Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker. Alla deltagare vet inte var de ser sig själva om ett år framåt och vågar inte uttala sig om framtiden vad beträffar arbetslivet på den riktiga arbetsmarknaden. För att bredda förståelsen av det funna resultatet valde jag att återkoppla den till Beck Ulrichs teori om risksamhället samt Erving Goffmans stigmateori.

Abstract This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization. Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work / Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgränser för hur lång tid människor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnått maximal tid i sjukförsäkringen blev man utförsäkrad och fick ett erbjudande att gå ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet går ut på att kartlägga individernas arbetsförmåga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet är det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik från arbetsförmedlingen och Försäkringskassan visar dock att det är en ganska stor del som går tillbaka till sjukförsäkringen efteråt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar möjligheten för deltagare att komma närmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handläggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera några särskilda faktorer eller förutsättningar som avgör om deltagare i programmet går vidare mot arbetsmarknaden eller går tillbaka till sjukförsäkringen. Samt att jämföra svaren skiljer sig åt sig handläggare på glesbygdskontor och stadskontor. Detta gjordes genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex handläggare på arbetsförmedlingen som arbetar med arbetslivsintroduktion vid kontor på glesbygd och stad. Resultat: Resultatet visade att de faktorer som kunde vara avgörande för att deltagare i programmet kom närmre arbetsmarknaden bland annat hade att göra med motivation, självkänslan, möjlighet att arbeta utifrån intresset hos individerna och vilket socialt stöd deltagare har. Resultatet visade också att svaren inte skiljde sig mellan glesbygd och stad.

Diss., Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Den framtida arbetsmarknaden är otroligt viktig för elevers etablering efter studier samtidigt är det inget som prioriteras. Syftet är att undersöka hur elever i årskurs 9 bedömer vikten av den framtida arbetsmarknaden inför gymnasievalet och hur elevernas tillgång till information om detta ämne ser ut. Frågeställningar handlar om tillgången till informationen om den framtida arbetsmarknaden, hur de bedömer deras kunskapsnivå angående detta ämne har påverkat gymnasievalet och vilka andra faktorer som kan tänkas påverka gymnasievalet. Studien är en kvalitativ undersökning med enkät som metod. Teorierna vi har använt oss av för att analysera data är Hodkinson och Sparkes Careership teori och Cognitive Information Process (CIP) teorin. Resultatet visar att arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft inte har påverkat elevernas gymnasieval men eleverna anser att det är viktig information att få och alla har inte fått den.

Vår tids föränderliga värld har skapat nya förutsättningar för deltagande i arbetslivet vilket även får konsekvenser för personer som önskar in/återinträde på arbetsmarknaden. Det är ett samhälleligt ansvar att motverka utanförskap och främja människors delaktighet i de samhälleliga gemenskaperna varav arbetslivet är en. Traditionella insatser och råd som finns att tillgå vid kortare tider av arbetslöshet upplevs inte giltiga för långtidsarbetslösa. Forskning visar att mer personcentrerade insatser är att föredra. Detta bidrar positivt till människors anställningsbarhet. Dock upplevs det finnas behov av mer kunskap kring denna typ av insatser. Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för deltagares upplevelse av arbetsförberedande insatsers betydelse för individernas in/återinträde på arbetsmarknaden. Studien har utgått ifrån en hermeneutisk ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med personer i varierande åldrar har genomförts och analyserats. Resultatet visar att deltagarna upplevt ordinära insatser som otillräckligt stöd för att bryta den långtidsarbetslöshet som de befunnit sig i. För att framgångsrikt komma in eller tillbaka i arbetslivet förordar deltagarna personligt anpassade insatser där inte bara individens brist på arbete, utan individens hela livssituation tas i beaktande för att komma fram till vilka insatser som kommer att hjälpa individen. Vikten av att få möjlighet att lära känna sig själv och förstå hur och i vilka sammanhang man fungerar som bäst för att sedan hitta ett arbetssammanhang som matchar det, betonas. Mest glädjande i studien är att deltagarna tillskriver de upplevelser som de deltagit i, stor och positiv betydelse för sitt in/återinträde på arbetsmarknaden. Att utifrån ett helhetsperspektiv på människan stödja och rusta varje individ utifrån de behov just denna har ser deltagare som den viktigaste vägen till in/återgång i arbete. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

This study examines the attitudes among officials towards trade unions and the support they seek from trade unions. Using a quantitative method in the form of a survey, we have collected data from various officials in the Swedish labor market.The result shows that officials in general still demand trade unions and their support, but that adjustments are required in relation to how the labor market has changed in the form of increased flexibility and individualisation. This study is based on theories about flexibility and individualization, with support from previous research in the study's research area. The study also sheds light on the Swedish model's significance in the Swedish labor market and how the role of trade unions plays a role in this. The study shows that there is still a need for collective collaboration in the labor market. The results also tells us that the main support that is requested from the officials surveyed is support that has to do primarily with security aspects, which is about, among other things, labor law support and advice about one's work situation.

Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur de nyanlända eleverna hanterar övergången när det gäller studier och arbete från hur det var i hemlandet till hur det är i Sverige. Målet med studien är att beskriva och analysera vad som påverkat nyanlända elever på språkintroduktion när det gäller nuvarande och framtida syn på arbete och studier. Hur har deras handlingshorisont förändrats av migrationsprocessen? Vad anser eleverna viktigt i övergången till den svenska arbetsmarknaden och hur ska de ta sig dit?För att ta reda på detta intervjuade vi sex elever på språkintroduktionsprogrammet som var mellan 18 till 19 år. Analysen baserades på Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält , kapital och strategier. Vidare användes även Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes begrepp handlingshorisont från Careership för att analysera elevernas syn på framtiden.Resultatet visade att elevernas handlingshorisont har påverkats av migrationsprocessen på olika sätt. Eleverna anser att utbildning är det viktigaste kapitalet för att hantera övergången till den svenska arbetsmarknaden. Vidare menar eleverna att svenska språket är centralt för att lyckas genomföra utbildningen samt etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Under vägen till ett arbete använder eleverna olika strategier i form av cv, sociala kontakter, utbildning, språket och det egna ansvaret och sin egen vilja att lyckas.