Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet handlar om barns väg att inhämta kunskap på olika sätt och hur undervisningen i skolan kan påverka detta. Syftet med undersökningen är att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrån Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika arbetspass samt intervjuer av lika många lärare i skolan söker jag svaret på frågorna som undersökningen utgår ifrån. Hur kan en lektion planerad utifrån de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lärarna på undervisningen? Vid observationstillfällena framgår framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgår ifrån de ursprungliga sju intelligenserna. Här har undersökningen visat att arbetet utifrån MI-teorin ger lektioner där fler intelligenser införlivas, därmed ger undervisningen ett bredare utbud för varje individ att ta in kunskap. Intervjuerna har visat på engagerade lärare som förutom arbetet utifrån arbetsschemat strävar efter variation och mångfald i undervisningens helhet. Den forskning och empiriska undersökning som uppsatsen baserats på visar att teorin om de multipla intelligenserna kan vara användbar i undervisningen och skapa många olika undervisningsmöjligheter.

I det här arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Vårt syfte var att ta reda på vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lärar-, elev- och innehållsperspektiv.I vår undersökning har vi gjort intervjuer med lärare och elever samt observationer på en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen både har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det är ett bra arbetssätt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande. Den uppfattning vi bildat oss genom den här undersökningen är att elevinflytandet i realiteten är mycket begränsat. Under arbetets gång har vi kommit att intressera oss alltmer för innehållet i undervisningen och vi har uppmärksammat i vilken utsträckning arbetsmetoden leder till individualisering samt kunskaps- och språkutveckling.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frågor har ställts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anställda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frågor har vi genomfört åtta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet är bristfällig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrån tre huvudsakliga faktorer. Den första faktorn är att arbetsgivaren måste anpassa sin verksamhet efter en trafikhuvudman. Den andra faktorn är att busschaufförerna inte har startat en fackklubb på arbetsplatsen. Den tredje faktorn är att det inte finns en tydlig formell kontext som ger anställda möjlighet att komma till tals. / The purpose of this study is to describe and analyze bus drivers’ experiences of participation at work. The following questions arose: How to communicate employers and employees with each other? How do bus drivers perceive their work schedule and their hours of work? Can bus drivers be involved in shaping their work schedule and their hours of work? To answer these questions, we conducted eight individual interviews with bus drivers in an international bus company. The results show that bus drivers’ participation in the work is flawed. The reason that we believe might be explained by three main factors. The first factor is that the employer has to adapt its activities after a transport authority. The second factor is that bus drivers have not started a local compartment club at the workplace. The third factor is that there is not a clear formal context in which employees have the opportunity to express themselves.

SammanfattningI den här studien har jag valt att, utifrån ett lärarperspektiv i skolår 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Det finns forskning som har ifrågasatt arbetsformen och som visar på att Eget arbete är en av olika faktorer som påverkat elevers försämrade ämneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning är att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever får sina behov tillfredställda under lektioner med Eget arbete i skolår 1-2. Samt att undersöka i hur stor utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar också till att undersöka vilka strategier lärare har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lärare från nio olika skolor. Samtliga lärare som är intervjuade är och har varit verksamma i skolår 1-2. Jag har kommit fram till att arbetsformen organiseras på olika sätt av de intervjuade lärarna. Vilket syfte lärarna har med Eget arbete påverkar deras sätt att utforma arbetsformen. I studien presenteras en samling av de strategier som de intervjuade lärarna har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. Dessa strategier kan inspirera verksamma lärare och forskare. Den uppfattning jag bildat mig genom den här undersökningen är att elevinflytandet och elevernas möjlighet till socialt samspel är mycket begränsad under lektionerna med Eget arbete.Sökord: Ansvarsförmåga, arbetsschema, eget arbete, elevinflytande, individualisering självständigt arbete, socialt samspel.

Bakgrund: Skiftarbete innebär roterande nattpass, dagpass och kvällspass, vilket är vanligt förekommande arbetsvillkor för sjuksköterskor. Detta kan leda till stora påfrestningar hos sjuksköterskan som till exempel sömnstörningar. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. För att patienter ska få en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan är utvilad och fokuserad. Omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten kan påverkas på grund av sömnbrist hos sjuksköterskor. Patientsäkerhet kan påverkas om sjuksköterskan är trött och oengagerad. Patientsäkerheten innebär att minska risker och negativa händelser som kan inträffa för patienten i samband med vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av skiftarbete och dess påverkan på omvårdnaden. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserat på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs (2017) beskrivning av en analysmodell.  Resultat: I den här allmänna litteraturöversikten identifierades två kategorier och sex subkategorier. Första kategorin är Fördelar med skiftarbete & Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Relationer & Kontinuitet och Överrapporteringar. Andra kategorin är Nackdelar med skiftarbete & Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Misstag & Patientsäkerhet och Sömn & Utmattning. Slutsats: Sjuksköterskors hälsa blir negativt påverkad av att arbeta skift. Långa arbetspass och skiftarbete kan leda till sömnstörningar, trötthet och minskad uppmärksamhet hos sjuksköterskor. Långa arbetspass förbättrar dock kontinuiteten i vården och patient och sjuksköterska får en bättre relation.    Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, Omvårdnad, Patient, Patientvård, Påverkan, Schema med skiftarbete, Skiftarbete, Sjuksköterska, Tolerans av arbetsschema, Tolvtimmars skift, Uppfattning