Datormobiler (smartphones) har blivit ett populärt fenomen bland mobilanvändare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer på marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har också intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer är Apple som idag har en betydande marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android. Syftet med denna uppsats är att göra en jämförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingår att undersöka plattformarnas programmeringsspråk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav på utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering. Denna studie genomförde vi genom att undersöka tillgänglig och aktuell litteratur och försäljningsstatistik. Vi använde även egna erfarenheter i applikations-utveckling på plattformen Android. Vår undersökning visar att utveckling för iPhone är endast möjligt via företagets egna produkter. Detta är inte fallet med Android då det är mer valfritt vilken plattform man vill utveckla på. Båda programmeringsspråken är objektorienterade men har några märkbara skillnader. Båda plattformarna erbjuder en pedagogisk och lätthanterlig utvecklingsmiljö där man som utvecklare snabbt kan se resultat. Det är gratis att införskaffa nödvändiga programvaror och som utvecklare får man behålla större delen av intäkterna om man väljer att publicera sin applikation med ett pris i någon av applikationsbutikerna. Vår slutsats är att plattformarna har fler likheter än olikheter när det gäller applikations-utveckling. En av skillnaderna är att utveckling på iPhone innebär att lära sig ett programmeringsspråk som används nästan exklusivt på Apples produkter och eventuellt betala en årlig avgift. I Androids fall används ett välspritt programmeringsspråk och enda kostnaden är en relativt liten engångssumma för publicering. I sin helhet kan man tolka skillnaden som att utveckling för iPhone innebär en stängd tillvaro, men fri från skadlig kod medan utveckling för Android är mer öppen som får till följd att den är mer osäker.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att förklara de positiva och negativa aspekter elit-friidrottare upplever av mobiltelefonens metronoma ljudstimulans påverkan under anaeroba intervaller, för en eventuell vidareutveckling.Metod: En applikation med grundläggande funktionalitet, som kunde användas vid testtillfället, utvecklades. 8 stycken elitfriidrottare som vid testtillfället hade topp 20 bästa resultat i sin gren, och ålder, i Sverige genomförde 6 anaeroba intervaller utifrån deras eget träningsprogram. Varannan intervall fick de hjälp av mobiltelefonapplikationen och varannan fick de springa som vanligt. Därefter genomfördes öppna intervjuer för att samla in deras upplevelser.Resultat: Applikationen påverkade testpersonernas upplevelser på fyra olika sätt. 1: Mindre ansträngande att springa med samma hastighet. 2: Motiverande vid utmattning. 3: Jämnare löprytm. 4: Försämring vid tappad synkronisering till den metronoma ljudstimulansen.Slutsatser: Applikationen gav mestadels positiva upplevelser hos testpersonerna och har därmed potential att utvecklas till en fullskalig applikation som riktar sig mot elitfriidrottare. För fortsatt-utveckling av applikationen verkar synkronisering till löpningen vara det viktigaste för att löparen ska få en positiv upplevelse.

Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor. Designmönstren har nåtts genom kvalitativ metod. Intervjuer med sakkunniga inomkognitiva funktionsnedsättningar och tekniska hjälpmedel har varit den huvudsakligadatainsamlingsmetodiken.

