<p>Problem:</p><p>Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås.</p><p>Metod:</p><p>En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.</p><p>Slutsats:</p><p>Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom.</p> / <p>Problem:</p><p>The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists.</p><p>Method:</p><p>The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists.</p><p>Conclusion:</p><p>The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.</p>

Problem: Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås. Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer. Slutsats: Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom. / Problem: The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists. Method: The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists. Conclusion: The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.

Denna studie har gjorts för att se hur sex representanter för arbetsmarknadens parter ser på arbetstidsförkortning och vilka värderingar som ligger till grund för deras synsätt men även synen på arbetstidsförkortning i relation till förslitningsskador, arbetslöshet, medlemmarnas preferenser samt den ekologiska hållbarheten. Tidigare forskning som har gjorts kring arbetstidsförkortning visar på att majoriteten av arbetstagarna vill ha arbetstidsförkortning hellre än högre lön. Men även arbetstidsförkortning i relation till den ekologiska hållbarheten tar forskarna upp som en viktig del. Flera av forskarna menar på att arbetstidsförkortning genererar välmående hos individen samt att livspusslet är något som underlättas för individen med kortare arbetstid. Intervjuer har gjort med Svenskt Näringsliv, Tjänstemannaorganisationen samt Landsorganisationen. Vidare även med Unionen och Teknikföretagarna på central nivå samt IF Metall på lokal nivå. Uppsatsens teorier är teorin om instrumentella rationalismen, teorin om den kommunikativa rationalismen, konflikt och maktresursteorin samt teorin om spårbundenheten. Resultat har visat på att representanterna för arbetsmarknadens parter strider för sina medlemmars intresse vilka vill ha högre lön och inte kortare arbetstid, något som står i kontrast till tidigare forskning. Om medlemmarna velat ha kortare arbetstid hade parterna förhandlat om det, menar representanterna. Resultatet visar även att arbetsmarknadens parter inte anser att arbetstidsförkortning skulle vara till hjälp vid förslitningsskador eller arbetslöshet som de istället anser kan lösas på andra vis. Den ekologiska hållbarheten var något parterna inte ansåg låg på deras bord, men vid personliga svar hade representanterna åsikter om den ekologiska hållbarheten. Uppsatsens resultat diskuteras i diskussionsdelen. / This study has been conducted to see how six representatives of the social partners look at working hours shortening and the values ​​that underpin their approach, but also the view of working time shortening in relation to wear and tear, unemployment, members' preferences and ecological sustainability. Previous research that has been done about working time shortening shows that the majority of employees want a shortage of working hours rather than higher pay. But also the reduction of working time in relation to ecological sustainability takes the researchers as an important part. Several researchers argue that working time shortening generates well-being in the individual and that the life expectancy is something that is facilitated for the individual with shorter working hours. Interviews have been conducted with the Swedish Enterprise, Officials and the National Organization, but also the Union and Technology companies at central level and IF Metall at local level. The theories of the essay are the theory of instrumental rationalism, the theory of communicative rationalism, conflict and power theory and the theory of traceability. Results have shown that the social partners 'representatives are fighting for their members' interests, who want higher pay and no shorter working hours, which contrasts with previous research. If the members wanted shorter working hours, the parties had negotiated it, the representatives said. Results have shown that the social partners 'representatives are fighting for their members' interests who want higher pay and no shorter working hours, which contrasts with previous research. If the members had a shorter working time, the parties had negotiated it, the representatives said. Resultatet also shows that the social partners do not consider that reduction in working hours would be helpful in the event of wear and tear injury or unemployment which they instead consider to be solved in other ways. he ecological sustainability where any parties were not considered lay on their tables, but in personal responses, representatives had opinions about ecological sustainability. The result of the study is discussed in the discussion section

<p>I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.  </p>

I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.

