Den tysta åldersdiskrimineringen som sker på arbetsmarknaden har påverkat äldre arbets- sökandes kompetensutveckling. Äldres arbetskraft betraktas som mindre bra av arbetsgi- vare. Konsekvenserna av äldres arbetslöshet påverkar inte bara den arbetslösa utan även samhället i helhet. Denna studie syftar till att undersöka både åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden samt konsekvenserna till följd av diskrimineringen. Studiens syfte är även att fördjupa sig i hur problematiken kan motarbetas. Målgruppen i studien var äldre lång- tidsarbetslösa. Studien utgick från kvalitativ forskningsmetod och nio semistrukturerade in- tervjuer genomfördes med två olika målgrupper. Målgruppen äldre arbetslösa samt mål- gruppen stödjande funktioner som arbetar med äldre arbetslösa. Ur resultatet framkom det att åldersdiskriminering existerar på arbetsmarknaden på olika vis. Arbetsgivare har fördo- mar om äldres kapacitet till att genomföra ett arbete. Konsekvenserna på långtidsarbetslös- het har påverkat äldres psykiska och fysiska hälsa samt deras livskvalité. Det framkom även att samhällets insatser inte räcker till för att äldre ska komma ut på arbetsmarknaden.

Studien har haft som huvudsakligt syfte att undersöka den kinesiska tidningen Folkets Dagblad och dess rapportering kring könsdiskriminering under åren 2000 till 6:e december 2023, då undersökningen avslutades. Undersökningen bygger på att observera hur tidningen rapporterar kring problemet och att analysera detta i förhållande till forskning i frågan. Materialet i resultatet berör teman kring diskriminering på den kinesiska arbetsmarknaden, utbildning, nationella reformer i Kina mot könsdiskriminering och även en generell rapportering kring jämställdhetsarbete i världen. Slutsatsen efter analys av materialet är att tidningen gör mycket noggranna avvägningar kring vad som tas upp i tidningen och inte. I förhållande till den forskning som ingår i studien finns det särskilda studier av stor vikt som Folkets Dagblad tydligt väljer att ignorera, vilket belyser vilka kontroverser som finns i Kina idag. Bland annat sexuella trakasserier och en bristande lagstiftning i praktiken, är inget som tidningen vill lyfta. Man kan dock observera stor del av materialet som innehåller ideologi, optimism och politisk propaganda, i diskussionen kring könsdiskriminering idag.

<p>Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.</p>

No description available.

<p>Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.</p>

No description available.

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.

Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.

Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way to create flexibility for the employer. Recently we’ve been reading in the newspapers that this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice that abuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recently submitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporary contract after another. Borlänge kommun makes themselves more flexible with the intermittent employments. This study aims to examine why infrequent employments, such as the intermittent employment is used and preferred by Borlänge kommun and how it’s perceived by affected employees in the organization. The questions related, besides why the intermittent employment is used by the organization and how its perceived by those involved, also includes the management of intermittent employment and how the organization is handling work contracts. The background information on the employment law implications gives the reader an insight into how the regulatory framework works surrounding the topic. The theory section highlights the main theories about flexibility and its different shapes and perspectives. For the study a qualitative approach is used. A case study with semi-structured interviews was performed. The respondents were employees involved in the staffing of intermittent employees and also members of the staff with an intermittent employment. The results show that the employment and contracts is correctly handled by labour law regulations. This study shows that Borlänge kommun uses intermittent employments extensively, with its 1 320 intermittently employees. If this is abuse, or not, is not clear from the result. The authors discuss, however, if that is the case. The intermittent employment is used mainly because of the great needs. This is because society is changing and the average age is increasing, both by those using the services and the employees. All respondents perceive the intermittent employment as most flexible for the employees. Respondents working in the staffing department say that they are not flexible enough. The intermittent employees’ working today does not cover the great need. Borlänge kommun think that the flexibility should benefit them more and is currently trying to become more flexible. The employees were generally satisfied with their work situation. Some tendencies of insecurity and uncertainty could be inferred from the intermittent employees answers. The author’s conclusions are that flexibility and the intermittent employment contracts mainly benefit the employer and the employees who actively choose this type of work, such as students. This kind of employment affects, however, the society and those who need a secure lifestyle. The necessary permanent contracts are becoming fewer and replaced by precarious and flexible employment conditions. / Flexibla arbetsformer används i dag flitigt i organisationer som ett sätt att skapa flexibilitet för arbetsgivaren. Nyligen har man kunnat läsa i tidningarna att detta arbetssätt är ett växande problem och EU har vid två tillfällen varnat Sverige att missbruk av dessa anställningsformer måste upphöra. Regeringen har i dagarna lagt ett föreslag på ändrade regler för att minska möjligheten att kunna stapla tillfälliga anställningar på varandra. Borlänge kommun gör sig mer flexibla med den intermittenta anställningen. Studien syfte är att undersöka varför den intermittenta anställningen används av Borlänge kommun och hur den upplevs av vissa berörda i organisationen. Frågeställningarna berör förutom, varför den intermittenta anställningen används i organisationen och hur den upplevs av berörda, även hanteringen av den intermittenta anställningen. Bakgrundsinformation om den arbetsrättsliga innebörden ger läsaren en inblick i hur regelverket ser ut kring anställningen och vad som krävs när det gäller avtalshantering. De teorier som används belyser främst teorier om flexibilitetens olika former och perspektiv, då den intermittenta anställningen är en del av den flexibla arbetsmarknaden. För undersökningen användes en kvalitativ metod. En fallstudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna var personal som arbetar med bemanningen av intermittent anställda samt intermittent anställda medarbetare. Denna studie visar att Borlänge kommun använder sig av timanställda i stor utsträckning, med sina 1 320 intermittent anställda. Om detta anses vara ett missbruk eller inte framgår inte av resultatet, författarna diskuterar dock om så är fallet. Resultat visar att anställningen och avtalen kring den intermittenta anställningen hanteras efter arbetsrättens regelverk. Den intermittenta anställningen används främst i kommunen för att behoven är stora. Detta främst på grund av att samhället förändras och medelåldern blir allt högre, både bland brukare och medarbetare. Den intermittenta anställningen upplevs idag av de respondenter som deltagit i undersökning som mest flexibel för arbetstagaren. De respondenter som arbetar på bemanningsavdelningen menar att de idag inte är flexibla nog. De timvikarier som arbetar idag täcker inte det stora behovet. Kommunen vill att flexibiliteten ska gynna arbetsgivaren mer och arbetar idag för att bli mer flexibla, bland annat genom att utöka den numeriska flexibiliteten med hjälp av utvecklade system för intermittenta anställningar. Medarbetarna var överlag nöjda med sin arbetssituation. Vissa tendenser till otrygghet och osäkerhet kunde utläsas ur respondenternas svar. Författarna har dragit slutsatsen att flexibiliteten och den intermittenta anställningen främst gynnar arbetsgivaren och de medarbetare som aktivt väljer denna typ av tjänst, till exempel studenter. Anställningen drabbar dock de som behöver en säker försörjning och samhället i stort. Nödvändiga tillsvidareanställningar blir färre och ersätts av otrygga och flexibla anställningsförhållanden.