• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Franchisegivarens ansvar vid anvisning av franchisetagarens leverantör : En studie i lojalitet mellan avtalsparter och synen på kontraktuella nätverk

Lindberg, Ludvig January 2013 (has links)
Förhållandet mellan en franchisegivare och dennes franchisetagare bygger i mångt och mycket på avtalsfrihet parterna emellan och grundar sig i många avseenden på affärsmässiga överväganden. Parterna är skilda rättssubjekt, som var och en ansvarar för sina egna rättshandlingar. Likväl innehåller en franchiserelation stora inslag av samverkan och bygger på de synergieffekter som parterna kan ta del av genom en effektiv fördelning av arbetsuppgifter. Följande framställning ämnar besvara frågan i vilken utsträckning en franchisegivare är ansvarig gentemot sina franchisetagare för kostnader som dessa har åsamkats p.g.a. att de anvisats av franchisegivaren att ingå avtal med tredje man. Analysen tar avstamp i en rad obligationsrättsliga överväganden kring möjligheten att jämka oskäliga avtalsvillkor, främst utifrån generalklausulen 36 § AvtL. Det skulle kunna tänkas att inköpsförpliktelser för franchisetagaren, utifrån ett obligationsrättsligt perspektiv, är att se som oskäliga i sig då franchisetagarens valmöjligheter i stor utsträckning begränsas. Svenska domstolar har emellertid visat stor restriktivitet mot att tillämpa 36 § AvtL i kommersiella sammanhang. För att ytterligare analysera ansvarsfördelningen mellan franchisegivaren och franchisetagaren har vägledning sökts i resonemang kring den allmänna rättsprincipen om lojalitetsplikt mellan avtalsparter. Denna har ansetts ha en utfyllande effekt, inte minst på långvariga samarbetsavtal och visar sig i viss mån tillämplig på förhållandet mellan en franchisegivare och en franchisetagare. För att ge ett ytterligare djup i bedömningarna av franchisegivarens och franchisetagarens inbördes förpliktelser undersöktes även i vilken utsträckning de rättsvetenskapliga teorierna om kontraktuella nätverk (vilka fått genomslag i både tysk och italiensk rätt) kunde tänkas appliceras på svenska rättsförhållanden. Trots att rättsläget kan sägas vara ovisst är dessa teorier av intresse för att förstå innebörden av ett franchiseförhållande fullt ut. / The relationship between a franchisor and his franchisees is mainly founded upon freedom of contract and is in many aspects based purely on commercial considerations. The parties are distinct legal entities and therefore responsible for their own actions. However, the franchise relationship contains many elements of cooperation between the parties and the synergy effects which can be achieved by an effective distribution of duties within the franchise chain. The following thesis intends to answer the question of what responsibility a franchisor – who has assigned his franchisees to enter into a contractual relationship with a specific supplier – might have when the said supplier fails to deliver in accordance with the contract. The analysis is initiated by a few general observations regarding the possibilities to offer relief in respect of unjust contracts given by Swedish law. These possibilities are limited by the persistent restrictiveness of Swedish courts to adjust terms of contract between commercial parties. In order to investigate the division of responsibilities between franchisor and franchisee further, the thesis turns to theories on good faith and fair dealing (the principle of loyalty) where the conclusion is that increased loyalty is called for in long-lasting contractual relationships. The final chapter of the analysis examines the jurisprudential concept of contractual networks (which has had a significant impact on both German and Italian law) in order to fully understand the complexities of a franchise relationship. Since there is no Swedish legislation concerning contractual networks a definite conclusion in this area is yet to be drawn.
2

Underlätta Spelglädje för Seniorer i Digitala Spel

Moroz, Beatrix, Norinder, Henrik January 2017 (has links)
Denna rapport kan användas som en vägledning för utvecklare vid skapandet av ett digitalt underhållandespel för seniorer. Denna vägledning baserar sig på en prototyp utvecklat för Android surfplatta. Ispelprototypen är målet att resa från södra till norra Sverige. Under spelets gång presenteras utmaningar iform av platsbaserad frågesport och överlevnadsspel i realtid, 2D. Prototypen testas på seniorer över 65 åroch resultaten pekar på att spelet är roligt och tydligt. Dessutom ger denna studie rekommendationer förhur spel bör utformas och presenteras för att skapa en trygghetskänsla hos seniorer. / This report can be used as guidance for developers when creating a digital entertaining game for seniors.This is done by a prototype developed for android surface. The goal is to travel from south of Sweden tonorth of Sweden, while facing challenges such as local based quiz and 2D surviving games in real time. Theprototype is tested by seniors over 65 years, and the results indicate that the game is fun and explicit.Furthermore, this study gives suggestions how games can be designed and introduced, to create a sense ofcomfort for seniors.
3

