This study is about the selection of test groups for a user test. The natural choice for company is to choose people that are included in the target group for the product or system that are about to be tested. This is something I have chosen to focus on. Is there reason to believe that you would choose people to your test group that are not part of the target audience and still produce an equally good result? To learn more about this, a test is conducted on a product that has one focus area and a clear target audience, in this case Snapchat. This research is showing that it’s a difference depending on what people are picked for the test. The two different groups focused on different things in the test that gave different goals to follow.

Denna B-uppsats utreder begreppet användbarhet och jämför olika yrkeskategoriers uppfattning om användbarhet. Arbetet fokuserar på användandet på hemsidor. Arbetet är avgränsat och behandlar användbarhet på hemsidor och hur intervjuade yrkeskategorier resonerar kring användbarhet. Arbetet innehåller kvalitativa intervjuer, en litteraturstudie, olika metoder för genomförande av intervjuer och resultatet från intervjuerna. Resultatet visade att användbarhet är viktigt för att hemsidor skall användas. Vidare är användbarhet viktigt för att användaren skall tycka om hemsidan. En tydlig design, bra färgsättning, enkla texter, rätt bilder och god struktur är a och o för att en användare skall återkomma till hemsidan. Med Internet är det lätt för användaren att klicka sig vidare till konkurrenternas hemsidor. På Internet har användaren makten över vilka sidor han eller hon vill besöka. Ett citat av Jakob Nielsen beskriver en av våra slutsatser på ett konkret sätt: "Usability rules the Web. Simply stated, if the customer can't find a product, then he or she will not buy it." Översättning av citatet ovan: Användbarhet styr Nätet. Enkelt uttryckt, om kunden inte kan finna en produkt, då kommer han eller hon inte att köpa den.

A thought-out website can guide a visitor to easily understand how the website’s service can benefit them. The process of guiding the visitor is called user onboarding. A well-designed user onboarding process enhances the user's experience and increases a visitor's understanding of the service and what the service can do to benefit the visitor. At the same time, trust is built between a visitor and the service. The aim of the project was to examine which parts of a user onboarding process that could be changed in order to build trust and give visitors a deeper understanding of the service. This project examined the user onboarding process of a start-up called Woilà through user testning. The results from the user tests served as the basis for redesigning an improved user onboarding process. Prototyping was used in order to visualize the design changes, which could be used to enhance Woilà's user onboarding. The prototypes evolved from a non-functional to a functional digital mock-up prototype. The design changes of Woilà's user onboarding process were presented in a React web application. The web application was evaluated by user testing and the results showed that well-presented information and a visually appealing design builds trust and makes a visitor understand the value of a service. / En hemsida med genomtänkt design kan hjälpa en besökare att på ett effektivt sätt förstå värdet av tjänsten som presenteras. Det är en process som kallas user onboarding. En välgjord user onboarding-process förbättrar kundupplevelsen och ökar en besökares förståelse för tjänsten och vad den kan ha för nytta för besökaren. Samtidigt förstärks besökarens förtroende för företaget samt dess tjänst. Syftet med projektet var att undersöka vilka delar av en user onboarding-process som kan förändras för att bygga förtroende mellan besökaren och företaget samt ge besökarna en djupare förståelse för tjänsten. Det här projektet undersökte user onboardingen hos ett startup-företag som heter Woilà med hjälp av användartester. Resultatet från utvärderingen låg till grund för de prototyper som utvecklats med fokus på att förbättra user onboarding-processen. Prototypning användes för att visualisera de förändringar som gjorts med målet att förbättra Woilàs user onboarding-process. Prototyperna utvecklades från en icke-funktionell prototyp till en funktionell prototyp i form av en webbapplikation skriven i React. Webbapplikationen utvärderades med hjälp av användartester. Resultatet visade att tydlig och välplacerad information och ett visuellt tilltalande gränssnitt gör det möjligt att bygga tillit och får besökaren att förstå värdet i tjänsten.

Karlstad är en växande stad där befolkningen ökar varje år på grund av en högre inflyttningjämfört med utflyttning. De människor som flyttar till Karlstad behöver någonstans att bo. Ett tillvägagångssätt för att hitta boende i Karlstad är att söka bostad genom Karlstad Bostad AB(KBAB) som är ett kommunalt bolag som hyr ut bostäder till invånare i Karlstads kommun. Detta kandidatarbete är en användbarhetsstudie som syftar till att undersöka vilka användbarhetsproblem som finns i sökprocessen för bostäder på KBABs webbsida.Kandidatarbetet undersöker även vilka åtgärder som kan vidtas för att göra sökprocessen mer användbar. För insamling av data användes flera kvalitativa metoder. De metoder som användes var användartester, observationer, think-aloud-teknik och intervjuer. Totalt deltog tiotestdeltagare. Fem av dessa deltagare användes för att identifiera vilka användbarhetsproblem som fanns i webbtjänsten. Baserat på det resultatet skapades en prototyp med implementerade förbättringsförslag avsedda att öka användbarheten för sökprocessen. Prototype nutvärderades sedan med samma metoder och fem nya testdeltagare för att undersöka om de framställda förändringsförslagen ledde till en mer användbar bostadssökning. Resultaten visade att det finns åtta användbarhetsproblem i sökprocessen för KBABsbostadskö. Problemen inkluderar bland annat att sorteringsfunktionen och funktionen somvänder på listan av bostäder som visas är otydliga och svåra att förstå innan de har använts. Det är också otydligt att alla bostäder nära Karlstads universitet måste sökas fram med olika tillvägagångssätt. Dessutom är det utmanande att upptäcka alla tillgängliga funktioner som bostadskön innehåller, vilket leder till att de inte används trots att de efterfrågades. Åtgärder som kan vidtas för att uppnå en mer användarvänlig bostadssökning inkluderar omformulering av sorteringsalternativen och ändring av utseendet på funktionen som vänderpå listan med sorterade bostäder. Bostäder nära Karlstads universitet bör även inkluderas i fler filtreringsalternativ än vad som görs nu. En annan åtgärd är att tydliggöra funktionerna för bostadskön och ge dem ett utseende som visar vad de är till för samt upptäcks avbostadsköns användare.

