Många studenter behöver en web-baserad tjänst som de kan uppnå målet inom sina studier. Många studenter inom IT-området måste ladda ner mängder av programvaror och satsa relativt mycket pengar på sina datorer för att ha tillräckligt utrymme och processorkraft att köra olika program under sin studietid. Studenterna behöver en smidig, mångsidig och flexibel internetbaserad plattform som de kan komma åt när som helst, var som helst och från vilken enhet som helst. Dessutom är användbarhet hos plattformen en viktig aspekt för att supportera studenternas arbete. Bluemix är en Plattform as a Service (PaaS) - en typ av molntjänst. På Bluemix kan människor inom IT-området skapa, ändra, uppdatera och lagra sina applikationer med olika programmeringsspråk och de kan lägga olika tjänster till sina applikationer smidigt och snabbt. Syftet med den här uppsatsen är att utvärdera användbarhet av molntjänstplattformen Bluemix och undersöka vilken nytta som användare kan få när de använder plattformen. Den huvudsakliga målgruppen utgör studenter inom IT-området. Data har samlats in med hjälp av olika tekniker till exempel användartester, observation, tänka-högt (Think Aloud), intervju och enkät. Undersökningen visar att molntjänstplattformen Bluemix har god användbarhet fastän det finns några punkter som inte följer principer för god användbarhet. Dessutom är den en plattform som många testpersoner (studenter) önskar kan användas på universitetet. Nyckelord: Användbarhet, molntjänst, PaaS, SaaS, Bluemix, designprinciper, användartester, ITutbildning

Uppsatsen behandlar ämnet användbarhet i mobila webblösningar med inriktning mot tidningsbranschen. En jämförelse mellan de två aktuella designfilosofier, dedikerad design och responsiv design, för den mobila webben har utförts genom att fokusera på användbarhet, där centrala begrepp studerats. Begreppen är som följer: Usefulness, Efficiency, Effectivness, Learnability, Satisfaction. Mixade metoder i form av enkätstudier, heuristiska tester, användartester, intervjuer och prestandatester har utförts för att samla in empiriskt material för analys och för att sedan ge en slutsats angående vilken av de två designfilosofierna som tenderar att ge hög användbarhet i system som exempelvis tidningssajter i mobilen. De mest intressanta resultaten var att, sett ur användbarhetssynpunkt, var båda designfilosofier likvärdiga, majoriteten svarade att de testade sajterna fungerade på liknande sätt. Alla uppgifter kunde utföras utan större problem på båda sajterna vilket uppfyller kravet för effectivness. Den stora skillnaden som kunde urskiljas var att de uppfattade den dedikerade webbsidan som snabbare, vilket gjorde att den föredrogs bland de flesta. Detta kan kopplas till begreppen efficiency och satisfaction. Vid prestandatesterna kunde användarnas upplevelse bekräftas gällande laddningstider. De dedikerade sajterna hade vid testtillfället ett medelvärde på 7,646 sekunder vad gäller laddningstid medan de responsiva hade ett medelvärde på 13,432 sekunder, nästan dubbelt så högt. Många upplevde under testerna, annonserna som störande och tillsammans med enkätresultatet där 74% upplever annonser som jobbiga och 54% någon gång tagit fel på en annons kan detta kopplas till minskad usefulness.

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram ett gränssnitt till en applikation för äldre. Målet med applikationen är att öka tryggheten och underlätta för äldre i vardagen, samt att minska social isolering. Frågeställningarna grundades dels på vilka funktioner som är relevanta och önskvärda i en sådan applikation, dels hur applikationen ska anpassas efter såväl låg teknikvana, som fysiska och kognitiva nedsättningar som är vanliga vid hög ålder. Arbetet inleddes med litteraturstudier om målgruppen, dess behov och svårigheter. Relaterade arbeten och liknande produkter granskades. Dessutom studerades olika designmetoder och -verktyg som ansågs vara relevanta för projektet. Arbetsprocessen bestod av iterativa cyklar där designval och funktioner diskuterades och utvecklades med hjälp av olika designverktyg. Dessa utvärderades sedan genom användartester. Resultatet från testerna analyserades och bidrog till ändringar och vidarutvecklingar i nästa cykel. Resultatet består av en interaktiv prototyp som grundar sig i teori och de upptäckter som gjorts under arbetets gång. Rapporten avslutas med en diskussion om huruvida resultatet uppfyllde målen och vad som fungerat bra och mindre bra i arbetsprocessen. Dessutom diskuteras etiska aspekter med arbetet och möjlig vidareutveckling.

