<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons <em>Mor gifter sig </em>(1936) och Ivar Lo-Johanssons <em>Analfabeten </em>(1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.

I denna studie utforskas hur arbetet karakteriseras samt hur arbetarnas upplevelser skildras i de två arbetarromanerna Drömfabriken (2010) av Maria Hamberg och Yarden (2009) av Kristian Lundberg. Det som studeras är hur kropp, solidaritet och livsberättelse påverkas av kapitalismens kultur med särskilt fokus på de bemanningsföretagsanställda karaktärernas erfarenheter. I Drömfabriken, vars berättelse utspelar sig innan Yardens, skildras konsekvenserna av vinstmaximerande åtgärder på en bilfabrik. Att hyra in personal är en av de slutliga åtgärderna. I Yarden skildras hur tillvaron påverkas av att vara anställd av ett bemanningsföretag. Inom ramen för studien sker en viss jämförelse med exempel hämtade ur det tidiga 1900-talets arbetarlitteratur. Analysen har genomförts med hjälp av Richard Sennetts teorier om hur arbetare påverkas av den nya kapitalismens kultur. Även begrepp som respektabilitet, turist och vagabond har använts. Sammanfattningsvis visar undersökningen att kropp, solidaritet och livsberättelse tar skada av den fragmentariska och för arbetarna icke-påverkansbara situation de befinner sig i. Förhållandet till kroppen är komplext. Kroppen är en förutsättning för arbete, men den slits också av det. Studien visar även att solidariteten bland arbetare har försvagats över tid. Den återfinns dock till viss del i de studerade romanerna. Studien visar också att bemanningsföretagsanställda avpersonifieras i Drömfabriken och avhumaniseras i Yarden. Livsberättelse i form av utveckling och framgång på arbetsplatsen är inte tillgänglig för karaktärerna i Drömfabriken och Yarden. De arbets- och anställningsförhållanden som skildras har även en negativ inverkan på romankaraktärernas försök att skapa sin livsberättelse utanför arbetet. En slutsats som dras är att arbetarlitteratur, som ger en kritisk röst till dem med osäkra anställningar, fyller en viktig funktion som ställföreträdare för det kollektiv som inte kan formas till följd av rörlighet, kortsiktighet och få anställningsrättigheter.

No description available.

No description available.

This thesis explores two literary texts written from a female working class perspective: Vad ska vi göra med varandra, a poetry collection by Jenny Wrangborg and Som hundarna i Lafayette Park, a novel by Anneli Jordahl. My aim for this thesis was to find out what kind of function war, seeking refuge, fighting for freedom, as well as experiences of these phenomena, have in the studied works. The categories class, gender, ethnicity and race have been interpreted through intersectional theories. The literary works have also been discussed by using concepts such as respectability, identification, alienation, solidarity, identity, wrath and cynicism. In conclusion, the study shows that the narrators identify themselves on basis of class to a greater extent than gender, and they use the experiences of other ethnicities and non-whites for comparisons with working class experiences as well as to create a common ground of solidarity. In addition, wrath appears as an important motive power in these works. Furthermore, the works got report book characteristics and lend voice to non-privileged groups of people, depict nuanced images of the alienation concept and show that dignity and solidarity can be used as rebellion against a cynical contemporary.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur August Strindberg med sin novellsamling Giftas och rapartisten Yasin, enligt dagspressen, utmanat moralen i sin samtid. Ett annat syfte är att samtidigt undersöka hur dagspressen förhåller sig till åtskillnaden mellan verk och person. Studien bygger på tidningsartiklar från olika svenska tidskrifter som täckt receptionen under år 1884 och mellan 2019–2020. De teoretiska utgångspunkterna som materialet analyseras genom är receptionsestetik, kritik som teori och metod, moral som ett perspektiv, biografism och arbetarlitteratur som position. Ur analysen har studien kunnat påvisa att diskussionerna om moral i dagspressen idag skiljer sig från hur frågan behandlades under 1880-talet. Därmed inte sagt att moral inte existerar i litteraturkritiken; moralen är fortfarande en grundpelare när litteratur ska värderas och bedömas. Det som bestämmer var om moralmuren litteraturen och dess upphovsperson hamnar verkar handla om hur samstämmiga litteraturen och upphovspersonen är med den samtida moralen. Utifrån analysen är slutsatserna att det inte hänt mycket runt frågan om verk-person sedan Giftasåtalet. I materielat som framgått har de liberala tidningarna tagit Strindbergs parti och försökt särskilja personen Strindberg från hädelse. Samtidigt som de konservativa tidningar betraktat novellsamlingen som en dagbok i vilken Strindberg passar på att håna religionen. De kritiker som skiljt Yasin från sina verk har motiverat det utifrån konstnärliga men även politiska och socioekonomiska faktorer, och på så sätt framställt Yasin som ett offer med genial musikalisk talang. De kritiker som opponerat sig mot Yasins konst har snarare fokuserat på hans kriminella livsstil och sett musiken som uttryck för det och endast det.