Denna rapport redovisar arbetet med att uppdatera webbplatsen qnodd.se, en webbplats som är till för att presentera läromedlet Qnoddarnas värld, utgivet av Natur & Kultur. I rapporten redovisas för tidigare studentuppsatser samt teorier rörande användarvänlighet och designprinciper som har används för att utföra användartester och utvärderingar. Webbplatsen har under tiden för projektet genomgått två uppdateringar och arbetet med webbplatsen kommer med hjälp av användartesterna fortsätta även efter projektavslutet. / This report describes the process of updating the website qnodd.se, a website that is designed to introduce the teaching material Qnoddarnas värld, published by Natur & Kultur, Sweden. The report presents former student essays and theories of usafulness and design principles that have been applied when preforming user testing and evaluations. The site has during the project undergone two updates and further development of the site will through the user tests continue even after the project is finished.

No description available.

<p>Denna B-uppsats utreder begreppet användbarhet och jämför olika yrkeskategoriers uppfattning om användbarhet. Arbetet fokuserar på användandet på hemsidor. Arbetet är avgränsat och behandlar användbarhet på hemsidor och hur intervjuade yrkeskategorier resonerar kring användbarhet.</p><p>Arbetet innehåller kvalitativa intervjuer, en litteraturstudie, olika metoder för genomförande av intervjuer och resultatet från intervjuerna.</p><p>Resultatet visade att användbarhet är viktigt för att hemsidor skall användas. Vidare är användbarhet viktigt för att användaren skall tycka om hemsidan. En tydlig design, bra färgsättning, enkla texter, rätt bilder och god struktur är a och o för att en användare skall återkomma till hemsidan. Med Internet är det lätt för användaren att klicka sig vidare till konkurrenternas hemsidor. På Internet har användaren makten över vilka sidor han eller hon vill besöka. Ett citat av Jakob Nielsen beskriver en av våra slutsatser på ett konkret sätt:</p><p>"Usability rules the Web. Simply stated, if the customer can't find a product, then he or she will not buy it."</p><p>Översättning av citatet ovan:</p><p>Användbarhet styr Nätet. Enkelt uttryckt, om kunden inte kan finna en produkt, då kommer han eller hon inte att köpa den.</p>

Juridik är för många svårt att förstå och många tror att det är dyrt att få juridisk rådgivning. Det är inte heller alla som är medvetna om vad lagen säger i olika livssituationer. Exempelvis ärver sambos inte varandra och ett minderårigt barn måste få ut sitt arv i likvida medel. Syftet med det här examensarbetet har varit att skapa ett verktyg som genererar ett juridiskt och personligt dokument baserat på den berördas livssituation. Dokumentet ska innehålla en rekommendation av vilka juridiska avtal kund behöver och varför de behövs. Verktyget har utvecklats för jurister och dokumentationen är skapad med intentionen att vara lättförståelig för gemene man. För att uppnå syftet och målen har användarcentrad design använts. Personas, kundresor, intervjuer och användartester är några tekniker som har använts under arbetet.

Within system development users have rarely been involved or received much attention during the development. Most of the times, the primary focus within system development lies on insuring functionality, rather than making the system usable. The literature specifies that a non user-centered approach can contribute to a product with low usability, which can lead to an ineffective and unsatisfactory experience for the end users. The purpose of this thesis is to begin an investigation to see if the use of non user-oriented system development methods is a possible cause of low usability in the final system. To achieve the purpose of this thesis, we have conducted a case study. Within the case study we examined the usability of a time reporting system. The case study included seven minor studies; an investigation concerning the development of the system, an expert evaluation of the system, interviews and observations of users, developed paper prototypes and executable prototypes, both which user testing was performed on. The result of this study shows that by working with user-entered methods, the usability in the time reporting system increased after the design had been revised. This study is therefore another example of that systems developed with user-centered system development methods have higher usability than systems developed not user-centered. / Inom systemutveckling har användare sällan varit involverade eller fått större uppmärksamhet under utvecklingsarbetet. Fokus ligger ofta på att systemet ska ha en viss funktionalitet snarare än att det ska vara användbart. I litteraturen anges att brist på användarcentrering kan bidra till en produkt med låg användbarhet, vilket kan innebära en ineffektiv och otillfredsställande upplevelse för slutanvändarna. Syftet med denna uppsats är att påbörja en undersökning för att se om användandet av icke användarcentrerade systemutvecklingsmetoder är en möjlig orsak till låg användbarhet hos det färdiga systemet. För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en fallstudie. Denna fallstudie innebar att undersöka användbarheten i ett tidrapporteringssystem. Fallstudien innehöll sju delstudier; en undersökning av hur utvecklingen av systemet gick till, en expertutvärdering av systemet, intervjuer och observationer av användare, framarbetade pappersprototyper och en framarbetad klickbar prototyp vilka bägge det utfördes användartester på. Resultatet av denna studie visar att användbarheten i tidrapporteringssystemet ökade efter att designen blivit omarbetad med hjälp av användarcentrerade metoder. Denna studie är därför ännu ett exempel på att system utvecklade med användarcentrerade systemutveckling-smetoder har högre användbarhet än system utvecklade icke användarcentrerat.

Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.