Mer än 90 procent av alla personer med demens drabbas någon gång av Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, BPSD. Symptomen kan orsaka lidande för dessa personer, för deras anhöriga och för vårdpersonalen. Genom att använda BPSD-registret som arbetsverktyg kan BPSD-symptomen många gånger förebyggas. BPSD-registret kan användas för att uppnå en bättre struktur i arbetet, implementera ett strukturerat arbetssätt med tydliga mål, bättre av de boende, uppnå teamarbete och för att få mer kunskap om demenssjukdomar. Med denna studie ville författaren undersöka hur vårdpersonalen upplever att det är att arbeta med BPSD-registret. Syftet var att undersöka vårdpersonalens upplevelse av att arbeta med BPSD-registret. I denna studie användes kvalitativ metod. Sex individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdpersonal som arbetade på demensboende och hade arbetat med BPSD-registret i två till fyra år. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultatet kunde efter analysarbetet presenteras i form av tre kategorier, upplevelsen av att genomföra BPSD-skattningar, hinder och möjligheter i arbetet med BPSD-registret och upplevelsen av att använda BPSD-registret som arbetsverktyg. Slutsatsen av studien var att BPSD-registret var till nytta för personalen i deras arbete med personer med demens. Det hjälpte personalen att strukturera upp arbetet och att använda omvårdnadsåtgärder i första hand, vilket ledde till mer personcentrerad omvårdnad. BPSD-registret bidrog också till att teamarbete användes i större utsträckning kring personen med demens samt att det var ett bra arbetssätt att visa upp för anhöriga för att få dem mer delaktiga.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i Socialtjänsten. Uppsatsen är baserad på två frågeställningar: Hur använder och tillämpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handläggningsprocessen? Använder de sig av några hjälpmedel eller ”arbetsverktyg” för att tillämpa barnperspektivet? För att svara på uppsatsen syfte och frågeställningar, användes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistånd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna är för tillfället igång med att tillämpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handläggningsprocess. Arbetsverktyget har fört med sig en ständig diskussion på avdelningen. Resultatet visar även hur socialsekreterarna beaktar barnets bästa och barnets inställning i handläggningsprocessen. Barnets bästa har oftast tidigare beaktats när socialsekreteraren ska bevilja en skuld till en familj. Socialsekreterarna i studien försöker redan från början tillämpa barnets bästa i handläggningsprocessen. Enligt respondenterna fungerar inhämtningen av barnets inställning dåligt i deras handläggningsprocess, men det nya arbetsverktyget ska försöka förebygga detta. / This paper aims to examine how children’s perspective is implemented and realized in social services. The study is based on two issues: How do social workers use and apply a child’s perspective in the administrative process? Do they use any aids or tools to apply a child’s perspective? To answer the studies’ purpose and issues, a qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted with four social workers within the Department of financial assistance in one of Malmös’ neighborhoods. The result of the study shows that the respondents are at the moment applying a new tool to integrate a children’s perspective in their administrative process. The tool has brought a constant discussion to the Department. The results also show how the social workers take in account the best interest of the child and the child’s attitude in the administrative process. The best interest of the child has before mostly been taken in account when the social worker is granting a debt to a family. The social workers in the study are trying to apply the child’s best interest from the start in the administrative process. According to the respondents the gathering of children’s attitude works poorly in their administrative process, but the new tool will try to facilitate this.

In order to get a better understanding of the interaction between employees and their technical work tools one needs to know what factors influence the interaction. The purpose of this study was to examine if there is a correlation between the personality traits Extraversion (E) and Neuroticism (N), tested with Eysenck Personality Inventory (EPI), and experience of the new Intranet among employees at The Swedish National Transport Administration (SNTA), and also to gather information of employees’ opinions about the new Intranet. A survey, containing questions about the Intranet and a personality test (EPI), was posted on SNTA’s Intranet for eight workdays (N = 88, females = 53, males = 35). A Multiple Regression showed no significant correlations between personality traits (E/N) and experience of the new Intranet. Considering the study’s low Power (.34) one cannot draw any conclusions of the statistical tests. A majority of the participants did not think that the new Intranet is better than the old one, and thought it was difficult to find necessary information on the Intranet at first. However, they did not think this had a negative effect on the time it took to accomplish their work tasks. For upcoming studies more participants are required (preferable more than 200) and the survey should not only be available via computers in order to reach people who is not frequent users of computers.

Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom vård och omsorg använder och hanterar digitala arbetsverktyg med hänsyn till gränslösa arbetsvillkor samt vilka eventuella konsekvenser detta får på den psykosociala arbetsmiljön mot bakgrund av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell. Studien var empirisk med en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades och totalt deltog nio enhetschefer från två kommuner i Mellansverige. Insamlade data från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i två huvudteman: gränslösa arbetsvillkor och balans i arbetslivet. Studiens resultat visade att enhetschefers arbete krävde att arbetsliv och privatliv integrerades för att möta verksamheternas krav på tillgänglighet via digitala arbetsverktyg. Deltagarna menade att gränslösa arbetsvillkor kunde främja självbestämmande vilket ansågs som fördelaktigt för den psykosociala arbetsmiljön. Att arbeta gränslöst kunde samtidigt medföra svårigheter för deltagarna att avgränsa sig från arbetet under ledig tid. Detta kunde på sikt leda till försämrad psykosocial arbetsmiljö på grund av ökad stress och otillräcklig återhämtning. Resultatet visade sammanfattningsvis att den psykosociala arbetsmiljön kunde påverkas både positivt och negativt beroende på hur deltagarna kunde hantera och kontrollera gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Forskarna i denna studie menade att arbetslivserfarenhet, stöd från chef och kollegor samt formulerade riktlinjer skulle kunna främja en god psykosocial arbetsmiljö.

Studiens syfte var att undersöka hur tjänstemän inom den privata sektorn upplever det gränslösa arbetet i den digitala eran med hänsyn till balansen mellan arbete och privatliv, samt i vilken utsträckning det gränslösa arbetet påverkar respondenternas upplevelse av arbetsrelaterad stress (Clark, 2000; Karasek & Theorell, 1990). En kvalitativ forskningsansats valdes där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval i kombination med snöbollsurval tillämpades där totalt elva tjänstemän med varierande yrkesroller inom den privata sektorn deltog. Insamlade data analyserades tematiskt. Studiens resultat visade att digitaliseringen medfört förskjutningar samt uppluckring av de gränser individen använder sig av i syfte att uppnå en god balans mellan arbete och privatliv. Utmaningen förstås vara förankrad i den ständiga tillgängligheten av, och tillgången till, digitala arbetsverktyg. Studien visade också att den höga autonomin vilken digitaliseringen medför kan ha såväl en positiv som negativ inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Anledningen till detta kan vara kan det ökade ansvaret som faller på individen att själv sätta samt upprätthålla tydliga gränser mellan arbete och privatliv.