Each year hundreds of thousands of women in Europe need to catheterize themselves instead of urinating the usual way, because of diseases or injuries. However, self-catheterization is hard for a lot of women due to the location of the urethra, and they need some type of aid to help them. The design company MMID in the Netherlands developed a concept with a mirror and a light, which is attached to a toilet seat. Though, it was noticed that it was too hard to handle for the users, hence the authors were asked to improve the user friendliness with the product. Since the intuition aspect was the largest problem they decided to focus on intuition. MMID’s original prototypes were tested by patients and continence nurses to get relevant information that only real users can give, and by mixed women without troubles, to get an insight in the intuition aspect. The nurses and the patients tested the prototypes and were observed, whereupon they took part in a semi-structured interview and a questionnaire, respectively. During the intuition tests the women’s interactions with the prototypes were filmed, and they answered a short questionnaire. The films were then analyzed. The tests showed that the product was very hard to understand and that it gave a feeling of being unstable. This gave the project the focus to make the product easy to open up, without having to assemble it before each use. All important aspects were gathered and several ideation sessions were performed. The results were put together into three concepts and 3D printed prototypes. These models were tested by women interacting with them to see their intuitive actions, which were also filmed. The women also participated in semi-structured interviews. Based on these results a concept choice was made where the simplest solution with one pivoting point was chosen. The concept was further developed and functional prototypes and non-functional prototypes were made. The non-functional models were tested for only intuition among random women, the same way as before. The functional models were tested by patients and nurses at four hospitals in the Netherlands, also these tests were similar to the ones in the first round. The overall results were positive and the product had been significantly improved; a lot thanks to the fact that it did not need to be assembled before it could be used. The biggest negative aspect was that a signifier for opening the product was missing. / Varje år behöver hundratusentals kvinnor i Europa katetrisera sig själva istället för att urinera som vanligt, på grund av sjukdomar eller skador. Självkatetrisering är dock krångligt för många kvinnor på grund av placeringen av urinrörets öppning. Designföretaget MMID i Nederländerna tog fram ett koncept med en spegel och en lampa som fästs på toalettsitsen för att hjälpa dessa kvinnor. Det upptäcktes dock att detta koncept var svårförstått och således ombads författarna att förbättra användarvänligheten hos produkten. Då intuitionsaspekten hos produkten var det största problemet bestämde de sig för att fokusera på intuitionen. MMIDs ursprungliga prototyper testades av patienter och urologisköterskor för att få relevant information som bara riktiga användare kan ge, samt av blandade kvinnor utan åkommor för att få inblick i intuitionsaspekten. Sköterskorna och patienterna testade prototyperna och observerades, varpå de deltog i semistrukturerade intervjuer respektive fyllde i ett frågeformulär. Under intuitionstesterna filmades kvinnornas interaktion med prototyperna, varpå de svarade på ett kort frågeformulär. Filmerna analyserades sedan. Testerna visade bland annat att produkten var väldigt svårförstådd samt gav en känsla av att vara ostadig. Detta gav projektet fokuset att skapa en produkt som kan öppnas upp på ett enkelt sätt utan att behöva monteras ihop innan varje användning. Alla viktiga aspekter sammanställdes och flertalet idégenereringar genomfördes. Resultaten från dessa sattes ihop till tre koncept, vilka överfördes till 3D-printade modeller. Modellerna testades genom att kvinnor fick interagera med dem varpå deras intuitiva handlingar observerades. Detta spelades in på video och kvinnorna ombads även att svara på frågor i en kort semistrukturerad intervju. Baserat på dessa resultat gjordes ett konceptval där den enklaste lösningen, med en rotationspunkt, valdes. Efter detta utvecklades konceptet vidare och funktionella samt icke-funktionella prototyper tillverkades. Dessa prototyper testades i en tredje testomgång, där de icke-funktionella prototyperna testades för enbart intuition av godtyckliga kvinnor, på samma sätt som tidigare. De funktionella prototyperna testades av patienter och sköterskor på fyra sjukhus i Nederländerna, likt första testomgången. De övergripande resultaten var positiva och produkten var signifikant förbättrad, mycket tack vare att den inte behövde sättas ihop innan den kunde användas. Den största negativa aspekten var att det saknades en indikator som underlättade öppnandet av produkten.