Markanvisningsprocessen ur ett tjänstemannaperspektiv / The land allocation process from an officials’ perspective

Aronsson, Pontus, Söderberg, Petter January 2016 (has links)
I dagens Sverige har vi ett stort behov av nya bostäder, det råder det ingen tvekan om. De fastigheter som ofta är ändamål för bostadsbebyggelse ägs till stor del av Sveriges kommuner. För att möta behovet av nya bostäder krävs det således att kommunal mark tas i anspråk. Kommunens mark säljs eller upplåts genom markanvisningar. En markanvisning är ett sätt för kommunen att tilldela kommunal mark till en byggherre som har rätt att ensam förhandla med en kommun om en exploatering. På grund av avsaknaden av direkta lagregler för hur markanvisningar ska gå till, varierar markanvisningsprocessen från kommun till kommun. Syftet med studien är att öka förståelsen för markanvisningsprocessen i åtta Svenska kommuner samt jämföra hur dessa skiljer sig åt. För att göra detta undersöker författarna kommunens val av markanvisningsmetod samt tidpunkt för anvisning. De ämnar även förklara tjänstemännens beslutssituation vid markanvisningar. I metodkapitlet motiveras studiens tillvägagångsätt. Författarna valde att använda sig av semistrukturerade intervjuer, vilket även innebär att studien bygger på en kvalitativ metod. I empirin delades kommunerna in i kluster efter vilka metoder de valt att tillämpa, här beskrivs även tjänstemännens beslutssituation. I den hanteras hur tjänstemännen upplever målen, vilket inflytande de har samt vilka svårigheter de möter. Exempelvis menar flera av tjänstemännen att målen från politikerna är motstridiga. Tjänstemännen besitter även en s.k. agendamakt, vilket innebär att de har stor möjlighet att påverka vilka byggherrar som ska tilldelas mark. Slutligen presenteras författarnas slutsatser. Det finns inte en tidpunkt för anvisning eller en markanvisningsmetod som passar alla kommuner, det är de lokala förutsättningarna som styr. Däremot finns stor möjlighet till samverkan mellan de olika kommunerna. Författarna ger förslag på förbättringar som skulle kunna göras för att öka transparensen och få fart på bostadsbyggandet. Exempelvis föreslås att likande kommuner går samman i kluster för att hjälpa varandra med att ta fram markanvisningspolicy, utvärdera byggherrar och lära sig av varandra. Detta skulle underlätta både för kommun och byggherrar. / In today’s Sweden, we have a huge demand for new housing. The appropriate land for housing is often owned by the Swedish municipalities. To meet the demand for new housing, the municipal land needs to be developed. The sale of this land is performed by land allocations. This is a way for the municipality to allocate municipal land to a developer, which gives the developer exclusive right to negotiate with a municipality for the development. The lack of direct legal rules regarding how the land allocation process should be performed varies between municipalities. The purpose of this study is to increase the understanding of the land allocation process in eight Swedish municipalities and compare how they differ. In order to accomplish this, the authors will examine the municipalities’ choice of allocation method, as well as, when the allocations take place. They also intend on explaining the officials' decision- making situations within the field of land allocation. In the chapter on methodology, the study’s approach is explained. The authors chose to use semi-structured interviews to gather data, which also means that the study is based on a qualitative approach. The empirical results were divided into three clusters categorized by the method the municipalities have chosen. The result also describes the officials’ decision making situation. In this part, explanations about how the officials experience the objectives, which affect they have, and what difficulties they encounter will be clarified. For example, the majority of the officials find the politicians objectives contradictory. They also possess a so-called agenda-power, which means they have great potential to influence the choice of developer regarding land allocation. Finally, the authors present the conclusions. There is not one point in time or land allocation method that fits all municipalities; the choice of method mainly depends on the local conditions. However, there is great opportunity for cooperation among the various municipalities. The authors suggest improvements that could increase transparency and improve the rate of housing construction. For example, by letting similar municipalities come together in clusters to help each other develop land allocation policies, evaluate developers and learn from each other in all possible ways. This would simplify the process for both the municipalities and the developers.
4

Bolagsstyrning och intressekonflikter : En studie av maktbalansen i noterade bolag, särskilt avseende beslut om investeringshorisont / Corporate governance and conflicts of interests : A study of the balance of power in listed companies, specifically in respect to decisions regarding investment horizon

Hassellöv, Freddie January 2022 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0707 seconds