I takt med att verksamheten snabbt måste kunna ställa om sig baserat på omvärldens alltmer snabba föränderlighet växer ärendehögen med utvecklingsinsatser hos IT- avdelningen. Under många år har olika verktyg kommit och gått där syftet varit att möjliggöra för personer utan programmeringskunskaper att kunna skapa applikationer. På senare tid har ett uppsving av så kallad utveckling med hjälp av low-code/no-code tagit fart där anställda ute i verksamheten själva ska kunna utveckla applikationer, ofta genom grafiska användargränssnitt. Syftet med denna studie är att titta på de fenomen som finns kopplade till användningen av dessa verktyg baserat på de artiklar som IDG- koncernen publicerat under år 2017-2021. Med avstamp i den aktuella rapporteringen studeras också den potentiella framtida synen kring användningen av dessa verktyg. Metodvalet i denna studie är den tematiska innehållsanalysen (Braun & Clarke 2006) där artiklarna lästes igenom och analyserades med hjälp av koder som sedan organiserades till teman. De fenomen som identifierades var ett ökat partnerskap verksamhet/IT, ökande trend, integrationsmöjligheter, flexibilitet, medborgarutvecklarens centrala roll, ökad utvecklingstakt, automatisering samt utmaningar kopplade till användningen av low-code/no-code. De effekter som uppnås med dessa verktyg är ett ökat partnerskap mellan verksamhet och IT vilket leder till en ökad utvecklingstakt i organisationer där medborgarutvecklaren får en central roll som också får större fokus vid den senare rapporteringen. Stor grad av flexibilitet och goda integrationsmöjligheter är något som nämns vid användning av low-code/no-code samt att de kan skapa förutsättningar för en ökad grad av automatisering. Utmaningarna är få och de avtar i den senare rapporteringen. Här nämns svårigheter att skapa vissa typer av integrationer eller specifik funktionalitet. En utmaning kan också vara att professionella utvecklare kan känna sig hotade av användningen av dessa verktyg men att detta förmodligen inte är ett problem då verktygen leder till att IT-avdelningen kan ägna sig åt mer komplexa uppgifter. Den framtida synen kring användningen av dessa verktyg är positiv i och med ett högt förhållande av positiva kontra negativa effekter samt att marknaden för dessa verktyg är växande vilket är något som ofta återkommer i rapporteringen.

Detta projekt går ut på att skapa en stabil och användbar mobilapplikation utvecklad i programspråket Java. Syftet är att underlätta åtkomsten och kommunikationen mellan Studentportalen och studenterna. Slutprodukten är Mittuniversitetets inofficiella applikation, kallad Mittuniversitetets Android-app. som begränsas i första hand till enheter med operativsystemet Android. Genom undersökningar, gjorda via både Mittuniversitetets studentportal i form av en enkät och fysiskt på Mittuniversitetet campus Sundsvall i form av muntliga intervjuer, utreds vilka områden studenterna helst vill ha i applikationen och det är utefter dessa som applikationen utformas. Applikationen betraktas som färdig när studenterna bl.a. kommer åt sina uppgifter och får dessa presenterade på ett stilrent sätt. Tre olika lösningsalternativ ges men jämförelser av för- och nackdelar leder till att endast ”direktanslutning som lösning” genomförs i detta projekt. För att ge läsaren en grund för fortsatt förståelse av rapporten beskrivs vissa delar närmare i rapporten. Rapporten visar även att åtkomsten till Studentportalen effektiviserats till 5 skärmtryck genom Mittuniversitetets applikation från tidigare 24 skärm-tryck genom mobiltelefonens egna webbläsare. Samtliga mål i projektet anses vara uppfyllda och visas som skärmdumpar i rapporten. Avslutningsvis framgår även förslag för vidareutveckling av applikationen. / This project is made for creating a stabil and useful mobile application developed in Java. The purpose of this project is to make the access and communication easier between the student and the student portal. The product of this project is the unofficial app of Mid Sweden University, called Mittuniversitetets Android-app, that in first hand is limited to Android-devices. By doing research, both by letting students answer a survey online on Mid Sweden University's student portal and by asking student physically at Mid Sweden University campus Sundsvall, the investigation tells which parts of the student portal students would like to have in the mobile application and it is according to those answers that the direction of the application has been developed. The product, which is the application, is considered complete when the students are able to for exempel reach their information and get the information presented in a good way. Three different suggestions for a solution is given and by comparing the benefits of those only one solution is chosen. The solution chosen is ”direct-connection as solution”. To be able to give the reader better basical and understandable knowledge some parts are explained in more detail in this report. The report also shows that the access to the student portal is more effective now that only 5 taps are required by using the Mid Sweden University application to get a students information instead of 24 taps by using the web-browser on the cellphone. All goals in this thesis is considered accomplished and screenshots shows this in the report. Finally there is also suggestions for some future works given in this report.