The goal of this investigation has been to answer the questions “Which graphs should be used to display a special type of information?”, “What information does a company need to know that a server has gone down?” and “How should the layout of the developed program look to be called easy to understand and nice to use?”. The investigation was helped by the use of user-interviews and information that was collected during meetings. Part of the work was also the development of a prototype of a so called “dashboard” where functions where tested. These tests were then used to find out if the information was showed in a suitable manner. The information gained from these earlier tests has then been compiled into a result which shows that it is important to use y-over time graphs to show information over time. Fraction based information such as pro- cents are best showed with a filling graph, such as the speedometer graph. The second question was easily answered with a simple questionnaire. The result of this questionnaire showed that it was important for companies to know how much of the servers resources was used and how much data that was sent and received. Regarding the last question, the only notable result was the fact that the UI of the prototype was to light. This resulted in a color change for the UI to the darker spectrum. / Målet med denna undersökning har varit att besvara frågorna ”vilka grafer kan användas för att visa en speciell typ av information?”,”vilken information be- höver ett företag veta för att fastslå att en server är nere?” samt ”hur ska det utvecklade systemet vara upplagt för att vara enkelt att förstå samt trevligt att använda?”. Undersökningen har utförts med hjälp av användarintervjuer samt information som insamlats under möten. Utöver denna information så har också en prototyp av en så kallad ”dashboard” skapats där grafer samt funktioner som föreslagits undersökts för att återge om informationen samt funktionerna på gränssnittet visas på ett bra sätt. Denna information har då sammanställts till ett resultat som visar att det är viktigt att återvisa information över tid som gra- fer samt procentuell information med hjälp av en fyllande graf, då kanske en hastighetsmätargraf. Den andra frågan svarades enkelt på med hjälp av ett frågeformulär. Detta gav då som resultat att det var viktigt att se resursanvänd- ning på servrarna samt hur mycket information som skickas och mottages. Det- ta implementerades sedan i systemet. I de tidigare nämnda intervjuerna fram- kom det också att det var bra om systemet inte var ljust färgat då detta gjorde så att användarna blev enkelt distraherade av gränssnittet. På grund av detta så ändrades alla färger mot det mörkare spektrumet.

Inom interaktionsdesign tillförs användbarhet som en aspekt i designprocessen vid utformningen av interaktiva produkter. Syftet med denna studie var att utforma en användbar applikation med målet att digitalisera och effektivisera förskolepedagogers dagliga arbete samt ge målgruppen en positiv användarupplevelse. Designprocessen bestod av delar - konceptfasen, bearbetningsfasen och detaljeringsfasen - och resulterade slutligen i en prototyp av applikationen Kidskollen med funktioner inom närvarohantering, barninformation och kommunikation. Studien avslutades med att målgruppen fick utvärdera den slutgiltiga designlösningen genom ett användartest samt en efterföljande värderingsenkät. Utvärderingen visade att applikationen Kidskollen mötte målgruppens förväntningar samt gav en positiv användarupplevelse. Studien visade också att förståelse för målgruppen och den aktuella brukssituationen var av stor vikt i utformandet av en användbar designlösning. Ytterligare faktorer som definierades som extra värdefulla var vetskap om relevanta designmönster och designpinciper då dessa bidrog till att mer välgrundade designbeslut kunde fattas. Sammanfattningsvis svarade studien på den inledande frågeställningen; “Hur kan en applikation med syfte att digitalisera förskolepedagogers dagliga arbete utformas för att målgruppen ska få en positiv användarupplevelse och vilja använda den?”

