten i examensarbetet visade att biokol har stor potential att adsorbera antibiotika i urin. Under kolonnförsöket uppgick den maximala reduktionen till 55 %, något som tros kunna förbättras med exempelvis mindre partikelstorlek och längre kontakttid. Den högsta reduktionen nåddes vid skaktesten där upp till 96 % av antibiotikan reducerades.   För ozon- och enzymförsöken var resultaten inte lika positiva. Endast en antibiotika visade en nämnvärd reduktion i ett av försöken. Den låga reduktionsgraden för ozonförsöken tros framförallt bero på att ozondosen är för låg och att den tillförda ozondosen inte motsvarar den adsorberade ozondosen. Resultaten av enzymreningen kunde inte visa att enzymer i produkter från företaget Pharem Biotech hade någon reduktionseffekt på antibiotikan. Detta tros bero på att en inaktivering av enzymerna har skett av ämnen i urinen vilket gör att produkten måste anpassas för att bli applicerbar på urin.

Bakgrund: Förekomsten av multiresistenta bakterier ökar i samhället. Patienter som är bärare av multiresistenta bakterier upplever bärarskapet stigmatiserande och att de bemöts av okunskap när de har kontakt med hälso- och sjukvård. Isolering kan användas för att förhindra smittspridning av dessa bakterier. Sjuksköterskor tycker det är svårt att vårda patienter i isolering och besöker inte dessa patienter lika frekvent som icke-isolerade patienter. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vara isolerade på vårdavdelning på grund av multiresistenta bakterier. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio vårdvetenskapliga artiklar varav fyra artiklar med kvalitativ ansats, fyra artiklar med kvantitativ ansats och två artiklar med blandad metod. Resultat: Isolering kan upplevas positivt ur smittskyddssynpunkt av patienterna. Isoleringen kan skapa känslor av stigmatisering, skuld och skam. Patienterna saknar information och kunskap rörande sin sjukdom och isoleringsåtgärderna. Patienterna upplever att de inte får samma vård som övriga patienter. Vårdrummets utformning är viktig för patienter som vårdas i isolering. Slutsats: Patienter som vårdas i isolering på grund av multiresistenta bakterier har ett behov av information och kunskap rörande bärarskapet och isoleringsåtgärderna. Sjuksköterskor kan genom kontinuerlig utbildning ge adekvat och aktuell information till dessa patienter.

Antibiotika är en viktig komponent inom modern medicin, och har utvecklats sedan 1940-talet. Sedan cirka 30 år tillbaka har inga nya antibiotika kommit ut på marknaden, samtidigt som antibiotikaresistensen fortsätter att öka i samhället och har snabbt blivit ett stort hot mot människors hälsa. Sjuksköterskan är en viktig del i arbetet med att minska spridningen och utvecklingen av resistensproblematiken. Denna studie syftar till att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om antibiotikabehandling och antibiotikaresistens. Studien är en litteraturöversikt med innehållsanalys, där sex vetenskapliga artiklar har utgjort underlag till denna rapport, databasen Cinahl användes för att välja artiklarna till studien. Studien visar på ett antal upplevda problemområden inom antibiotikabehandlingar och antibiotikaresistens. Tre kategorier och åtta subkategorier identifierades. De tre kategorierna är följande: kunskap och utbildning, kommunikation och trygghet i arbetet. Metoden diskuteras utifrån vilka artiklar som använts, hur de tagits fram och hur författarna kom fram till det valda syftet. Resultatet av litteraturöversikten diskuteras utifrån bakgrunden och annan forskning. Fynden från resultatet som diskuteras här är kunskapens betydelse, samverkans betydelse och antibiotikaresistens som växande problem.

No description available.

Lunginflammation drabbar ungefär 1 % av Sveriges befolkning varje år. Med lunginflammation menas att lungvävnaden är inflammerad och en infektion är orsaken. Detta arbete fokuserar på Samhällsförvärvad Lunginflammation (CAP) orsakad av den grampositiva bakterien Streptococcus pneumoniae som är den vanligaste orsaken till CAP. Resistensutveckling hos bakterier gör det svårare att välja antibiotika för behandling och även att framställa effektiva nya antibiotika. Vid behandling av CAP rekommenderas i Sverige penicillin V i första hand och när infektionen är orsakad av bakterier med nedsatt känslighet rekommenderas i stället amoxicillin. Syftet med detta arbete var att undersöka vilken behandling som är mest effektiv mot resistenta stammar av S.pneumoniae. Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 8 studier, om CAP och dess behandling, vilka hämtades från databasen PubMed. Totalt utrotade moxifloxacin, telitromycin, amoxicillin/klavulansyra (2000/125 mg), och ceftriaxone, 100 %, 100 %, 97,8 % och 66,7 % respektive av de isolat med penicillinresistenta S.pneumoniae som behandlades. Av de makrolidresistenta S.pneumoniae isolaten utrotades 96,2 % av de som behandlades med moxifloxacin och 95,5 % av de som behandlades med telitromycin. Alla antibiotika i arbetet har gett en god effekt mot resistenta stammar av S.pneumoniae vid CAP. De behandlingar som utmärkt sig mest är moxifloxacin och telitromycin men även den förbättrade formuleringen av amoxicillin/klavulansyra (2000/125 mg) har visat sig vara effektiv. Dock behövs fler studier som enbart inriktar sig på CAP där orsaken är resistenta stammar av S.pneumoniae och hur man på bästa sätt skall behandla dessa infektioner.

No description available.

