Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier. Läroboksförfattarna har, vad gäller författarurvalet, gett tydligt företräde åt genrens giganter. Fokus på det enskilda verket respektive arbetarförfattaren själv varierar mellan de två läroböckerna. Varken den enskilde arbetarförfattarens stil eller litteraturhistoriska sammanhang diskuteras i någon stor utsträckning i någon av läroböckerna. Som nämnt är det språkliga och stilistiska vad som främst skiljer de två analyserade läroböckerna åt. Den lärobok vars målgrupp verkar vara elever på ett högre kunskapsplan ger eleven åtskilliga nivåer att läsa sig igenom; fler detaljer och fler till reflektion uppmanande resonemang medan den andra läroboken förblir vid textens översta ytskikt. Denna visar främst i sitt enkla, rättframma språk, vilket inte tycks utmana en genomsnittligt läsbegåvad elev nämnvärt; syftet med lärobokstexten är att under okomplicerade förhållanden förse eleven med fakta.  Den mer teoretiska läroboken uppmanar genom den fyllighet som karaktäriserar texten, dess kunskapsutmanande vokabulär samt genom sin diskuterande, analyserande ton eleven till fördjupat tillägnande av arbetarlitteratur

I denna undersökning har tre moderna arbetarlitterära verk analyserats med syfte att ta reda på hur samtida arbetarlitteratur lyfter fram frågor om klass och hur det kan vara aktuellt och relevant för dagens gymnasieelever. I dag används ofta klassisk arbetarlitteratur i undervisningen vilket inte alltid upplevs som aktuellt för ungdomar i den nuvarande gymnasieskolan. Detta gör det relevant att undersöka vad samtida arbetarlitteratur kan erbjuda elever som går på gymnasiet. Den valda litteraturen består av en roman, en diktsamling och en novellsamling vilket innebär att undersökningen genomförts med hjälp av både narrativanalys och lyrikanalys. Undersökningen tar sin utgångspunkt i flera teoretiska perspektiv där nutida arbetarlitteraturs innehåll och litteraturdidaktik står i fokus. Resultatet av analysen visar att litteraturen lyfter fram klass genom vardagliga situationer och genom känslor som ungdomar kan känna igen sig i. Klass synliggörs också genom skildringar av moderna yrken och arbetssituationer vilket därmed bidrar till litteraturens aktualitet.

No description available.

No description available.

This essay is an explorative essay of the essence of modern working-class literature. By using Magnus Nilsson's adaption of Lars Furudal's original theory of working-class literature - working class literature for, from and about workers - three novels were examined. These were Pengar på fickan by Asta Olivia Nordenhof, Dagarna, dagarna, dagarna by Tone Schunnesson and Jag for ner till bror by Karin Smirnoff. By examining these three modern novels with Nilssons adaption of Furulands definition of working-class literature the essay's aim is to explore if they can be categorized as modern working-class literature. The answer to the essay's question was ambiugos and can most easily be summarized as: both yes and no. The study found that none of the above novels could easily be categorized as working-class literature according to Furuland’s definition, as none of the novels meets all three criteria. Then again, according to Nilsson’s definition, at least two of the works can be placed within intersections of Furuland’s critera, and thus they can be defined as modern working class literature. However, it is clear, both from the study and Nilsson’s own reasoning, that whether a novel is working-class literature or not is complicated. There is no obvious definition, and as the present day is constantly evolving, it is difficult to draw clear lines about the definition of modern working-class literature.

