Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur två elevgrupper från gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgång. Metod som använts är djupintervju på den elevgruppen som gick sista gymnasieåret och telefonintervju på den elevgrupp som slutat gymnasiet året innan.Bägge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplägget med APUn men många elever hade hoppats på att få någon slags anställning efter genomförandet, särskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. Många fick inte denna möjligheten och står därmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag.Undersökningsgrupperna hade svårt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgärdad av stöd. Nästan alla uppskattade ändå möjligheten att få mer tid på sig att genomföra sina kurser och en av grupperna både fick och uppskattade möjligheten att få hjälp av assistent i klassrummet. Några i den äldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, även de som hade orsakat det. Att få möjlighet till muntliga prov och mer enskild hjälp av lärare var bland annat andra önskemål från några i undersökningsgrupperna.Totalt sett var de flesta mycket nöjda med gymnasieprogrammets utbildning.Nyckelord: APU, stödåtgärder, gymnasiet, intervjuer.

Då verkligheten ständigt förändras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda läroprocesser under APU, måste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna är APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra våra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förväntningar som kommer att ställas på dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vårt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation på Internet, hoppas vi kunna förbättra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hållbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivå och personliga utveckling. Syftet med vår undersökning har således varit att undersöka om vi med APU-dokumentation på Internet som verktyg i gymnasiet kan förbättra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlätta samarbetet mellan handledare och skola i jämförelse med nuvarande handledarpärm.Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor och två män i blandade åldrar.Resultatet i vår undersökning visade att handledarna föredrar Internet som plattform för dokumentation och informationshantering under APU, i stället för nuvarande arbetssätt med papper och pärm. APU-dokumentation på Internet visade sig vara ett bra sätt att omedelbart ge varandra feedback och kontinuerligt kunna jämföra om varandras insatser har gett effekt eller inte, vilket sannolikt bidrar till att fler elever når kursmålen. Handledarpärmen ligger många gånger undanstoppad och plockas oftast fram när det är dags för utvecklingssamtal och betygssättning vilket gör att uppdateringar som gjorts med tiden missas. Nyckelord: APU, Arbetsplatsförlagd utbildning, Dokumentation, Gymnasieskola, Information, Internet, Samarbete

Författare: Boine SvenssonTitel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv?Min undersökning har gått ut på att intervjua f.d. elever på Brinellgymnasiets Industriprogram i Nässjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mål med denna undersökning var att få klarhet i om industriprogrammet ger de bästa förutsättningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, är anställningsbara direkt efter gymnasial utbildning.Tidigare forskning visar bara på vad företagen kräver, socialt och tekniskt, och inte på vad industriprogrammet lär ut. Därför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet.Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frågeställningar. Detta har gjort att jag fått hela svar som jag sedan sammanställt.Resultaten av undersökningen med eleverna pekade på att mer karaktärstid och mer av vissa karaktärskurser var önskvärt. Även vissa kärnämnen ansågs av både eleverna men främst av företagarna viktiga för kommande yrkesliv och vidareutbildning. Kritik riktades av företagarna att skolan inte går djupare in i vissa karaktärskurser.NyckelordAPU (ArbetsPlatsförlagd Utbildning), Motivation, Social kompetens / Author: Boine SvenssonTitel: The Industrial programme - a solid base for the future profession?My examination is about some interviews with former students from Brinellgymnasiet’s Industrial programme and their present employers. My goal with this investigation was to find out if the industrial programme gives the best conditions for a future profession. I also wanted to know if the employers think that the students are employable immediately after their graduation from the industrial programme.Earlier research only shows what the companies demand, socially and technically, and nothing about what the industrial programme teaches. That’s why I have chosen to do this study of the education at the IP (Industrial programme). I wanted to find out what the education gives the student, and also what the employer thinks the students need for the future and the present.My investigative method has been qualitative with open questions. I wanted to get complete and full answers which I afterwards put together.The result showed that the students wanted more ”character time” and more character courses. Even some core subjects were considered by employers to be very important for the students, both for their future profession and studies. The criticism from the employers was that the education should go deeper into some of the character coursers.KeywordsAPU, Motivation, Social competence