The goal of this thesis is to investigate the W3C Geolocation API from a developer’s perspective, focused on whether it makes development of location-based applications more accessible to developers. This has been investigated by looking at available ways to locate, possible uses, the functionality offered, the necessary level of prior knowledge needed for a developer and requirements on developer tools. This has been achieved through studies in relevant areas, a thorough introduction to W3C Geolocation API functionality, and by using the API to develop two different location-based applications as a demonstration. Testing of applications, on different platforms and in different environments, in conjunction with investigation of the rest of the material has shown that W3C Geolocation API in many ways actually makes development of location-based applications more accessible for developers. The API also provides fully adequate functionality and quality to meet the requirements for development of both simple and very advanced location-based applications. Målet med denna uppsats är att undersöka W3C Geolocation API ur ett utvecklarperspektiv, fokuserat på om den gör utveckling av positionsbaserade applikationer mer tillgänglig för utvecklare. Detta har undersökts genom att titta på vilka positioneringstekniker som är tillgängliga, vilka användningsområden som är möjliga, vilka funktioner som erbjuds och vilka krav som ställs på utvecklaren i form av kunskap och utvecklingsverktyg. Detta har åstadkommits genom studier på relevanta områden, en genomgående introducering av vad W3C Geolocation API har att erbjuda för funktioner, samt användning av API:n i form av två egenutvecklade applikationer. Tester av applikationerna, på olika plattformar och i olika miljöer, har sedan tillsammans med utredning av resten av materialet visat på att W3C Geolocation API på många sätt gör utveckling av positionsbaserade applikationer mer tillgänglig för utvecklare samt erbjuder fullt tillräcklig funktionalitet och kvalitet för att tillgodose de krav som ställs för önskvärda användningsområden.

When it comes to using agile methods in safety critical application development, there is a limited amount of empirical findings. To learn more about how people in this field perceives the use of working with these methods, it is of interest to take part of their experiences and opinions. The purpose of this thesis is to discover advantages, disadvantages and improvement factors of working with the agile method Scrum in combination with safety critical application development. The study was limited to the roles of developers and verifiers working in two anonymized companies in the defence and railway industry. A qualitative approach was used which included a multiple case study where each of the involved company were considered a case. Empirical data was collected through semi structured interviews with the employees from the two companies. The collected data was categorized, coded and analyzed using comparative analysis. The data was coded based on one of the seven areas documentation, organization, communication, education, development, verification and planning. The interviewed developers and verifiers pointed out various advantages, disadvantages and improvement factors within the areas mentioned above. The majority of the opinions among the interviewees varied. However, some common aspects were pointed out. The most frequently mentioned factor to improve for the developers was in the communication area, while the verifiers raised educational aspects as the most common factor to improve. The findings from this study can be used to point out sections that the investigated companies should consider when using the agile method Scrum in combination with safety critical application development. The thesis also provides empirical evidence of how people in the in-spected companies consider difficulties and opportunities in their work. / När det kommer till användadet av agila metoder vid säkerhetskritisk applikationsutveckling finns det begränsat med empiriska fynd. För att få veta mer om hur personer som arbetar inom detta område uppfattar användandet av dessa metoder, är det av intresse att ta del av deras erfarenheter och åsikter. Syftet med denna uppsats är att identifiera fördelar, nackdelar och förbättringsmöjligheter när det kommer till att arbeta agilt med Scrum vid säkerhetskritisk applikationsutveckling. Studien inkluderade rollerna utvecklare och verifierare som arbetade i två anonymiserade företag inom försvarsrespektive järnvägsindustrin. En kvalitativ metod användes vilket inkluderade en fallstudie, där de involverade företagen behandlades som varsitt fall. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med anställda från de två företagen. All insamlad data kategoriserades, kodades och analyserade med hjälp av komparativ analys. Kodningen utfördes baserat på de sju olika områdena dokumentation, organisation, kommunikation, utbildning, utveckling, verifikation och planering. De intervjuade utvecklarna och verifierarena pekade ut diverse fördelar, nackdelar och förbättringsfaktorer inom områdena som nämndes ovan. Majoriteten av åsikterna varierade, däremot kunde några gemensamma åsikter påvisas. Den mest förekommande förbättringsfaktorn bland utvecklarna var inom kommunikationsområdet, medan verifierarna tog upp utbildningsrelaterade aspekter som den vanligaste förbättringsfaktorn. Resultaten från denna studie kan användas för att peka ut delar som de undersökta företagen bör beakta vid användning av den agila metoden Scrum i kombination med säkerhetskritisk applikationsutveckling. Uppsatsen tillhandahåller empiriska bevis på hur personer som arbetar på de granskade företagen ser på svårigheter och möjligheterinom sitt arbete.

