abstract: Hydrogen fuel cells have been previously investigated as a viable replacement to traditional gas turbine auxiliary power unit onboard fixed wing commercial jets. However, so far no study has attempted to extend their applicability to rotary wing aircrafts. To aid in the advancement of such innovative technologies, a holistic technical approach is required to ensure risk reduction and cost effectiveness throughout the product lifecycle. This paper will evaluate the feasibility of replacing a gas turbine auxiliary power unit on a helicopter with a direct hydrogen, air breathing, proton exchange membrane fuel cell, all while emphasizing a system engineering approach that utilize a specialized set of tools and artifacts. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Engineering 2016

Syftet med detta arbete är att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lärare och elever. Utifrån resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbättra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och näringsliv är ett av de viktigaste instrumenten på de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall få en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper på en till programmet kopplad APU. Då utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen på företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi är en faktor som ställer till stora bekymmer för att kunna upprätthålla god kvalité på kommunikation och dokumentation under APU. Detta är inte minst viktigt för att utveckla samverkan men också för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i så stor utsträckning som möjligt. Forskning som är gjord på detta område påvisar även svårigheter vid betygsättning av de kurser som är förlagda till APU. För att identifiera de upplevda problemen vid APU, så skickade jag ut frågeformulär till företag och kollegor och senare även kvalitativa intervjuer av elever. Resultaten visar att skolan måste utveckla utbildningen av handledare där det konkretiseras vad kursplaner och kursmål innehåller och vad som förväntas att eleven skall ha gjort under sin APU. För att kunna säkerställa att betygsättningen skall bli rättvisande skall kriterierna för dessa tydligare belysas.

På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-handledaren är den pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen. Tidsbrist och ibland även ett ointresse för skolans verksamhet verkar vara de främsta orsakerna till denna negativa trend. Bättre samverkan och ett större ömsesidigt intresse för varandras verksamheter kan vara ett sätt att stärka handledarens pedagogiska roll.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur elever på omvårdnadsprogrammets tredje år ser på sin utveckling av synen på arbetslivet under utbildningstiden. Intresserat har särskilt legat på deras syn på ett arbete inom äldreomsorg och på hur de ser på omvårdnadsyrkets status. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Resultatet av studien är att eleverna har haft positiva förväntningar på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och de praktiska inslagen är centrala i valet av omvårdnadsprogrammet. Eleverna har ändrat sin syn på att arbeta inom äldreomsorgen till det positiva, i de flesta fallen. De elever som har negativa erfarenheter från APUn menar att det beror till största del på handledaren och arbetslaget. Alla elever har siktet inställt på fortsatta studier och vill inte stanna i äldreomsorgen, även om flera av dem har ändrat inställning och kan tänka sig att arbeta i äldreomsorgen en kortare tid innan fortsatta studier. Eleverna menar att de har utvecklats mycket som personer under utbildningens gång och att erfarenheterna av människovårdande uppgifter kommer att stärka dem i sina fortsatta karriärer.