Att kommunicera med telefonsupport räcker inte alltid till för att hjälpa kunder attöverkomma problematiska situationer. Ytterligare verktyg som skärmdelning ochfjärrstyrning är ibland nödvändigt. Denna studie tillämpade scenarier för att efterliknaproblematiska situationer där en användare upplever problem och därmed ringer till ITsupporten.Med hjälp av användartester kunde flertalet problemområden identifieras. Ettidentifierat problemområde var när en IT-support antog var kunden befann sig och dettainte stämde, då var kommunikationen via telefon inte alltid tillräcklig. Men detta var intehelt och hållet IT-supportens misstag, kunden var även otydlig med sin nuvarande position.Vidare upptäckes det att struktur och design hos användargränssnittet har stor inverkan påkommunikationen mellan IT-support och kund. Struktur och design kan hjälpa IT-supportenatt vägleda en kund medan färger hos grafiska element kan öka tydligheten. I denna studiesamlades åsikter kring fjärrstyrning in. Fjärrstyrning som verktyg kan vara en lösning påsvåra supportärenden men har sina brister. Fjärrstyrning kan upplevas som kränkade för denpersonliga integriteten men även en fara då det finns bedragare som använder sig av detta.Studiens resultat kan bidra med information till IT-support som vill minska användandet avfjärrstyrning. Studien påpekar även hur viktigt det är att system har en bra struktur ochtydlig design, detta för att förebygga att problematiska situationer uppstår och såledesminskar arbetsbördan för IT-support.

Denna kandidatrapport behandlar främst arbetsmetodiken gruppen förhöll sig till samt hur dessa metoder och arbetssätt sedan användes i projektet. Rapporten tar även upp aspekter om själva produkten som förverkligades under projektets gång, även om det inte är i fokus. Applikationsområdet för projektet är på kort sikt att hjälpa äldre personer som genomgått ett hälsosamtal att hålla uppsikt över sin hälsa på ett vetenskapligt sätt. På lång sikt är applikationsområdet att människor ska kunna replikera sina kroppar genom medicinska digitala tvillingar för att testa exempelvis effekter av läkemedel, koster och träningsmetoder. Detta är kort sagt ett koncept som har potentialen att revolutionera sjukvården och människors hälsa i en positiv riktning. I slutet av kandidatrapporten återfinns gruppmedlemmarnas individuella undersökningar.

The goal of this project has been to create an interface for time accounting thatthe digital agency Devize can use in its own system Devize Admin. In the project, the work has been carried out in an agile development with various elements. As an introductory step, the work has consisted of planning followed bycreating design sketches/prototypes. User tests have since been performed where Devize's own developers have tested the prototypes. The tests have then beencompiled to find improvements which then have been implemented in a newversion of the prototype. In the process, the interface has since been developedwith the front-end framework React Admin within the frameworks and rulesfound in Devize's graphic profile and the existing system Devize Admin. In parallel with front-end development, back-end functionality has been developed ina sister project that the interface has since used to be able to handle and accessdata. Continuously through interface development, the environment has alsobeen tested in the browser and console to detect potential error messages andunclear structures. Based on the development process that has been carried outand the functionality that has been implemented, the application has resulted inan interface for time accounting that has the basic functionality that is necessaryto be able to report time. With that outcome, a conclusion has been drawn that the outcome is to some extent consistent with the project's set goals. / Målet med detta projekt har varit att skapa ett gränssnitt för tidsredovisning som digitalbyrån Devize kan använda i sitt egna system Devize Admin. I projektet har arbetet utförts i en agil utveckling med olika moment. Som inledande moment har arbetet bestått av planering följt av att skapa designskisser/prototyper. Användartester har sedan utförts där Devize egna utvecklare har testat prototyperna. Testerna har sedan sammanställt för att hitta förbättringar som sedan har implementerats i en ny version av prototyp. I processen har gränssnittet sedan utvecklats med frontend-ramverket React Admin inom de ramar och regler som finns i Devize grafiska profil samt det existerande systemet Devize Admin. Parallellt med frontend-utveckling har backend-funktionalitet utvecklats i ett systerprojekt som gränssnittet sedan har använt sig av för att kunna hantera och komma åt data. Kontinuerligt genom gränssnittsutveckling har miljön även testats i webbläsaren och konsolen för att upptäcka potentiella felmeddelanden och oklara strukturer. Utifrån den utvecklingsprocess som genomförts och den funktionalitet som implementerats, har tillämpningen resulterat i ett gränssnitt för tidsredovisning som har grundläggande funktionalitet som är nödvändig för att kunna tidsredovisa. Med det utfallet har en slutsats dragits om att utfallet till viss del stämmer överens med projektets uppsatta mål.

Denna rapport behandlar ett projektarbete som utfördes av sju studenter i kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet under våren 2022. Projektet var beställt av RISE och syftet var att skapa en användarvänlig applikation som möjliggör annotering av bilder. Rapporten introducerar projektet och beskriver relevant teori. Därefter beskrivs vilka metoder och tekniker som användes för att utveckla produkten. I resultatet presenteras programmets olika vyer tillsammans med bland annat en beskrivning över hur databasen fungerar och hur annoteringar representeras internt. Slutligen diskuteras resultatet, alternativa implementationssätt och värdet produkten har för kunden. I slutet av rapporten finns individuella bidrag från gruppmedlemmarna som innehåller djupdykningar inom relaterade ämnen.