Growing enterprises have growing amounts of information. Making sure that this information is easily accessible to its employees is not an easy task. For this task Enterprise Resource Planning (ERP) systems come in handy. However, the ERP systems contain lots of information and may be too complex to handle this information or may be too slow in sharing this information within the organisation. This thesis introduces a new solution for how mobile applications can connect to an ERP system by exploiting database synchronisation, which allows the employees to get the information wherever they are without the need to directly access the ERP system. There are three important questions in this thesis: how the ERP works, how to build a mobile application and, how to build a back end? By combining answers to these questions a whole system is built which is production ready and can copy data between the ERP system and the back end and show the information in a mobile application. The overarching goals were to build a system that could extract data from the ERP system into a proprietary back end and a mobile application that could synchronise with the back end. However, synchronisation between the mobile application and the back end was not implemented due to lack of time. The back end had to be able to scale up to 500 concurrent users and respond within 3 seconds, both of these goals were achieved. The mobile application that was built to display the information to the end user was built with usability in mind, since Netlight wanted a straightforward application that anyone could use. The mobile application was shown to have good usability. The results of this thesis project show that building systems around ERPs, instead of inside them, gives these systems the ability to scale, improved the implementation time, and reduced the company’s maintenance efforts. / Växande företag får mer och mer information. Att kunna se till att den informationen blir enkelt tillgänglig för alla inom företaget är inte nödvändigtvis lätt. Det är ofta det som affärssystem kan användas till, dock innehåller affärssystem väldigt mycket information och kan vara för komplexa för att enkelt kunna hantera information man är intresserad av. Det kan även uppstå problem i prestanda i och med storleken på affärssystemet. I det här examensarbetet föreslås ett nytt sätt för hur mobila applikationer kan integreras med affärssystem genom att synkronisera mot dess databas, vilket tillåter anställda att komma åt informationen vart de än befinner sig. I det här examensarbetet finns det tre olika delar som är intressanta, hur affärssystemet fungerar, hur man bygger en mobilapplikation och hur man bygger ett back end. Genom att kombinera kunskapen från ovan nämnda delar, byggdes systemet som är redo för produktion och kan synkronisera data från affärssystemet till back endet, samt att visa upp informationen i mobilapplikationen. De översiktliga målen var att bygga ett system som kunde extrahera data från affärssystemet till ett eget byggt back end och en mobilapplikation som kunde synkronisera med detta back end. Dock blev synkroniseringen mellan mobilapplikationen och back endet aldrig implementerat. Back endet skulle även kunna skala upp till 500 samtidiga användare och då kunna svara inom 3 sekunder, vilket man lyckades med. Mobilapplikationen som byggdes för att visa information byggdes med användbarhet i tankarna, eftersom Netlight ville ha en enkel mobilapplikation som vem som helst skulle kunna använda. Mobilapplikationen analyserades fram till att vara användarvänlig. Detta examensarbete visar på att det går att bygga system runt affärssystem istället för att bygga dem i affärssystemen, vilket möjliggör att systemet kan skala upp bättre, mindre tid för implementation samt mindre underhåll.