Antalet elever som idag söker till omvårdnadsprogrammet har sjunkit och skolan försöker därför hitta nya vägar att locka till sig elever bland annat genom att erbjuda olika profilval.Syftet med följande arbete var att undersöka hur elever vid gymnasieskolans omvårdnadsprogram ser på innehållet i sin utbildningen. Med hjälp av en enkätundersökning tillfrågades 47 elever som går sitt tredje och sista år hur de upplevt sin utbildning, speciellt utifrån att de från och med sitt andra år kunnat välja en av tre profiler. En liknande undersökning har gjorts av Anna Sjölin (2004) om ungdomars gymnasieval, deras motiv till att söka omvårdnadsprogrammet och hur de såg på sin yrkesutbildning och framtid. Resultatet i hennes undersökning visar att eleverna valde omvårdnadsprogrammet utifrån att det är ett praktiskt inriktat gymnasieprogram men att mindre än hälften av eleverna ville jobba som undersköterskor i framtiden. Även i denna undersökning visade resultatet att eleverna sökte till omvårdnadsprogrammet på grund av den praktiska inriktningen. Dessutom lockade även de tre olika profilvalen och många av de tillfrågade trodde att profilval var ett bra sätt att locka elever till omvårdnadsprogrammet. Profilvalen betydde också mycket för deras framtida yrkesval. Flertalet elever drömde om yrken som låg inom det profilval de gjort. Elevernas bild av utbildningen förändrades under de tre åren och flertalet tyckte att den blev sämre bland annat på grund av att den inte var tillräckligt praktiskt inriktad. För att få fler sökande trodde eleverna att det var viktigt med tydlig information från skolans sida om utbildningens innehåll och att de elever som går denna utbildning skulle göra den bästa reklamen för omvårdnadsprogrammet.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tänkas uppstå vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlängning kunna använda det som ett pedagogiskt hjälpmedel för de elever som studerar på Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig på rapporter från Utbildningsdepartementet och intervjuer från elever på Allhamra gymnasieskolas industriprogram.Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv användes vid återgivande av informanternas svar där en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till åtta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fått yrkesmässig utveckling därmed nya kunskaper, de har även förbättrat sina språkkunskaper och fått ett stärkt självförtroende Det framkom även idéer hur studiemotivationen kan förbättras.

Graphics Processing Units (GPUs) are workhorses of modern performance due to their ability to achieve massive speedups on parallel applications. The massive number of threads that can be run concurrently on these systems allow applications which have data-parallel computations to achieve better performance when compared to traditional CPU systems. However, the GPU is not perfect for all types of computation. The massively parallel SIMT architecture of the GPU can still be constraining in terms of achievable performance. GPU-based systems will typically only be able to achieve between 40%-60% of their peak performance. One of the major problems affecting this effeciency is the GPU memory system, which is tailored to the needs of graphics workloads instead of general-purpose computation. This thesis intends to show the importance of memory optimizations for GPU systems. In particular, this work addresses problems of data transfer and global atomic memory contention. Using the novel AMD Fusion architecture, we gain overall performance improvements over discrete GPU systems for data-intensive applications. The fused architecture systems offer an interesting trade off by increasing data transfer rates at the cost of some raw computational power. We characterize the performance of different memory paths that are possible because of the shared memory space present on the fused architecture. In addition, we provide a theoretical model which can be used to correctly predict the comparative performance of memory movement techniques for a given data-intensive application and system. In terms of global atomic memory contention, we show improvements in scalability and performance for global synchronization primitives by avoiding contentious global atomic memory accesses. In general, this work shows the importance of understanding the memory system of the GPU architecture to achieve better application performance. / Master of Science

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar. Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ”vart den är på väg”. För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare. Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök. De önskar också att mer tid för utveckling och för att få sätta sig in i och skapa bättre matriser hade schemalagts. / This research is a system that I and my colleague Pierre Brockmann created to show the student how the Ligget in their courses as practiced in working life. After an inspection by the National Agency revealed that the clarity of the old system was not satisfactory. In the study I have used the study to find out what students, tutors and trainers feel that it works. Thanks depth interviews came suggestion for improvement which have been easy to APU/APL- monitoring system has been further developed, and become even clearer. Although the documentation inside the school has developed, to make it clear to the student "where it is heading”. For supervisors, the system has meant more understanding because it's school that the student does outside of his practice, and that awareness of what is learned in practice have been clarified. Vocational Teachers feel more professional and have a meaningful mission when they are on the APU / APL visit. They also want more time for development and to get acquainted with and create better matrices had been scheduled.

Tutelar Apus and Settlements in Preinka CuscoThe mountains which define the valley of Cusco and which were responsible for its occupation have been considered sacred within the context of Andean magico-religiosity. These geographical features —reverentially referred to as apus, wakas and paqarinas— constituted sites in the landscape that gave rise to important historical and mythical events. As real and tangible places, these landscape features engendered and nourished the different ayllus during the pre-Hispanic hegemony of these human groups within the valley. / Los cerros que definen al valle del Cusco han sido considerados sagrados dentro del contexto mágico-religioso andino, lo que indujo a su ocupación. Dichos accidentes geográficos —reverenciados como apus, wakas y paqarinas— constituyeron los escenarios en los que se protagonizaron importantes acontecimientos históricos y míticos. Como elementos tangibles y reales, enraizaron y fortalecieron a los diferentes ayllus y grupos humanos del valle durante la hegemonía andina prehispánica.

<p>Sammanfattning</p><p>Denna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö,</p><p>vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen av</p><p>utbildningen.</p><p>Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd och</p><p>arbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever den</p><p>praktiska undervisningen på arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kan</p><p>inverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten i</p><p>media om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild av</p><p>möjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälp</p><p>av resultatet av denna studie.</p><p>De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samt</p><p>Industriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teori</p><p>om situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektive</p><p>kontextuellt perspektiv. Studien baseras framförallt på intervjuer av kvalitativ karaktär som</p><p>har utförts med elever och lärare. För att ytterligare öka vår förståelse har vi utfört</p><p>deltagande observationer på en skola samt en praktikplats.</p><p>Resultatet av vår studie pekar på att det finns flera alternativ för att förändra den nuvarande</p><p>yrkesförberedande utbildningen för att höja kvaliteten.</p>

<p>Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt.</p><p>I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.</p>