I skolan talas det om hur viktigt det är att man bedömer varje individ utifrån skolverkets betygskriterier. På salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier när man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier.Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om eleverna blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan.Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev.Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i två helt olika världar. En av orsakerna är att handledarna inte har tillräckligt med tid att sätta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lärarna inte tilldelas tillräckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall utvärderas av handledaren, så att handelsläraren kan översätta (validera) denna värdering till den inom skolan gällande betygsskala. Dessa tre väsentliga moment: kursplanelagd, utbildning och värdering innebär behov av tät kommunikation mellan APU-företagen och skolan. Just denna kommunikation är utomordentligt viktig, både kvantitativt och kvalitativt. Det kvantitativa består i att kommunikationen sker tillräckligt ofta, samt det kvalitativa att kommunikationen sker mellan och via relevanta personer. Dessa personer utgörs i första hand av behöriga handledare som erhållit relevant handledarutbildning med uppföljande kompletteringar, samt behöriga handelslärare vilka besitter skolledningens förtroende. Den nu förelagda undersökningen vill till viss del klarlägga vad som händer med kvaliteten på APU, om dessa elementära förutsättningar brister. Syftet med undersökningen var dels att belysa komplexiteten i elevers val av HP kopplat till grundskolan och högskolan, och dels att redovisa avnämarnas syn på APU avseende dess kvalitativa innehåll detta genom att mäta om avnämarna anser att kommunikationen mellan skolan och företagen är tillfredsställande sett ur perspektivet APU - dess innehåll, värderingen av elevens inhämtade kunskaper, samt elevens anställbarhet. I undersökningen fokuserades de kriterier som arbetsgivaren inom handeln har för anställbarheten hos nyexaminerade elever från HP, samt om dessa krav tillgodoses av den offentliga gymnasieskolan. Dessa kriterier värderas / valideras av handledaren vid utvärdering av elevens APU, denna värdering skall överföras både muntligt och skriftligt till handelsläraren. För att samspelet mellan handledaren och handelsläraren skall fungera, måste båda kunna yrkeskulturen och tala samma yrkesspråk, med dess inneboende antydningar, koder och värderingar. Denna tysta kunskap finns, icke utan uppenbar anledning, preciserad som del i antagningskraven till handelslärarutbildningen, utgörande minst fyra års relevant yrkeserfarenhet. Det mest glädjande med undersökningen var utan tvekan att respondenterna oavsett kategori - dagligvaruhandel, fackhandel, stort eller litet företag - gärna kallar en elev med goda betyg från Handels- och administrationsprogrammet och APU:n till anställningsintervju, och då inte enbart till de mest rutinartade befattningarna. I detta perspektiv framstår explicit att gränsen mellan goda och dåliga HP-betyg är en tydlig vattendelare. Med tyvärr en alltför skrämmande tydlighet, enär respondenterna förordar en gladlynt och energisk 16-åring, med endast hyfsade grundskolebetyg före eleven med dåliga HP- och APU-betyg. Det framkom även att en förutsättning för en förbättrad yrkesutbildning är, att den bristfälliga kommunikationen mellan företagen och skolan snarast förbättras, så att allt fler ungdomar har möjlighet att komma på "rätt" sida om vattendelaren.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera handledares och elevers upplevelser av ett nytt APU-upplägg för förstaårselever som genomförts på försök under läsåret 2007-2008 på Omvårdnadsprogrammet. Det nya upplägget syftar till att utveckla APU:n, stärka samverkan mellan skolan och yrkeslivet samt ge eleverna en tidig inblick i yrket som omsorgsassistent för att ges möjlighet att känna efter om de valt ”rätt” program.De metoder jag använt mig av har varit kvalitativa och bestått av att intervjua handledarna och att låta eleverna göra skriftliga utvärderingar. Efter att ha analyserat intervjuer och utvärderingar har jag kommit fram till att handledarträffen inför introduktionsveckan upplevts positivt av både handledare och elever. Eleverna ansåg att det skapade en trygghet att få träffa handledaren och prata lite med denna innan de möttes på APU-platsen och handledarna tyckte att de fick bra och tillräcklig information på träffen och kände sig förberedda att ta emot eleverna. Introduktionsveckan upplevdes också den positiv av både elever och handledare. Introduktionsveckan var en bra ”uppvärmning” inför den ordinarie APU-perioden och eleverna fick en inblick i yrket vilket gjorde att de kunde känna om de valt rätt program. Handledarna upplevde att de hunnit ”känna på” eleverna och visste vad de klarat av under introduktionsveckan så under APU:n kunde de fortsätta lärandet på arbetsplatsen och socialisationen in i yrket. Efter APU:n hölls en uppföljande handledarträff. Under träffen framkom att samtliga handledare var nöjda med det nya upplägget med handledarträff, introduktionsvecka, APU och uppföljande handledarträff. Samtliga handledare kunde tänka sig att vara handledare nästa år också och ny tid för handledarträff bestämdes till hösten.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever på gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever när det gäller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och är därmed förståelseinriktad och vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat på grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ”behandla alla lika” bidrar inte till jämställdhet. Kvinnorna i studien har en framtidstro men ses av handledarna som en ”engångsföreteelse” och deras yrkesval tas inte på fullt allvar. Byggbranschen säger sig vilja locka fler kvinnor till yrket. ”Traditionen” framförs som ett hinder för detta. För att undanröja detta hinder krävs utbildning och förändring av grundläggande värderingar om ”manligt” och ”kvinnligt”.