The first decision in an application development project is choosing the application development platform. Until recently, native application development was the dominant development platform used. The recent increase in popularity of cross-platform development has made this decision to choose between native and cross platform development platforms even more difficult. There is a problem of a lack of guidelines on choosing between native and cross platform development. This lack of guidelines can lead companies to incur costs since application development is a time and money intensive process. The purpose of the thesis is to provide guidelines on when to choose between native application development and cross platform development. This thesis utilized qualitative methods to perform a comparative analysis between native and cross platform development. This analysis was done by building a weather application using native platform development and Flutter, which is the cross-platform development tool we have chosen. We used five comparative criteria to perform the comparative analyses. The results of the thesis are the set of guidelines that are obtained by performing a comparative analysis between native and cross platform development using five comparative criteria. These results will aid people involved in the application development process in making an informed decision of what development platform to use. / Det första beslutet i ett applikationsutvecklingsprojekt är att välja applikationsutvecklingsplattform. Fram tills nyligen var inbyggd applikationsutveckling den dominerande plattformen som användes. Det ökande populariteten för plattformsoberoende utveckling har gjort det ännu svårare att välja mellan inhemska och plattformsoberoende utvecklingsplattformar. Det finns en brist på riktlinjer för att välja mellan inbyggd och plattformsoberoende utveckling. Denna brist på riktlinjer kan leda till kostnader för företag eftersom applikationsutveckling är en tids- och resurskrävande process. Syftet med rapporten är att tillhandahålla riktlinjer för när man ska välja mellan inbyggd applikationsutveckling och plattformsoberoende utveckling. Denna rapport använde kvalitativa metoder för att utföra en jämförande analys mellan inbyggd och plattformsoberoende utveckling. Denna analys utfördes genom att bygga en väderapplikation med inbyggd apputveckling och Flutter, som är det plattformsoberoende utvecklingsverktyget vi har valt. Vi använde fem jämförande kriterier för att utföra de jämförande analyserna. Resultaten av rapporten är den uppsättning riktlinjer som erhålls genom att utföra en jämförande analys mellan nativ apputveckling och tvärplattformsutveckling med hjälp av fem jämförande kriterier. Dessa resultat kommer att hjälpa personer som är involverade i applikationsutvecklingsprocessen att fatta ett välgrundat beslut om vilken utvecklingsplattform de ska använda

<p>Det här examensarbetet är baserat på idéer ur ett uppdrag från företaget Saab Aerotech men är ett eget arbete.</p><p>Målet var att undersöka om det finns behov av ett verktyg som statiskt kan detektera dynamiska minneshanteringsproblem, som till exempel minnesläckage, i applikationer skrivna i C/C++. På grund av att minneshanteringsfel i C/C++ länge har varit ett känt problem undersökte vi detta och de befintliga lösningarna till det.</p><p>Vi fann två metoder till lösningar som de flesta verktyg använde sig av; statisk och dynamisk detektering. De flesta verktyg löste problemet genom att dynamiskt detektera minnesläckor och andra brister som till exempel buffer overflows. Ett verktyg löste dock problemet genom att statisk detektera minneshanteringsfel i källkoden för applikationerna. Eftersom alla befintliga lösningar har någon form av ineffektivitet så har vi undersökt möjligheten att utveckla ett mer effektivt verktyg. Vi har kommit fram till att denna möjlighet finns men det kräver enormt mycket tid och arbete att göra ett komplett verktyg som detekterar minneshanteringsfel statiskt.</p><p>Vår prototyp detekterar dynamiska minneshanteringsproblem i källkoden statiskt. Vi har använt oss av hjälpverktygen Flex och Bison för att utveckla vår prototyp av verktyget. Prototypen kan analysera källkod skriven i programspråken C och C++ och klarar att detektera minnesläckage, felaktiga avallokeringar av minne, dangling pointers, samt läsning från och skrivning till ogiltiga minnesområden. På grund av tidsbrist har vi i nuläget inte implementerat något stöd för klasser och objekt i prototypen.</p> / <p>This bachelor’s project is our own project, but it is based on ideas from an assignment from the Saab Aerotech company.</p><p>The goal was to investigate if there is a need for a tool that statically can detect dynamic memory management errors, such as memory leaks, in applications written in C/C++. Since the problem of memory management errors in the C/C++ languages has been known for a long time, we decided to investigate this and the existing solutions.</p><p>We found that most tools used two methods as solutions; static and dynamic detection. Most of these tools solve the problem by dynamically detecting memory leaks and other deficiencies such as buffer overflows. However, one of these tools used static detection of these deficiencies by scanning the source code of the applications. Since all the existing solutions have some kind of inefficiency, we have investigated the possibility to develop a more efficient tool. We concluded that this is possible but it will take a lot of time and effort to implement a complete tool that statically detects memory management errors.</p><p>Our prototype statically detects dynamic memory management problems in the source code. We have used the tools Flex and Bison to develop our prototype of a static detection tool. The prototype analyzes source code written in the programming languages C and C++ and is capable of detecting memory leaks, invalid deallocations of memory, dangling pointers and reading from and writing to invalid memory areas. Currently, due to lack of time, we have not implemented any support for classes and objects in the prototype.</p>