<p>The aim of this study is to get a deeper understanding about user tests as well as answer the question about if testing for users is necessary at all times. I've done a comparison between what the literature says, and what a company says, about testing. The tests that's been in focus in this study is prototyping and card sorting tests. Prototyping aims to give the developer feedback about the design and check if there are any obvious problems with the design. A card sorting test can be used to get input about how information architecture should be constructed. Information architecture is how the links are related in a navigation system. The company doesn't think that testing is as important as the literature. The company doesn't usually test but for the current situation they did it since the interface is crucial for their clients business. The conclusion of this study is that testing is rather important. For a designer who hasn’t got that much experience, user testing can be a way to get feedback about his designs. A more experienced designer might not need to test as much but he should be aware of testing as a possible design tool.</p>

Denna studie har utgått från ett specifikt fall som slutligen resulterat i en prototyp av en app som löser det så kallade skolådeproblemet. Skolådeproblemet definieras som den flaskhals som uppstår när en redovisningsbyrås kunder sparar sina kvitton på ett ostrukturerat sätt och sedan överlämnar dessa klumpvis till redovisningsbyrån. Ofta saknas tillhörande information vilket resulterar i en hanteringsprocess som kan vara tidskrävande och kostsam för både redovisningsbyrån och deras kunder. I appen kan användaren istället fota sitt kvitto, välja kvittotyp och slutligen skicka iväg kvittot direkt till sin redovisningsbyrås bokföringsprogram. På så sätt undviks flaskhalsen och processen blir smidigare för samtliga parter.

There are many positive aspects of electronic voting systems: security, verifiability, convenience, resource conservation, and the like. However, there is still lack of trust for electronic voting systems within the public. One of the reasons could be that the notions involved in electronic voting are challenging to understand for the general public. In this project, we tried to create public trust through an explanation system. An explanation system was made to explain how a modern electronic voting system works. User testing was performed after that, to verify whether this explanation system is able to increase people’s trust in electronic voting system. After analysing the data collected through the user testing, we got promising results to believe that this explanation can be used to create public trust in electronic voting systems. / Det finns många positiva aspekter av elektroniska röstningssystem: säkerhet, verifierbarhet, bekvämlighet, resursbesparingar, och liknande. Emellertid så saknas det fortfarande hos allmänheten tillit till elektroniska röstningssystem. Ett av skälen till detta skulle kunna vara att idéerna i samband med elektronisk röstning är utmanande att förstå för allmänheten. I detta projekt har vi försökt att skapa allmän tillit med hjälp av ett förklaringssystem. Ett förklaringssystem tillverkades för att förklara hur ett modernt elektroniskt röstningssystem fungerar. Användartester utfördes därefter, för att verifiera huruvida detta förklaringssystem förmådde öka människors tillit till elektroniska röstningssystem. Efter analys av data insamlade genom användartesterna, fick vi lovande resultat som gav oss anledning att tro att detta slags förklaring kan användas för att skapa allmän tillit till elektroniska röstningssystem.