During the 21st century, Society has again begun to focus its attention on working class literature and on issues related to social class. In the media contemporary working class literature is often mentioned as a distinct phenomenon. I my view, the meaning of this phenomenon have not been adequately formulated. The aim of this Master’s Thesis is to reconstruct, using a discourse oriented text analysis, a picture of how the contemporary working class literature is described in today’s society. This approach falls therefore within the framework of the Sociology of Literature and is based on the assumption that the discourse of working class literature is undergoing change. Utilizing an established definition of working class literature, I have created five nodal points around which I believe the discourse is mainly formed and changed. Links are then made to these points from chains of equivalence, based on essential ideas concerning the identities that have been ascribed to different subjects and objects. In order to show how the discourse is contextually constructed, the results are seen in relation to a discussion in contemporary research and literature about class society and the welfare state. My empirical data consists mainly of reviews and interviews in leading daily newspapers in Sweden concerning five writers who have published novels between 1999 and 2007 and who have been associated with contemporary working class literature. These writers are Lena Andersson, Torbjörn Flygt, Tony Samuelsson, Susanna Alakoski and Åsa Linderborg. The results show that the working class writer is a “class traveller”, who today holds a prominent position within the literary public sphere. The main purpose of the literature is to criticize the class society of today and to make it more visible. The novels reflects findings from social science research showing that the modern welfare state is a segregated and unequal society where the losers mainly consist of the unemployed and immigrants who often live in suburbs that were built during the million dwellings program. They also show today’s working class that primarily consist of people within the caring and service sectors and therefore largely are women. / Uppsatsnivå: D

Den här uppsatsen undersöker Sture Dahlströms ambivalenta förhållande till den svenska arbetarlitteraturen. Den kvalitativa analysen är inspirerad av den franska kultursociologen Pierre Bourdieu och syftar till att synliggöra de valmöjligheter, orienteringspunkter och handlingsalternativ som låg till grund för Sture Dahlströms omstörtningsstrategier och motstridiga ställningstaganden för att positionera sig i riktning mot det arbetarlitterära delfältet givet hans bakgrund, erfarenheter, referensramar och medhavda kapitaltillgångar samt vilka konsekvenser det fick för litteraturkritikernas framställning av hans litterära profil. Materialet utgår huvudsakligen från Sture Dahlströms egen föreställningsvärld, framför allt gestaltat genom hans romaner, men även från ett antal intervjuer, biografier och artiklar under 1980-, 1990- och 2000-talet.  Uppsatsen visar att Sture Dahlströms biografiska erfarenheter och sociala bakgrund genererade en naiv övertygelse om den svenska arbetarlitteraturens förändringspotential samtidigt som han var oförmögen att investera i de drivkrafter som grundlägger det arbetarlitterära delfältets spelregler. Hans radikala omstörtningsstrategier och motstridiga ställningstaganden resulterade snarare i att han motarbetades av de kritiker som redan innehade en dominerande position i det litterära fältet. Uppsatsen visar därtill att Dahlströms perifera avantgardeposition var en förutsättning för utvecklingen av hans erhållna kultstatus.

The purpose of this thesis is to analyse how three books can be seen as a modern form of the Swedish working class literature tradition. The works are Linjen by Elise Karlsson, Tjänster i hemmet by Marie Hållander, and Cykelbudet by Anders Teglund. The first two books are fictional accounts of the precarious working conditions in contemporary Sweden, and the last book is a hybrid between novel and non-fiction. This thesis utilizies Marxist alienation theory, Bourdieu’s theory of capital and Guy Standing’s theory of the precariat. Furthermore, I relate the material to different defintions of working class literature. By analyzing the material with these theoretical concepts I establish that alienation is a common theme, that Bourdieu’s theory can explain the complex class positions of the main characters, and that all books depict precarious labor. The results show that the three books can be labeled as a modern form of working class literature, even though they differ from earlier forms of this tradition.