<p>Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och handledare.</p><p> Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och handledarperspektiv.</p><p>Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med handledare på förskolor som tar emot gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en meningsfull APU med praktiskt lärande. </p><p>Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden handledarna har ute på APU-platserna till att handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat. Vidare har också framkommit att eleverna behöver en professionell vuxen att spegla sig i för att finna sin egen roll i yrkeslivet.</p>

<p>Arbetet är en undersökning om hur och varför skola och näringsliv samverkar när det gäller arbetsplatsförlagd utbildning på HP-programmet.</p>

This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student’s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum’s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out. We chose to present our degree project in a visual form by making a documentary. It is our conviction that a film provides dimensions beyond those of a text. Our film is a subjective version of what we saw and experienced. It is, nevertheless, a tale told from a student’s view of reality. The film is complemented by a dissertation describing the background of our research, the method we used and the research findings.

Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark. Sjöfartens Utbildnings Institut (SUI) har en central roll i den arbetsplatsförlagda utbildningen. SUI ordnar APU-platser åt alla sjömansskolorna i Sverige. De har ett antal dokument som reglerar hur APU:n ska fungera och vilka åtaganden de delaktiga parterna åtar sig. Med hjälp av olika teorier om att arbeta med portfolio, har vi utvecklat en portfoliomodell för maskinelever. Modellen är flexibel och går att anpassa för däckselever men också andra inriktningar. Syftet med portfoliomodellen är dels att skapa ett didaktiskt redskap som kan underlätta kunskapandet för eleven, dels att förbättra bedömningsunderlaget för lärarens betygsättning av eleven under APU:n.

Arbetet är en undersökning om hur och varför skola och näringsliv samverkar när det gäller arbetsplatsförlagd utbildning på HP-programmet.

Abstract (in English) The report clarifies how the economy of Värnamo and Tingsryd area experiencing and implementing APL, it also reveals their need for jacking from the school to improve students achievement. By highlighting some of the requirements, expectations, obligations and rights as schools, businesses and students have between each other can enhance our understanding of each other's activities. With increased understanding of each other's needs, function and values can be a more seamless cooperation take place which can increase the efficiency, usefulness and effectiveness of APL and apprenticeship. The investigation of the report includes a survey of 25 questions that companies involved in APL answers and interviews by two well-designate individuals in the subject, Jonas Olofsson, who among other things, wrote the book "Krisen i skolan" and Annika Jervgren is research assistant in the National Apprentice Committee. The supervisor's actions during the APL are addressed and they are critical to student achievement and how the profession is perceived. It is also evident that there is a desire for increased communication between schools and businesses and that practice is governed by established documented procedures to make the workplace time will be as constructive as possible for the students.

How do we match our education with the needs of the construction line of business and the requirements of the Swedish National Agency for education? Is there something that we have to change? In this study I have asked our former students about their opinion of our education and I have also asked them to give me their view on what a good teacher is like. I have been able to benefit a lot from their answers in my efforts to be that good teacher. This survey took place at Facebook. The answers showed that we carry on a piece of solid workmanship. But you can always improve, try harder. The profession contains so many techniques, so many innovations that is impossible to match them all. So, training has to get on and on through all of the students professional life, starting when they leave school and get their first employment as apprentices. School education gives them 2500 hours. The trade union gives them still 300 hours if they have passed the core subjects. If they have been working during holidays they get a further 600 hours, making it a total of 3400 hours, equivalent to half way getting fully paid. The construction business and school have a shared responsibility for the education of constructors. The business has no specific requirements for their apprentices, more than the intention to work as best as they can, and to learn. Social behaviour is also very important, taking parts in conversations during breaks and being parts of good team work.

Abstrakt Alla som jobbar i restaurangkök utsätts dagligen för en stor mängd fysiska risker. Till denna miljö skickas gymnasieelever med inriktning restaurang att göra sin 15 veckor långa Arbetsplatsförlagda utbildning (Apu). I många fall har inte handledarna någon handledarutbildning och har dålig kunskap om elevernas kunskapsnivå och gällande säkerhetsregler. Detta förstärks ofta med en bristfällig kommunikation mellan skola och handledare. Vi har fått intrycket av att säkerhetsfrågan är för känslig att diskutera därför finns det väldigt lite artiklar och forskning mm inom detta område. Vårt huvudsyfte var att göra en lathund som bedömdes kunna bidra till att öka den fysiska säkerheten för restaurangelever på Apu. Lathunden skall vara till hjälp för både elev, handledare och lärare och även öka kommunikationen mellan parterna. Vår frågeställning: Hur kan vi med hjälp av en lathund bidra till att den fysiska säkerheten för restaurangelever på Apu ökar? Detta har vi med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever, handledare och lärare undersökt. Intressekravet hos samtliga målgrupper var en lathund i form av ett bindande kontrakt för samtliga parter, innehållande fysiska säkerhetsregler under Apu, kontakt uppgifter samt rättigheter och skyldigheter för samtliga parter. Kontraktskrivningen kräver ett fysiskt möte så därför har vi även gjort litteraturstudie om det fysiska mötet för att understryka hur viktigt det är. Även under utformningen av lathunden/kontrakt har vi tagit hjälp av litteraturstudier.

Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och handledare.  Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och handledarperspektiv. Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med handledare på förskolor som tar emot gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en meningsfull APU med praktiskt lärande.  Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden handledarna har ute på APU-platserna till att handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat. Vidare har också framkommit att eleverna behöver en professionell vuxen att spegla sig i för att finna sin egen roll i yrkeslivet.

De flesta forskningsuppsatser berör normalbegåvade elevers behov av handledning på en Apu-plats (Arbetsplatsförlagd utbildning). Jag vill med mitt arbete belysa de alldeles speciella förutsättningar som gäller för att hantera elever med funktionsnedsättning när de är ute på sin Apu. När det i dagligt tal diskuteras om gymnasiesärskoleelever förknippas dessa oftast som gravt handikappade - rullstolsbundna och liknande synbara handikapp. Därför är det högst relevant att lyfta fram att det finns elevgrupper som har andra typer av funktionsnedsättning som t.ex. sociala och kognitiva handikapp. Dessa syns ofta inte fysiskt utan ligger mer på det intellektu-ella planet. Inledningsvis belyser jag de svårigheter som uppstår i en handledningssituation. Jag använder exempel hämtad från min egen undervisning för att läsaren lättare ska kunna sätta sig in i elevernas situation. Undersökningen baserar sig på intervjuer med elever och handledare. Intervjuerna visar att det finns situationer i mötet mellan handledare och elev som är problematiska. Den teori som jag använder mig av i min studie är Vygotskijs teori med inriktning ur ett sociokulturellt perspek-tiv. Den koncentrerar sig på lärandesituationen och vikten av samspel mellan lärare och lä-rande. Undersökningsresultatet tyder på att det förekommer många pedagogiska situationer som ofta ger stora missuppfattningar mellan elev och handledare. Missuppfattningar som ofta får stora konsekvenser. Utifrån resultaten menar jag att man bör diskutera handledarens situat-ion och utbildning. Detta för att på sikt öka utbildning i handledning av elever från gymnasie-särskolan.