Syftet med denna uppsats är att reda ut hur huvudgestalterna i Sara Beischers roman Jag ska egentligen inte jobba här (2012) och Jack Hildéns roman Vi, vi vaktmästare (2014) formar identiteter utifrån arbetet samt hur de ser på sig själva utanför arbetet. Detta gör jag genom att utgå ifrån definitioner av begreppen "identitet" och "prekariat". Analysen visar att romankaraktärerna skapar identiteter kopplade till arbetet genom att studera hur deras kollegor beter sig och därefter härma detta beteende. De gör det även genom att bära arbetskläder, lära sig arbetsuppgifterna samt genom att differentiera sig mot arbetsgivaren respektive tjänstemännen på samma arbetsplats. Den identitet de har utanför arbetet är kopplad till kultur och åtskild från identiteten som arbetare.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur mannen konstrueras hos Maria Sandel. Några noveller ur Vid svältgränsen och andra berättelser analyseras, liksom ett par kapitel ur Familjen Vinge, samt en episod ur Mannen som reste sig.Tesen är att mannen hos Sandel konstrueras i förhållande till hemmet. Vid detta kan man urskilja två roller. Den ena är mannen som sabotör, den andra är mannen som konstruktör. Mannen som konstruktör blir också, i sin kontext, till en utopi.Fokus för analysen är skötsamhetsbegreppet och hemmet. Dessutom diskuteras Ellen Keys inflytande över författarskapet och hur det yttrar sig i texterna. Slutsatsen är att Ellen Keys idéer är närvarande men att Sandel förhåller sig ambivalent till dem. Denna ambivalens kan i viss mån härledas till motsägelser hos Ellen Key själv. De utopiska mansrollerna, där mannen intar en omvårdande roll, utgör också exempel på detta.

Bruce Springsteen is often referred to a as the blue collar or working man’s poet but how can he represent the working class since he only worked in manual labor for a week of his life? This paper tries to analyse how selected texts between 1973-84 are related to working class litterature and how this is perceived from the perspective of work and the worker. The analysis show that there are no general definitions regarding workingclass that can be used as a model or reference to working class literature. An alternative definition is based on reception and how the texts are read and perceived as working class by the reader. The findings are that Springsteen uses work and the worker in a very limited way in his texts and when he does, work is often something that is required to be able to do something else. It is only in a few cases Springsteen actually describes the work and the workers as for example in “Factory” and “Working on the Highway”.

The main purpose of this Master’s thesis is to analyse the portrayals of working-class life in a selection of works by the Swedish authors Ragnar Järhult and Per Gunnar Evander. The research questions are: * How is the working conditions described?* What political messages can be found in the works?* What image of the class society is shown?The second aim of this Master’s thesis is to analyse the concept of working-class literature and to investigate if the works of Per Gunnar Evander could be seen as working-class literature. Methodologically, the study draws on established theories, concepts and methods from the sociology of literature and the history of ideas. The core analytical concepts are ”social class” and ”working class literature”. This study shows that there are several similarities between the works of Järhult and Evander, especially in the criticism against the working conditions for the workers at papermills and tileworks. Evander is not normally seen as a working-class author but this study points out that the selected works from both the authors should be seen as working-class literature. The discussion on the concept of working-class literature reveals that it is difficult to find a perfect definition concerning the working-class literature. Every definition seems to be vague and that can either be seen as a weakness or strength. I like to see the broad description of working-class literature as something positive because a wide-ranging definition makes it possible to collect all the different aims and trends under one concept. Working-class literature should be seen as a broad literary current, not as a genre sharply marked off from its surroundings. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master’s thesis is to examine the portrayals of class in four Swedish contemporary novels that have been mentioned as working class literature in the literary public sphere. During the 20th century, society has undergone vast changes due to globalization and technology development. The rise in standards of living for most people in the Western societies has led to changed consumption patterns. In consequence, there has been increased emphasis given to cultural rather than materialist explanations of social stratification. The theoretical approach of this study is based on class theories that emphasize either materialist or cultural explanations of social stratification. The methodology used is based on the analysis of ideas. In order to examine the portrayals of class in the four novels, an analysis scheme has been constructed on the bases of theories of Marx, Weber, Bourdieu and Giddens. The ideal types used are as follows: Economic capital, Cultural capital, Class in itself – class for itself, Production, exploitation, profit, Consumption, lifestyles, taste, Status and Societal change. The study argues that in spite of the fact that cultural conditions such as cultural capital and consumption patterns are evident markers of class belonging, the determining factor for class belonging is economic conditions, especially for the underclass. It also argues that the main purpose of contemporary working class literature is to criticize the class society and social inequity. Another central theme is societal change and how this affects working life and social stratification. The novels are permeated with the dichotomies we – they and power – powerlessness. There is a pessimistic picture of society that appears in the novels, where solidarity has disappeared and the characters express feelings of resignation and despair. / Uppsatsnivå: D