To understand a users behavior on a website could be in great help to the companybehind the website in decisions regarding future expansion. Web-analytic tools suchas Google Analytics 4 can be used in order to accomplish such tasks. The goal ofthis thesis is to determine whether Google Analytics 4 is a suitable tool in managingdata, with a high usability or if a custom designed dashboard is prefered.To determine which approach has the highest usability a custom made dashboardwas created within the framework React. Five tasks, that Nobia - the companybehind the request, found important were done in both Google Analytics 4 as wellas the custom designed dashboard. With help from earlier studies in form of surveys,reports, documentation and articles a literature study was made. The result gaveinsight on earlier views on web-analytic tools like Google Analytics 4. Thereafterfollowed semi-stuctured interviews in combination with a questionnaire includingThe System Usability Scale (SUS) to measure the result.The study showed that the users at Nobia favoured the custom designed dash-board. In the interviews comments were made on their thoughts about both system.The main difference seemed to be concerning the time it took to navigate bothsystems as well as the usability. The users found it to be a lot more intuitive andconcentrated to one place in the custom made dashboard. / Att förstå användares beteenden på en webbplats kan ge insikter som kan hjälpa ettföretag att fatta beslut vad gäller tillvägagångsätt för framtida satsningar. Webbana-lysverktyg såsom Google Analytics 4 kan användas för att åstadkomma detta. Måletmed den här studien är att undersöka huruvida Google Analytics 4 är lämplig föratt hantera data och ifall den har en hög användbarhet, eller ifall en skräddarsydddashboard är att föredra.För att undersöka vilket tillvägagångsätt som har mest användbarhet skapadesen skräddarsydd dashboard i ramverket React och fem uppgifter, som var viktiga förföretaget Nobia, utfördes i den respektive i Google Analytics 4 (GA4). Med hjälp avtidigare undersökningar, rapporter, dokumentation och ett antal artiklar genomför-des en litteraturundersökning för att se hur man tidigare sett på webbanalysverktygsåsom GA4. Därefter utfördes semi-strukturerade interjvuer i kombination med ettfrågeformulär innehållande The System Usability Scale (SUS) för att mäta resultatet.Undersökningen visade att användarna hos företaget Nobia föredrog den skräd-darsydda dashboarden. Kommentarerna från användarna belyste deras tankar omrespektive system. Skillnaden är i största del tidsåtgången samt användbarheten,hur man orienterar sig i de olika systemen. Användarna ansåg att det var tydligareoch mer koncentrerat i den skräddarsydda dashboarden.