This paper describes the rules of the Swedish unemployment insurance as regards the demands on the individual, the obligation posed on the individual based on these demands and the considerations taken by the law regarding the specific situation and personal circumstances of the individual. Special attention is paid to the demand to be available to the labour market and what is considered suitable employment from the viewpoint of geographical mobility. This paper treats “Arbetslinjen” (Everyone able to work, thereby contributing to his/her own and others' support, shall have the opportunity to do so.), and the amendments of ALF, the law (1997:238) about unemployment insurance, that became active between 1/1 2007 and 1/1 2008, since many alterations were introduced in this period. The result illustrates the demands posed on the individual for him/her to be entitled to unemployment benefit, and the far-reaching demands posed on the unemployed for him/her to be considered available to the labour market from the viewpoint of geographical mobility. The result also shows some of the specific situations and personal circumstances of the individual taken into consideration, but since the amendments are as recent as 1.5 years, the list can not be considered complete, as practice is limited in this field. This paper also treats the Official Employment Agency's monitoring function of the unemployed's willingness to work, and the effect of the regulations not being followed as strictly as per the letter of the law by the Employment Agency officers, leading to insecurity regarding the rights of the individual. / Denna uppsats beskriver reglerna i den svenska arbetslöshetsförsäkringen vad det gäller de krav som ställs på individen, de skyldigheter som åligger individen utifrån dessa krav och den hänsyn lagstiftningen tar till individuella förutsättningar och personliga förhållanden. Särskild uppmärksamhet fästs vid kraven att stå till arbetsmarknadens förfogande och vad som är ett lämpligt arbete utifrån perspektivet geografisk rörlighet. Uppsatsen behandlar Arbetslinjen och de ändringar i ALF som trätt i kraft mellan den 1 januari 2007 och den 1 januari 2008 eftersom en mängd förändringar införts under denna tid. Resultatet belyser några av de krav som ställs på den enskilde för att han eller hon skall ha rätt till arbetslöshetsersättning samt de långtgående krav som ställs för att den arbetssökande skall anses stå till arbetsmarknadens förfogande utifrån perspektivet geografisk rörlighet. Resultatet belyser också några av de hänsyn som tas till individuella förutsättningar och personliga förhållanden, men eftersom förändringarna inte är äldre än 1,5 år kan listan inte sägas vara uttömmande då praxis är begränsad inom området. I uppsatsen behandlas även Arbetsförmedlingens kontrollfunktion av de arbetssökandes arbetsvilja och några effekter av att regelverket inte efterlevs så strikt som lagen säger bland arbetsförmedlarna, vilket leder till en rättsosäkerhet för individen.

<p>This paper describes the rules of the Swedish unemployment insurance as regards the demands on the individual, the obligation posed on the individual based on these demands and the considerations taken by the law regarding the specific situation and personal circumstances of the individual. Special attention is paid to the demand to be available to the labour market and what is considered suitable employment from the viewpoint of geographical mobility. This paper treats “Arbetslinjen” (Everyone able to work, thereby contributing to his/her own and others' support, shall have the opportunity to do so.), and the amendments of ALF, the law (1997:238) about unemployment insurance, that became active between 1/1 2007 and 1/1 2008, since many alterations were introduced in this period.</p><p>The result illustrates the demands posed on the individual for him/her to be entitled to unemployment benefit, and the far-reaching demands posed on the unemployed for him/her to be considered available to the labour market from the viewpoint of geographical mobility. The result also shows some of the specific situations and personal circumstances of the individual taken into consideration, but since the amendments are as recent as 1.5 years, the list can not be considered complete, as practice is limited in this field.</p><p>This paper also treats the Official Employment Agency's monitoring function of the unemployed's willingness to work, and the effect of the regulations not being followed as strictly as per the letter of the law by the Employment Agency officers, leading to insecurity regarding the rights of the individual.</p> / <p>Denna uppsats beskriver reglerna i den svenska arbetslöshetsförsäkringen vad det gäller de krav som ställs på individen, de skyldigheter som åligger individen utifrån dessa krav och den hänsyn lagstiftningen tar till individuella förutsättningar och personliga förhållanden. Särskild uppmärksamhet fästs vid kraven att stå till arbetsmarknadens förfogande och vad som är ett lämpligt arbete utifrån perspektivet geografisk rörlighet. Uppsatsen behandlar Arbetslinjen och de ändringar i ALF som trätt i kraft mellan den 1 januari 2007 och den 1 januari 2008 eftersom en mängd förändringar införts under denna tid. Resultatet belyser några av de krav som ställs på den enskilde för att han eller hon skall ha rätt till arbetslöshetsersättning samt de långtgående krav som ställs för att den arbetssökande skall anses stå till arbetsmarknadens förfogande utifrån perspektivet geografisk rörlighet. Resultatet belyser också några av de hänsyn som tas till individuella förutsättningar och personliga förhållanden, men eftersom förändringarna inte är äldre än 1,5 år kan listan inte sägas vara uttömmande då praxis är begränsad inom området. I uppsatsen behandlas även Arbetsförmedlingens kontrollfunktion av de arbetssökandes arbetsvilja och några effekter av att regelverket inte efterlevs så strikt som lagen säger bland arbetsförmedlarna, vilket leder till en rättsosäkerhet för individen.</p>