Krav- och resursmodellen centreras kring antagandet att olika krav och resurser inom arbetet påverkar medarbetare och dess mående, prestation och agerande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur utvalda krav och resurser korrelerar med de arbetsrelaterade utfallen arbetstrivsel, arbetsprestation och intention till uppsägning samt om resurserna mildrar kravens samband med dessa tre utfall. Studien baserades på en enkätundersökning inom handel- och besöksnäringen (N=207), en bransch som är känd för sin höga personalomsättning och som under de senaste åren rapporterat utmaningar med sin kompetensförsörjning. Resultatet från den hierarkiska multipla regressionsanalysen visade ett positivt samband mellan autonomi och arbetstrivsel, autonomi och arbetsprestation, feedback och arbetstrivsel samt rollkonflikt och intention till uppsägning. Ett negativt samband kunde ses mellan rollkonflikt och arbetstrivsel. Vidare fann studien att feedback har en mildrande effekt på det negativa sambandet mellan rollkonflikt och arbetstrivsel. Ytterligare interaktionseffekt sågs mellan autonomi och arbetsbelastning på utfallsvariabeln intention till uppsägning. Studien belyser i sin helhet att handel- och besökningsnäringen med fördel bör arbeta för arbetstagares självstyre samt en god feedbackkultur för att proaktivt kunna arbeta med rådande kompetensbrist. Fler studier bör dock utföras inom området för att kunna dra ytterligare slutsatser. / Legitimitet i lönebildningen: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken påverkan chefens ledarstil har på medarbetares arbetstrivsel inom finanssektorn. Studien belyser även vilken betydelse feedback från ledare har samt hur det i sin tur påverkar arbetstrivseln. Undersökningen har fokus på finanssektorn och identifierar metoder samt strategier som skulle kunna vara användbara inom verksamheter för att öka de anställdas arbetstrivsel. Förståelsen av dessa faktorer kan även möjligen bidra till en bättre arbetsmiljö samt en ökad arbetsprestation som kan gynna organisationen. I teorikapitlet definieras centrala begrepp och en presentation görs av de teorier som ligger till grund för tolkningen av det insamlade materialet. Studien utgår från begreppen ledarskap samt arbetstrivsel och innebörden av dessa beskrivs för att tydliggöra läsandet. Sedan har teorierna traditionellt ledarskap, Leader-Member exchange theory samt Herzbergs tvåfaktorsteori valts ut som utgångspunkter. I metodkapitlet presenteras det tillvägagångssätt som används under processen. Studien utgår från ett bekvämlighetsurval och materialet samlades in genom åtta intervjuer som sedan kopplas ihop med studiens teoretiska referensram i resultat- och analyskapitlet. Resultatet visar på att chefens ledarstil har en stor påverkan på medarbetares arbetstrivsel. Inom ledarskapet har bland annat faktorer som kommunikation, stöd samt utvecklingsmöjligheter identifierats som viktiga för att öka arbetstrivseln. Resultatet pekar även på att feedback från ledare är av stor betydelse. Avslutningsvis redovisas de slutsatser som kunnat dras utifrån studiens frågeställningar, följt av en diskussion kring undersökningens styrkor och svagheter samt förslag på vidare forskning inom ämnet.

Inom organisationsklimatforskningen finns det tre (3) problemområden där flera författare menar att det råder förvirring gällande (1) i vad organisationsklimatet uppstår ur, (2) hur klimatbegreppet bör definieras, samt (3) vilken nivå klimatmätningar bör genomföras på. Studien syftar därför till att validera en ny klimatskala som består av 17 items. Klimatskalan som ska valideras är en utveckling av teorin Perceived Organizational Support (POS) som i sitt original är framtagen av Eisenberger et al. (1986). POS är en individ fokuserad skala som avser att mäta det ömsesidiga utbytet mellan den anställda och dennes organisation. Författarna har omarbetat POS och utvecklat den till en klimatskala i enligt Schneiders (1975) klimatteori och Glicks (1985) riktlinjer. För att validera POS-klimatskalan skulle den, i linje med tidigare forskning, uppvisa liknande samband som mellan POS och gruppeffektivitet, gruppkreativitet. arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang samt intentionen att lämna organisationen samt personlighetsfaktorer. För att undersöka dessa samband förfrågades flera företag i olika branscher om att delta i studien. Antal deltagare uppgick till 108 respondenter vars svar analyserades genom Pearsons korrelationanalys (r). Resultatet visar att POS-klimatskalan, efter sin omarbetning, har starka samband både med organisatoriskt viktiga utfall och personlighetsfaktorer. Studien antyder att Lewins (1951) fältteori fortsatt är relevant inom organisationsklimatforskningen. / In the field of organizational climate research there are three problematic areas of confusion regarding (1) what organization climate emerges from, (2) how the concept of climate should be defined, and (3) at which level of analysis climate measures should be conducted. This study thus aims to validate a new climate scale composed of 17 items. The climate scale to be validated is a development from the Perceived Organization Support theory (POS), originally developed by Eisenberger et al. (1986). POS is an individual-level scale which pertains to measure the reciprocal relationship between the employee and the organization. The authors have modified POS and developed it into a climate scale according to Schneider's (1975) climate theory and guidelines from Glick (1985). To validate the POS-climate scale it should, in resonance with earlier research, show similar relationships as between POS and team effectiveness, team creativity, job satisfaction, organizational commitment, intention to leave as well, as personality traits. To examine these relationships several companies in different lines of businesses were asked to participate in the study. The number of participants totaled at 108, whose answers were analyzed in relation to important organizational outcomes and personality traits. Results shows that the POS-climate scale, after being modified, has strong relationships with important organizational outcomes as well as with personality traits. The study suggests that Lewins (1951) field theory is still relevant for organizational climate research.