Att uppleva stress är en del av livet. Det är ett tillstånd där balansen mellan resurser och belastningar rubbas. Ett tillstånd som egentligen inte är farligt utan har hjälpt oss människor att överleva genom att aktivera kroppen vid fara i många miljoner år. Idag utgörs farorna av helt andra saker än rovdjur. Det kan vara alltifrån en deadline till att hämta på förskolan. Det finns inga quick-fix mot stress utan vi måste lära oss metoder för att hantera stressen. En av de viktigaste metoderna vi har är behovet av att prata. Inledningsvis gjorde jag en undersökning för att ta reda på vad stress är, vilka som är i riskzonen och vilka metoder som finns för att hantera stress. Kontakt med Aleksander Perski, stressforskare, ledde till samtal med Giorgio Grossi, stressforskare och psykoterapeut på Stressmottagningen, och Linn Almlöf, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm. Vidare togs kontakt med Försäkringskassan för att höra om deras syn på problemet med stress och ta del av statistik. Utifrån detta gjordes ett probe-kit med verktyg för arbete och hemmet, både att använda själv och tillsammans med andra. Två kvinnor i riskzonen, enligt Försäkringskassans rapporter, testade kitet under två veckors tid. Verktyget “Hur mår jag” - en uppgift för hela familjen att få reflektera över sin dag individuellt och sedan samtala om den, utmärkte sig hos båda kvinnornas familjer och valdes därför att vidareutvecklas. Användartester och workshops gjordes därefter med kvinnorna och deras familjer, samt med två nya familjer som endast bestod av vuxen och barn. Resultatet blev designförslaget Yoy - Känslobarometern. Ett verktyg som synliggör mående och känslor i hemmet, som i sin tur öppnar upp för reflektion och samtal. Genom att reflektera över vår dag kan vi med Yoy visa för andra hur vi mår och vad vi känner. Designförslaget strävar efter att förmedla mående i form av en mängd kulor som träs på en stapel. Detta synliggör för andra familjemedlemmar hur vi mår. Kulorna signalerar också känslor - i form av att kulorna har olika färger eller taktilitet. Varje stapel som kulorna träs på är unik för varje familjemedlem. Att sedan tillsammans samtala om sin reflektion om känslor och mående, skapar gemenskap och trygghet. Vi människor stärks mentalt av att berätta för någon vi känner förtroende för. Även att lyssna på andra och dela erfarenheter stärker känslan av att ‘vi har varandra’. I användarstudier har Yoy visat sig få familjer att börja prata mer och djupare om hur varje medlem mår och känner. Det har fått familjemedlemmarna att vara mer uppmärksamma på varandra och även våga visa känslor. Till Yoy - Känslobarometern hör också en lampa som gestaltar hur hela familjen mår. Lampan har armar som representerar varje familjemedlem. På armen finns en kula som placeras i relation till måendet på armen. Kulornas placering på de olika armarna ger lampan olika uttryck och en överblick över hur familjen mår. / Experiencing stress is a part of life. It is a state where imbalance occurs between resources and demands. A condition that is not dangerous but has helped us humans survive by activating the body at acute danger for millions of years. Today the acute dangers are completely different from predators. It can be a deadline to pick up at preschool. There is no quick-fix for stress, but we need to learn methods in order to handle stress. One of the most important methods for humans is talking to each other. Initially I did a research to find out what stress is, who are at risk and what methods there is to handle stress. I contacted Aleksander Perski, psychologist and researcher within stress, which led to a meeting with Giorgio Grossi, psychotherapist and researcher within stress at Stressmottagningen in Stockholm, and Linn Almlöf, psychologist at Stressmottagningen. Contact were also made with the Social Insurance Agency, to find  out their view on stress and to take part of statistics. Based on the research, a probe-kit was made with tools and methods to use at work and at home, both to use for themselves and together with others. Two women at risk, according to reports from the Swedish Social Insurance Fund, tested the kit for two weeks. The tool ”How do I feel” - a method to do with the ones who you live with, to reflect on your day individually and then talk about it – was noticed by both of the women’s families and therefore chosen for further development. After this, user tests and workshops were made with one of the women and her family, as well as with two new families that consisted of adult and children and also two adults. The result was the design proposal Yoy – the barometer of emotions.  A tool to use at home that invites reflection and conversations on our feelings and moods. By reflecting on our day, we can use Yoy  to show others how and what we feel. The design proposal strives to convey mood by placing beads on a stack. This visualizes – both to ourselves but also to family members - how we feel. The beads also convey feelings in a way that the beads have different colors and tactility. Each stack where the beads are being placed, is unique to each family member. To talk about our feelings and moods together creates a sense of unity and safety. We humans are strengthened mentally by speaking to someone we trust. Also, listening to others and sharing experiences strengthens the feeling of ‘we have each other.’ In user studies, Yoy has started to create a deeper conversation about how each family member feels. It has made them pay more attention to each other and also dare to show feelings. To Yoy - the barometer of emotions  there is also a lamp that portrays the family’s feelings. Each arm around the lamp represents a member of the family. The beads on the arms are being placed depending on the mood. Thereby the lamp changes expression and gives an overview of the family’s status.

The purpouse of this study is to find out how and if a Content Managment System (CMS) can benefit from applied User Experience Design (UX). A work project has been executed where a client wanted the students to create a user friendly CMS for adding content to a global hotel review site. A prototype of a CMS was created based on literature studies about UX and CMS. The prototype of the user friendly CMS was then tested through user tests and interviews with key users. After input from the key users the prototype was changed until the users were satisfied with it.

Den här rapporten behandlar ett projekt utfört i kandidatkursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling. Projektet är utfört av åtta studenter från datateknik- ochmjukvaruteknikprogrammen på Linköpings universitet (LiU) för kunden från institutionen för medicinsk teknik (IMT) på LiU. Syftet med projektet var att ta fram en prototypmed ett grafiskt gränssnitt för uppvisning och simulering av hur kroppen påverkas av t.ex.träning, sömn och kostintag. Modellerna som simulerats är framtagna av forskningsgrup-pen integrativ system biologi för institutionen för medicinsk teknik LiU och resultatet är i form av dataändringar och grafer i programmets gränssnit.