God handhygien är det viktigaste verktyget för att förhindra smitta och vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvård. Vårdpersonal är också skyldiga att utföra god handhygien enligt hygienriktlinjer, men ibland fallerar detta. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö. Metoden var en litteraturstudie med sju kvantitativa- och två kvalitativa vetenskapliga artiklar. Under granskningens gång identifierades två teman: “Negativa orsaker till sämre handhygien” och ”Positiva orsaker till god handhygien”. Resultatet visade att okunskap, hög arbetsbelastning, tidsbrist och avsaknad av material var orsaker till sämre handhygien. Bra ledarskap och återkoppling, regelbunden utbildning och förbättrad arbetsmiljö runt patienten ökade följsamheten av god handhygien. Vi kom fram till att sjuksköterskan, som är en ledare i sin profession, bör utöva bra ledarskap genom att entusiastiskt och kontinuerligt informera, utbilda och motivera medarbetare till god handhygien. Material i patientnära miljö och påminnelser om god handhygien genom text och bild är också av betydelse för förbättrad följsamhet av god handhygien på lång sikt.

Bakgrund: Antibiotikaresistens uppkom kort efter upptäckten av antibiotika. Sjuksköterskor är en vanlig smittväg för resistenta bakterier då de i stor utsträckning exponeras för patogener. Resistenta bakterier kan för patienten öka mortaliteten och morbiditeten. Sjuksköterskans följsamhet till god hygien är en avgörande faktor för smittspridning på sjukhus. Trots styrdokument och handlingsplaner fortsätter antibiotikaresistenta patogener att öka.Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner på sjukhus samt att beskriva eventuella faktorer som kan påverka följsamheten. Metod: Litteraturstudien utfördes med ett systematiskt och induktivt arbetssätt. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Metoden genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2016) nio steg och resultatartiklar granskades med Polit och Becks (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: 15 artiklar bearbetades till ett resultat varav 14 kvantitativa och en kvalitativ. Fem teman framkom ur artiklarna: följsamhet, arbetsbörda och tid, kommunikation och kunskap, utförandet av hygienrutiner och interventioner. Slutsats: Följsamheten till hygienrutiner var varierande. Faktorer påverkade följsamheten. Kunskap var en faktor som hade stor påverkan. Interventioner för att förbättra följsamheten hade betydelse.

Bakgrund Det finns en överanvändning av antibiotika inom köttindustrin som bidrar till det globala problem som antibiotikaresistens innebär. Attityder till antibiotikaanvändning är ett välbeforskat område, men inte med syftet kopplat mot köttindustrin. Människors attityder och konsumtionsbeteenden har betydelse för vilket kött som produceras och huruvida djuret blivit behandlat med antibiotika enligt de lagar och regler som finns eller ej.  Syfte Syftet med studien var att undersöka köttkonsumenters attityder till antibiotikaanvändning inom köttindustrin samt skillnader utifrån konsumtionsbeteende och de olika sociodemografiska grupperna ålder, kön och utbildningsnivå. Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en webbenkät som publicerades på sociala medier i september 2020. Insamlade data analyserades i IBM SPSS Statistics, version 27.0 för Windows med testerna Kruskal-Wallis, Mann-Whitney- U, Fisher’s exact test.  Resultat Av de totalt 214 respondenter som besvarade enkäten problematiserade den genomsnittliga respondenten antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, högre utbildningsnivå och högre ålder var särskilt avståndstagande. Lägre utbildningsnivå och lägre ålder korrelerade med en mer skildrad attityd i påståenden om antibiotikaanvändning.  Slutsats Det fanns en negativ attityd till antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, speciellt i grupperna med högre utbildningsnivå och högre ålder. Priset kunde vara en faktor som styr konsumtionsbeteenden, oberoende av attityd och det krävs ytterligare forskning huruvida attityder överensstämmer med handlingar och konsumtionsbeteende alternativt vad det är som blir den styrande faktorn.

Urinvägsinfektioner orsakar ett stort lidande då infektionen är smärtsam och ofta återkommande. Lågdosantibiotika som idag används i preventivt syfte vid återkommande urinvägsinfektion bidrar till resistensutveckling, förlängda vårdtider och ökade sjukvårdskostnader. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka tranbärets effekt som prevention vid urinvägsinfektion, för att eventuellt kunna rekommendera tranbär som alternativt profylax. Som metod valdes litteraturstudie. Resultaten visar att tranbär har en preventiv effekt, som verkar även på antibiotikaresistenta bakterier. Effekten är beroende av vilken dos som konsumerats och är som bäst fyra till sex timmar efter konsumtion, för att sedan avta. Den fysiologiska effekten kan förklaras genom dess verkningsmekanismer som hämmar urinpatogena bakteriers förmåga att fästa till urinvägsepitelet, vilket förhindrar uppkomsten av infektion. Tranbär kan rekommenderas till främst kvinnor med återkommande urinvägsinfektion, mer forskning är önskvärt för att kunna rekommenderas till andra subpopulationer. Även tranbärets interaktioner och biverkningar behöver tas hänsyn till och studeras vidare. / Urinary tract infections cause much suffer when the infection is painful and often recurrent. The low-dose antibiotic that is used today in the prevention of recurrent urinary tract infection contributes to the development of resistance, extended care and increased health care costs. The aim of this literature review is to look into the effect of cranberry as prevention to urinary tract infections, to be able to recommend cranberry as an alternative preventive treatment. The method chosen is a review. The results shows that cranberry have a preventing effect, which also works on antibiotic resistance bacterias. The effect is dose-dependent and works at its best from four to six hours after consumption. The physiologic effect can be explained through the efficacy mechanisms which have an inhibitory effect on uropathogenic bacterias ability to attach to uroepithelial cells, which prevent an infection to occur. Cranberry can be recommended mainly to women with recurrent urinary tract infection, more research is desirable to be able to recommend cranberry to other subpopulations. The cranberry interactions and adverse effects need to be considered and studied further.