En kvantitativ studie har gjorts på två grupper inom vården i Västra Götalandsregionen, där en av grupperna hade använt sig av verktyget Samspelsdialogen. Syftet med studien var att undersöka om Samspelsdialogen är ett effektivt verktyg för att påverka känsla av sammanhang (KASAM). Detta gjordes genom att jämföra de två grupperna. Det under-söktes även om arbetskontrollokus (WLOC) skiljde sig mellan dessa grupper samt om det fanns samband mellan internt WLOC och högt KASAM. Dessutom undersöktes om äldre respondenter hade starkare KASAM än yngre respondenter samt om KASAMs komponenter förklarar olika stor del av totalt KASAM. I studien deltog 117 personer varav 55 ingick i experimentgruppen och 62 i kontrollgruppen. Respondenterna besvarade en enkät som bestod av frågor som var baserade på de teorier som låg till grund för undersökningen dvs. Antonovskys KASAM-teori samt Spectors arbetskontrollokus. Resultatet visar att experimentgruppen hade ett högre KASAM-värde än kontrollgruppen. Det fanns ingen skillnad i WLOC-poäng mellan grupperna men däremot fanns ett samband mellan internt arbetskontrollokus och hög KASAM-poäng. Det fanns ingen skillnad i KASAM mellan äldre och yngre respondenter. Hanterbarhet visade sig vara den KASAM-komponent som förklarade störst andel av KASAM-poängen och experiment-gruppen hade högre känsla av hanterbarhet än kontrollgruppen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel. Diskussionen tar upp huruvida resultatet beror på arbetarnas avsaknad av kontroll- och utvecklingsmöjligheter och det föreslås att detta kontrolleras i vidare forskning.</p>

<p>Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren. Resultaten visade att ledarna skiljde sig åt när det gäller Utvecklande Ledarskap. Tillit hade ett samband med ett Utvecklande Ledarskap där höga värden för ULL också gav höga värden för tillit. Ledarna skiljde sig också åt med avseende på hur motiverade deras medarbetare skattade sig, men motivation hade inte något samband med Utvecklande Ledarskap. Ledarna skiljde sig inte signifikant åt när det gäller skattningen av trivsel. Däremot visade resultatet att Utvecklande Ledarskap har ett samband med hur medarbetarna under respektive ledare skattar sin trivsel.</p>

<p>Rekryteringsbranschen hävdar att kandidater som svarar på annonser eller söker spontant är mer motiverade till att söka ett arbete vilket ger högre arbetsprestation efter anställning. Mot bakgrund av det har 163 anställda på ett energiföretag undersökts i frågan om motivation till att ansöka tjänsten i förhållande till valet av rekryteringskälla och deras engagemang, arbetsinlevelse, arbetstrivsel och commitment till organisationen efter anställning. I en variansanalys med kovariater visades att rekryteringskällor där kandidaten har ett aktivt beteende som att svara på en annons var mer motiverade än de som haft ett passivt beteende, ex. genom att bli rekommenderad. Attityderna till organisationen skiljde sig inte åt beroende på vilken rekryteringskälla medarbetaren rekryterats från. Rekryteringskällan bör därför ses som ett verktyg i en rekryteringsprocess och har inget egenvärde i att förutspå medarbetare med hög arbetsprestation.</p>

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren. Resultaten visade att ledarna skiljde sig åt när det gäller Utvecklande Ledarskap. Tillit hade ett samband med ett Utvecklande Ledarskap där höga värden för ULL också gav höga värden för tillit. Ledarna skiljde sig också åt med avseende på hur motiverade deras medarbetare skattade sig, men motivation hade inte något samband med Utvecklande Ledarskap. Ledarna skiljde sig inte signifikant åt när det gäller skattningen av trivsel. Däremot visade resultatet att Utvecklande Ledarskap har ett samband med hur medarbetarna under respektive ledare skattar sin trivsel.

Rekryteringsbranschen hävdar att kandidater som svarar på annonser eller söker spontant är mer motiverade till att söka ett arbete vilket ger högre arbetsprestation efter anställning. Mot bakgrund av det har 163 anställda på ett energiföretag undersökts i frågan om motivation till att ansöka tjänsten i förhållande till valet av rekryteringskälla och deras engagemang, arbetsinlevelse, arbetstrivsel och commitment till organisationen efter anställning. I en variansanalys med kovariater visades att rekryteringskällor där kandidaten har ett aktivt beteende som att svara på en annons var mer motiverade än de som haft ett passivt beteende, ex. genom att bli rekommenderad. Attityderna till organisationen skiljde sig inte åt beroende på vilken rekryteringskälla medarbetaren rekryterats från. Rekryteringskällan bör därför ses som ett verktyg i en rekryteringsprocess och har inget egenvärde i att förutspå medarbetare med hög arbetsprestation.

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel. Diskussionen tar upp huruvida resultatet beror på arbetarnas avsaknad av kontroll- och utvecklingsmöjligheter och det föreslås att detta kontrolleras i vidare forskning.