I ett snabbt växande konsultföretag, som Consid, kan det vara bra att ha en översikt över de anställda och vilka kompetenser de besitter. Därav kan det vara behjälpligt med ett system som tillhandahåller funktionaliteter som gör det möjligt att söka efter anställda baserat på deras namn, kompetens eller söka efter projekt kopplade till Consid. Syftet med arbetet var att skapa och utvärdera en prototyp av ett system som ökar samhörigheten mellan de anställda på företaget Consid och underlätta informationssökningen kring ens medarbetare och projekt. Arbetet inleddes med en förstudie och i denna sattes en kravanalys. Utöver kravanalysen skapades en enkät samt att djupintervjuer hölls med anställda från Consid för att undersöka deras behov och önskemål rörande systemet. Men hjälp av detta skapades en effektkarta för systemet. I effektkartan sattes mätpunkter upp för att undersöka om systemet upplevdes som lättnavigerat, förståeligt, lättillgängligt och om det skapade en ökad känsla av samhörighet. En prototyp skapades med hjälp av resultaten från förstudien. Prototypen användes som underlag för användartester som hölls och de var i form av djupintervjuer tillsammans med scenarion. I slutet av djupintervjuerna fick respondenterna även svara på en System Usability Scale-enkät för att ge återkoppling på systemet. Resultatet för mätpunkterna undersöktes både för en första och andra prototyp och jämfördes sedan. Den generella slutsatsen från detta arbete är att det krävs tydlig rubricering och indikation på vad som sker för respektive fält. Dessutom är det väsentligt att vara konsekvent för liknande element både för deras benämning, funktionalitet och utseende. En känsla av samhörighet är något som ökar då en person anser att den tillhör ett större sammanhang. Genom att visualisera en användares plats i företaget kan denna känsla ökas. En ökad känsla av samhörighet kan också uppnås genom att användaren har möjlighet att se andra med liknande kompetenser eller som ingår i samma projekt. / In a fast-growing consulting company, like Consid, it can be a benefit to be able to have an overview over the employees and what competencies they possess. It can therefore be a benefit to have a system that provides the functionalities that make it possible to search for employees based on their names, competencies or search for projects that are connected to Consid. The purpose of this work was to create and evaluate a prototype of a system that has the purpose to increase the sense of belonging for the employees at the company Consid and simplify the search for information related to co-workers and projects. To be able to create a system like this an understanding and knowledge regarding Competence Management Systems, the sense of belonging, design principles and user experience was needed. The project was initiated with a feasibility study and in it a requirements analysis was developed together with the external mentors from Consid. In addition to the requirements analysis a survey was created, and in-depth interviews was held with employees from Consid in order to determine their needs and wants regarding the system. With the result from this an impact map was created for the system. The goals for the system were defined in the impact map to be able to determine if the system was perceived as easy to navigate, understand, access and if it increased the sense of belonging for the users. With the help of the feasibility study a prototype was created. This prototype was used as a basis for user tests which was held in form of in-depth interviews that consisted of scenarios. The respondents of the in-depth interviews also had to answer a System Usability Scale-survey to give feedback for the system. Adjustments was made to the prototype with the help of the feedback collected from the in-depth interviews and this resulted in the final prototype. In-depth interviews were held, using the same structure as before, to determine how the target group perceived the final prototype. The results for both the first and the final prototype regarding the goals that was set up in the impact map was then compared to each other. The project resulted in that all goals set for the system was met. In the end of the project an evaluation of the requirements analysis was held, with the external mentors from Consid, in order to evaluate which requirements, the system fulfilled and which it did not. The conclusion of this work is that it requires clear naming of the headings and indication of the purpose for each heading. It is also important to be consistent regarding elements that are the same, both for the naming of them, its functionality, and its appearance. A sense of belonging is something that increases when a person considers him- or herself to belong to a larger context. This feeling can be increased by visualizing an employee’s place in the company. An increased sense of belonging can also be achieved if the user has the possibility to see other employees that possesses the same competencies or are involved in the same projects. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

<p>Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.</p>

The aim of this study is to get a deeper understanding about user tests as well as answer the question about if testing for users is necessary at all times. I've done a comparison between what the literature says, and what a company says, about testing. The tests that's been in focus in this study is prototyping and card sorting tests. Prototyping aims to give the developer feedback about the design and check if there are any obvious problems with the design. A card sorting test can be used to get input about how information architecture should be constructed. Information architecture is how the links are related in a navigation system. The company doesn't think that testing is as important as the literature. The company doesn't usually test but for the current situation they did it since the interface is crucial for their clients business. The conclusion of this study is that testing is rather important. For a designer who hasn’t got that much experience, user testing can be a way to get feedback about his designs. A more experienced designer might not need to test as much but he should be aware of testing as a possible design tool.